Allt vanligare att dömas till frivård

När vi skriver om tingsrättens domar dyker dessa begrepp ofta upp. Få vet dock vad de egentligen innebär. Vad gör man exempelvis när man får samhällstjänst?

– Många har nog bilden att inte så mycket händer när man döms till frivård. Men de här straffen innebär ett rätt stort ingrepp i livet, en stor förändring för de som döms. Rättsväsendet har blivit bättre på att utnyttja frivård. Det beror på att man ser att det är en trovärdig verksamhet, som erbjuder kvalitet i straffet, menar Jonathan Rydén, Kriminalvårdsinspektör på Frivården i Örebro.

Han medger att det också kan bero på att det är trångt på anstalterna.

Gemensamt för de olika frivårdsstraffen Samhällstjänst, skyddstillsyn, villkorlig frigivning eller intensiv övervakning, är att man får bo hemma, men med en hel del inskränkningar.

Samhällstjänst

Man kan dömas till mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. Det finns också en motsvarighet för ungdomar under 21, då kan man dömas till mellan 20 och 150 timmar.

Samhällstjänsten ska ju utföras på fritiden, och det ska vara möjligt att utföra den vid sidan av ett vanligt jobb.

– Det innebär ofta lite kortare pass. fyra timmar per dag, eller ett lite längre pass en helg är vanligt. Man brukar tala om max 12 timmar i veckan. Det innebär ju att det kan ta lång tid att avtjäna sitt straff. Döms man till 240 timmar och avtjänar 4 timmar i veckan tar det 60 veckor att fullgöra sitt sitt straff.

Men var avtjänar folk sitt straff?

– Det ska ju vara ett oavlönat, samhällsnyttigt arbete. Frivilligorganisationer, religiösa samfund brukar exempel ta emot folk som dömts till samhällstjänst. Myrorna och Erikshjälpen är två exempel, som tar emot en hel. Kommuner och idrottsklubbar är andra exempel. Det kan exempelvis innebära jobb i en sekond-handbutik, eller praktiskt arbete på en idrottsanläggning.

Samhällstjänsten kan också kombineras med exempelvis obligatoriska drogtest.

De organisationer, föreningar, som vill ta emot dömda till samhällstjänst genomgår givetvis en omfattande kontroll.

– Ja, ofta är det välkända organisationer vi haft samarbete med länge.

Man kan också begära att få avtjäna samhällstjänst i en speciell verksamhet, eller organisation.

– Då bedömer vi lämpligheten i det.

Skyddstillsyn

Döms man till skyddstillsyn sker det ofta i kombination med exempelvis dagsböter, eller ett kortare fängelsestraff.

– När man kommer till oss efter att ha dömts till skyddstillsyn blir det en riskbedömning. De som vi bedömer ha störst risk för återfall måste komma till oss för ett möte med en övervakare en gång i veckan. De med lite lägre risk, var annan vecka, de med lägst, en gång i månaden.

Skyddstillsyn kombineras oftast med något slags program i frivårdens regi.

– Det kan vara ett program för att komma tillrätta med sitt missbruk, eller sina aggressionsproblem, eller vad man nu haft problem med i det tidigare livet. Straffet ska ju syfta till att bryta folks vanor, komma till något slags nystart. Ofta har som dömts till frivård begått brott kopplade just till olika sorters missbruk.

Villkorlig frigivning

Frivården hanterar också alla de som blir villkorligt frigivna från fängelsestraff.

– Man kan ju bli villkorligt frigiven när man avtjänat två tredjedelar av sitt straff. den villkorliga frigivningen varar lika länge som fängelsestraffet skulle gjort, minst ett år.

Man kan vara villkorligt frigiven i flera år.

– För villkorligt frigivna gäller ungefär samma regler som för skyddstillsyn. Vi gör en riskbedömning. Hur stor är risken fört återfall? I de fall där vi klassar risken som högst blir det möte en gång i veckan.

Även här sker nästan alltid övervakningen i kombination med olika program och regelbundna drogtester.

Fotboja

Frivården hanterar också något som kallas intensivövervakning, eller, i dagligt tal, fotboja.

– Blir man dömd till maximalt sex månaders fängelse, kan man ansöka om att få sitt straff omvandlat till fotboja. Ofta handlar det om straffade som lever ett förhållandevis ordnat liv med jobb, barn på förskola och liknande. Då kan det ju vara kontraproduktivt om samhället slår sönder den strukturen. Omvandlas straffet till intensivövervakning kan man fortsätta jobba, men får trots det en hel del inskränkningar.

– Man får bara röra sig enligt förbestämda rutter, vara hemma på specifika tider, inte lämna hemmet och liknande. Även där får man genomgå drogtester och kan utsättas fört stickprovskontroller. De som har fotboja övervakas ju dygnet runt av väktare. Det är rätt ovanligt fortfarande. Vi har kanske 10-15 fotbojor igång i Örebro län just nu.

Men vad händer om man struntar i att komma på möte, eller avviker med fotboja?

– Det finns ett slags åtgärdstrappa. Man får ett par skarpa varningar innan det blir inskränkningar. Man ska ju se de här straffen som en möjlighet, att slippa fängelse men då se till att förändra sitt liv, bryta med det som varit.. Alla de straff vi hanterar i frivården kan omvandlas till fängelse om man inte sköter sig enligt reglerna, gör det man ska. En villkorligt frigiven har kanske mest att förlora på att inte sköta sig. Hen riskerar ju få gå tillbaka till fängelset hela den strafftid han dömdes för från början.

Det är ungefär 30 personer som arbetar i Frivården på Rättscentrum i Örebro.

– Titeln är frivårdsinspektör. Vi som är chefer är dock kriminalvårdsinspektörer, berättar Jonathan

Jonathan passar också på att söka efter folk som vill hjälpa till med frivård.

– Vi söker hela tiden folk som vill vara biträdande frivårdsövervakare. Då fungerar man lite på samma sätt som en god man. Man träffar den dömde i möten regelbundet. Pratar om livssituationen, försöker utgöra en vettig förebild, någon att vända sig till. Tanken är att man ska visa att det finns alternativ till en kriminell livsstil.

Det kan också handla om att hjälpa klienten in i en meningsfull fritidsaktivitet, att stödja den dömde vid kontakter med myndigheter och att främja sociala nätverk och sammanhang.

Är det ett betalt uppdrag?

– Man får lite betalt, men man ska se det i första hand som en samhällsinsats. Man genomgår en introduktion först. Är man intresserad kan man söka mer information på frivårdens webbplats, avslutar Jonathan.