Vätternvatten – miljardsatsning i tunnel dränerar våra plånböcker
Sverigedemokraterna i Kumla tillsammans med oppositionsrådet Christian Liljenhed (L) skriver om det olämpliga för Kumlas del i att gå vidare med projektet Vätternvatten.
Vätternvatten-projektet kommer att bli dyrt för oss skattebetalare i Kumla kommun.
Från ursprungliga tre-fyra miljarder har kostnaden ökat till över åtta miljarder kronor enligt kända kalkyler. Samtidigt har Lekeberg lämnat projektet, vilket innebär att kostnadsfördelningen mellan de kvarvarande kommunerna kommer med säkerhet att förändras och öka.
Kumla kommuns ägarandel i Vätternvatten AB har varit 11,16 %. Med en tidigare kalkyl på omkring åtta miljarder kronor motsvarar det nära en miljard kronor (1 000 000 000 kr) för Kumla kommuns del. Den slutgiltiga kostnaden och fördelningen är dock ännu inte fastställd. I Kumla har vi ca 10 200 hushåll och är det enkelt att konstatera att kostnaden per hushåll blir mycket hög!
Till ovannämnda byggkostnader tillkommer höjning av VA-avgiften som läggs på den nuvarande månadskostnaden! Det här är mycket stora pengar. Därför måste vi också våga ställa frågan: Hur projektet ska finansieras och vad det kommer att innebära för VA-kollektivet och framtida VA-avgifter?
Under inledningen av projektet har vi boende i Kumla fått väldigt lite information om detta jätteprojekt. Den framtida kostnadsutvecklingen är svår att bedöma. Det är därför dags att pausa hela projektet och på allvar utreda alternativa och betydligt billigare samt mer flexibla lösningar som redan finns inom närområdet.
Kumla har redan väl fungerande vattenförsörjning från Tisaren. Detta samarbete med Hallsberg fungerar idag och ger en viktig bas för leverans av dricksvatten. Samtidigt finns det naturligtvis behov av att långsiktigt säkra vattenförsörjningen och skapa större robusthet.
I stället för att gräva en nästan fyra mil lång bergtunnel från Vättern till Håkamo, Hallsberg, med tillkopplade pipelines därefter till Kumla och Örebro, bör möjligheten att bygga ut ett lokalt och regionalt pipelinesystem utredas. Ett sådant system skulle kunna koppla ihop flera sjöar i söder och norr om Kumla och Hallsberg.
Det skulle kunna ge större redundans, ökad säkerhet och bättre möjligheter att hantera exempelvis torka och algblomning.
En särskilt intressant del i en lokal lösning är sjön Sottern. Även andra vattentäkter skulle kunna utredas och kopplas samman vid behov. I norr finns även Hjälmaren som också skulle kunna kopplas direkt till sandåsen vid vattenverket i Kumla eller till och med direkt till Tisaren. Allt detta kan göras via pipelines.
Det går inte i dag att slå fast vad en sådan alternativ lösning skulle kosta eller hur snabbt den skulle kunna genomföras. Just därför behöver alternativen utredas ordentligt innan vi binder upp oss vid en investering i miljardklassen.
Lekebergs och andra förändringar i projektets förutsättningar är en tydlig varningssignal som inte får ignoreras. Våra styrande politiker bör därför besluta om en oberoende och skyndsam förstudie av ett lokalt multi-pipeline-sjösystem redan i höst.
Med hänvisning till ovanstående uppmanar vi därför Kumlas och även Hallsbergs politiker att besluta om en oberoende utredning avseende alternativ till tunnelprojektet och bjuda in länsstyrelsen, SGU och oberoende experter till en utredning av den framtida vattenförsörjningen till våra kommuner.
Om man kommer fram i en oberoende utredning till att Vätternvattenprojektet skulle vara den bästa lösningen när det gäller framtida kostnad per liter vatten och säkerhet i vattenförsörjningen, då får man väl kanske acceptera kostnaden.
Men än så länge finns alltför många osäkerhetsfaktorer och frågor kring tunnelprojektet. Nu måste vi lägga prestigen åt sidan och göra en ny utredning av framtidens vattenförsörjning till Kumla.
Det här är en opinionsartikel som uttrycker skribentens egna åsikter.
