Funktionsrätt i fokus när Lekebergs politiker mötte invånarna

– Jag tycker att vi ska ha ett samhälle där vi tillsammans arbetar efter och förstår alla människors stora vikt. Ett samhälle består av alla sina medborgare. Det går inte att säga ”du ska stå utanför” för då är det inte hela samhället, sa Alexandra Jensen Zoffmann, verksamhetsansvarig för Stiftelsen Sanna, när hon inledde kvällen.

”jag är bara jag”

Emelie Olsén tog plats framför den näst intill fyllda lokalen för att berätta om sitt liv, fyllt av intressen och vänner men också om ett liv som varit tuff då andra tagit beslut över hennes liv, och över hennes huvud. Hon berättade att hennes vilja inte alltid har räknats.

– Jag har ADHD och många pratar om funktionsnedsättning som ett problem men jag är inget problem, jag är bara jag, berättade Emelie.

Hon nämnde att hon vill ha hjälp med att förstå vad hon ska rösta på och att ingen annan ska bestämma vad hon ska rösta på.

Hon vände sig till de partiföreträdare som fanns på plats i lokalen:

– Lyssna på människan som besluten handlar om, prata med oss och gör informationen begriplig. Ge oss det stöd vi behöver för att kunna uttrycka vad vi vill. Vi är inte problem som ska lösas, vi är människor som vill leva livet. Alla röster är lika mycket värda, oavsett om man har en diagnos eller inte.

En liten udda fågel

Bettan Vidmark som kallar sig ”en liten udda fågel” pratade om önskan att få spela huvudrollen i sitt eget liv och att alltid få vara involverad i det som rör den egna livssituationen. Även hon lyfte hur viktigt det är att få lättbegriplig information.

– För mig är frågor om funktionsrätt inte bara politik eller paragrafer. Det handlar om livet och rätten att få leva sitt liv på egna villkor.

Hon nämner frihet och självbestämmande, och att det inte är självklart för en människa som har stöd enligt LSS att få ta egna beslut om sitt liv.

– Att vara delaktig i samhället handlar om så mycket mer än att bara få finnas med. Det handlar om att påverka, göra egna val och veta att ens röst spelar roll, sa Bettan.

“vi tycker rätt så lika”

De lokalpolitiska partierna fick under kvällen möjlighet att under fem minuter berätta om sitt parti, och vad de vill åstadkomma i kommunen.

De valde att lyfta allt från frågor som rörde dem med funktionshinder till allmän information om hur de står i olika frågor.

Kristin Östman (V) avslutade med att sammanfatta så här:

– När det gäller politiken för funktionshindrade i Lekebergs kommun så skulle jag vilja påstå att vi inte är så olika vi partier. Vi tycker rätt så lika. Vi tycker att vi ska ha en bra skola, vi tycker att vi ska ha en bra äldreomsorg, vi tycker att vi ska ha en bra daglig verksamhet. Det tycker vi alla som jobbar med det här.

Boende på Kastanjen ledde panelsamtal

Alla politiska representanter tog därefter plats på scenen för panelsamtal som leddes av Erika Persson, boende på Kastanjen, samt Gunilla Pihlblad representant för Lekebergs Revysällskap.

Bland annat ställde Erika Persson frågan om vad de 56 miljonerna som kommunen gick i vinst med ska gå till.

Caroline Elfors (M) valde att svara att de nu styrande partierna i kommunerna inte vill gå så mycket i vinst och att det är därför de har sänkt skatten.

– Vi har inte sparat på verksamheterna utan tilldelat pengar utifrån de behov som finns och så har vi lagt till lite extra.

Hon fortsätter:

– Vi tar in pengar från alla som betalar skatt i kommunen för att köpa verksamhet eller ge till där det behövs skola, vård, omsorg och allt som vi har ansvar för.

Exakt vad de 56 miljonerna skulle gå till fick Erika inget svar på men Mikael Bergdahl (S) förtydligade:

– Alla miljoner som vi har i överskott går inte att ha till verksamhet, sa Bergdahl och förklarade att det behövs en viss buffert för framtida investeringar för att slippa låna pengar.

Brist på personal och färre aktiviteter på Kastanjen

Erika berättade för de närvarande politikerna om hur situationen ser ut för dem som bor i servicelägenheter på Kastanjen i Fjugesta.

– Från 2010 till 2019 hade vi pengar till oss boende på Kastanjen. Vi hade gemensam matlagning, utflykter och frukostar och fler personal på boendet. Från 2019 har vi mindre resurser och mindre personal, berättade Erika.

Hon berättar om färre personal, speciellt under helger, och att de som arbetar ofta får arbeta övertid.

– Det är väldigt tydligt att det handlar om pengar, svarar Pia Frohman (MP).

Hon fortsätter förklara:

– Men att det har blivit mindre pengar är halvsant. Det har blivit fler pengar men pengar har blivit mindre värda för att det varit så otroligt mycket hemskheter runtomkring oss i världen under den här tiden. Det har varit krig, svält och alla möjliga konstiga konflikter som gör att de pengarna vi har, har blivit mindre värda. Men jag tror att jag talar för oss alla här att det är ingen som har som målsättning att det ska vara färre personal eller finnas mindre pengar i verksamheten.

En mänsklig rättighet

Alexandra Jensen Zoffmann, som var en av initiativtagarna till kvällen, vill lyfta hur viktigt det är att det finns en balans mellan medborgares rättigheter och skyldigheter i samhället. 

– När man blir omsorgsbehövande då behövs man inte längre. Att behövas är en grundläggande mänsklig rättighet. 

Varför behövs ett sådant här forum i Lekeberg?

– Det här forumet behövs överallt. Det finns ingen riktig förståelse för att det är precis vanliga människor vi har att göra med, med samma existentiella relationella behov som alla andra. Jag upplever att det är en brist i samhället idag kring äldre, kring människor med funktionsvariationer och kring människor som är lite olika oss, säger Jensen Zoffmann.

Stiftelsen Sanna i samverkan med Funktionsrätt Örebro län, FUB Örebro län och Lekebergs Revysällskap stod bakom tisdagens funktionsrättsforum på Sparbanksbörsen.