Kommunfullmäktige i Kumla anordnades som alltid vid Folkets Hus på Skolvägen. Foto: Anders Björk
Kumla kommun går mot överskott på 44 miljoner kr
Kumla kommun går mot ett överskott på 44 miljoner kr för året. Detta fastslogs vid gårdagens kommunfullmäktige. – Det är nog vissa andra kommuner i länet som är avundsjuka på oss, sade kommunstyrelsens ordförande Andreas Brorsson (S).
Vid måndagens kommunfullmäktige togs delårsrapporten för kommunens ekonomi upp. Denna visade att det i nuläget är ett överskott på 82,5 miljoner kr för perioden januari-augusti och vid årets slut går det mot ett plus på 44 miljoner kr.
En siffra som är ungefär 18 miljoner kr bättre än budgeterat.
Vinster på markförsäljningar
– Dels har nämnderna varit bra på att hålla sin budget och sen har vi gjort reavinster på markförsäljningar på 17 miljoner kr. Bland annat när vi sålde marken till Solar som håller på och bygger nytt i Kumla, säger Andreas Brorsson till Sydnärkenytt.
Enligt Brorsson räknar man inför året med att gå plus.
– Det är helt i linje med de resultat vi vill ha med ett ungefärligt överskott på 2,5 procent av den totala omsättningen. Vi har många investeringar som väntar de kommande åren och vill göra så mycket som möjligt av dessa utan att ta lån. Varenda krona vi får in i överskott ska gå tillbaka till investeringar.
Nämnderna tillsammans prognostiserar ett överskott om 13,9 miljoner kr.
De nämnder som gått mest plus är Kommunstyrelsen (+18,8 miljoner kr) och socialnämnden (+6,1 miljoner kr) medans Nämnd för livslångt lärande (-8,1 miljoner kr) samt samhällsbyggnadsnämnden (-2,9 miljoner) båda visar på ett underskott. Övriga nämnder redovisar ett nollresultat i sina prognoser.
Finansförvaltningen prognostiserar ett överskott om 4,6 miljoner kr.
Gav pik till andra kommuner
Brorsson hänvisade i talarstolen vid kommunfullmäktige till andra kommuner i närområdet som har det tuffare ekonomiskt än Kumla.
– Jag tror att en och annan kommunchef är avundsjuk på oss och att en och annan fullmäktigeledamot hellre suttit i den här församlingen än i sin hemkommun just nu.
Den nöjde kommunordföranden tog upp Laxå, Lindesberg, Örebro och Askersund som exempel där lågkonjunkturen gör sig gällande på andra sätt än hos Kumla.
– Men det är klart att den lågkonjunktur vi befinner oss i även påverkar den kommunala ekonomin. Vi ser till exempel ett minskat underlag på skatteintäkter om 10 miljoner kr bara sedan maj månad. Så det finns all anledning att vara på tårna.
Engman (C) tyckte att det skröts
Centerpartisten Jan Engman var ensam från oppositionen om att gå upp i talarstolen.
– Man kan ju tro att det bara är ni som styr den här kommunen. Det finns en väldigt aktiv opposition som gör det här möjligt plus ett antal skattebetalare, sade Engman.
Jans syster Margareta Engman (M) som är socialnämndens vice ordförande och precis varit uppe i talarstolen innan sin bror tog replik.
– Det var ju precis det jag sa att det var hela socialnämndens förtjänst att vi kan göra ett plusresultat. Att hela nämnden har dragit åt samma håll.
Andreas Brorsson var dock inte imponerad av det faktum att inte fler från oppositionen tog tillfället i akt att tycka till om kommunens plusresultat från talarstolen.
– De var väldigt tysta. Det är ett demokratiskt problem om de inte har några synpunkter, sade Andreas Brorsson till Sydnärkenytt.
“Är inte tecken på framgång”
Oppositionsrådet Christian Liljenhed (L) kunde inte närvara vid kommunfullmäktige och hade därför svårt att kommentera vad som sades. Oppositionskollegan Magnus Claesson (C) var dock på plats.
– Det är nästan komiskt att höra Andreas Brorsson kalla det ett demokratiskt problem när oppositionen inte applåderar majoritetens överskott. Ett överskott är inte automatiskt ett tecken på framgång. Det kan lika gärna vara ett tecken på att man inte har satsat där behoven finns.
Claesson ger även en känga tillbaka till majoriteten.
– Det blir märkligt att höra krav på mer debatt från talarstolen när samma majoritet ofta säger åt oss i oppositionen att “ta frågan vid ett annat tillfälle” när vi ställer interpellationer/frågor etc. Ibland ska vi diskutera i fullmäktige, ibland inte, beroende på vad som passar majoriteten.
Enligt den kommunala bokförings- och redovisningslagen skall kommunerna minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport för verksamheten från årets början. Kumla kommuns delårsrapport omfattar perioden januari – augusti. I anslutning till delårsrapporten görs även en prognos på utfallet för helåret.
