Vätternvatten: ”En tunnel är den bästa lösningen”

”Undersöka möjligheten att sänka kostnaden för Vätternvatten”.

Det uppdraget gav politikerna i ägarkommunerna till ledningen för Vätternvatten AB på styrelsemötet i september 2025. Kort där efter valde Lekebergs ordinarie styrelseledamot Caroline Elfors (M) att lämna sin plats och i april 2026 beslutade en majoritet av politikerna i kommunfullmäktige i Lekeberg att lämna bolaget och samarbetet. Anledningen var att politikerna i majoriteten i Lekeberg inte anser att bolaget är transparent med sina kostnader, samt att de ökat från 3,5 miljarder kronor till 7,5 miljarder kronor. Dessutom finns farhågor att kostnaderna kommer att öka ännu mer.

Mårten Frumerie, vd för Vätternvatten AB, bekräftar att bolaget undersöker möjligheten att sänka kostnaderna och att det idag inte går att säga vad projektet kommer att kosta. Men för att förstå den uppkomna situationen behöver man backa bandet lite.

– Diskussionen om att förse Örebroregionen med dricksvatten från Vättern startade på 1990-talet. Länsstyrelsen undersökte brett vilka vattentäkter som fanns tillgängliga. Vättern, med god vattenkvalitet och högt läge var den bästa lösningen, säger Mårten Frumerie.

Så bra att den istället prioriterades om till huvudvattentäkt.

Regionalt projekt

2010 föddes idén med ett regionalt infrastrukturprojekt för reservvatten, där flera kommuner i länet skulle ingå.

– Eftersom flera kommuner behövde reservvatten bildades ett samarbete kring projektet. Det kommunala bolaget startades 2018 mellan fem av länets kommuner. Flödet dimensionerades för en stor befolkningsökning i regionen.

– Det var väl tilltaget efter de prognoser som då gällde, och det räknar vi om nu, säger Mårten Frumerie.

Ursprungstanken att 1500 liter per sekund skulle tas ur Vättern. Nu är det omräknat till 1200 liter per sekund istället.

Dessutom är dagens vattenanvändning mycket mer effektiv och mindre vatten behövs i hushållen.

Laxå kommun lämnade bolaget. Kvar blev Örebro, som äger 76,65 procent, Kumla som äger 11,16 procent, Hallsberg som äger 8,20 procent och Lekeberg, med 3,99 procents ägande. Planen är Vättern som huvudvattentäkt. Reservvattenlösning håller just nu på att ses över.

Varför är Vättern det bästa alternativet för kommunernas dricksvatten?

– Det ligger i närområdet, har god vattenkvalitet och ligger högt, vilket ger energieffektivitet, säger Mårten Frumerie.

Varför inte Storhjälmaren? Arboga tar sitt kommunala dricksvatten därifrån.

– Det har med vattnets temperatur och kvalitet att göra. Hjälmarvattnets höga temperatur kan skapa problem med reningen och kvalitetsproblem för användaren om det ska kunna användas som dricksvatten, säger Mårten Frumerie.

Bättre vatten i Vättern

Vätterns vattenkvalitet är bättre och vattnet är kallare, även om det måste transporteras många mil innan det når kranarna i ägarkommunerna.

Men hur kan vattnet från Svartån hålla kvaliteten och kylan om inte vattnet från Storhjälmaren gör det?

– Svartåns vatten kyls och renas genom en grusås innan fortsatt rening tar vid, säger Mårten Frumerie.

Även dricksvattnet från Tisaren till Kumla och Hallsberg filterars och kyls genom en ås.

En av de största fördelarna med Vätterns vatten är att sjön ligger högre än Örebro.

– Man kan säga att vi flyttar Vätterns yta från nästan fyra mil norrut till vattenverket i Håkamo.

Det finns några höjdpucklar längs vägen, men med tillräckligt självtryck räknar man med att vattnet tar sig över dem.

Vattnet ska transporteras i en fyra mil lång underjordisk bergtunnel. Intaget är i Hargemarken i norra Vättern, och tunneln går till ett nybyggt vattenverk i Håkamo, i vildmarken utanför Hallsberg. Tunneln ska gå genom den förkastningsbrant som löper genom hela landskapet. Tunneln kommer bli 24 kvadrat i diameter och nästan fyra mil lång.

Det är alltså berg hela vägen från Harge till Håkamo?

– Ja. På vissa ställen kan tunneln ligga upp till 100 meter under markytan, säger Mårten Frumerie.

Varför valde ni Håkamo för vattenverket?

– Det ligger upphöjt, vilket ger självfall i ledningar vidare till kommunerna.

Ledningsnätet vidare från Håkamo blir i sin tur cirka tre mil långt.

Ledning hela vägen?

Kan man inte ha ledningar hela vägen från Vättern istället för en tunnel?

– Det skulle kunna gå att transportera vattnet i ledningar också. Men projektet har landat i att tunnel är det bästa alternativet.

Varför?

– I och med att marken ser ut som den gör skulle det behövas omfattande sprängningar för att gräva ner ledningen. Dessutom blir det kostnader för pumpning när anläggningen är i drift, säger Mårten Frumerie.

När en tunnel skulle byggas i Hallandsåsen blev projektet mycket dyrare än det var tänkt när det stötte på oväntade problem. Hur vet ni att tunnelbygget inte kommer att stöta på problem?

– Exemplet Hallandsåsen brukar komma upp i den här diskussionen. Vi ska använda en annan metod än man använde där.

Mårten Frumerie förklarar att vid bygget av Hallandsåsen drevs tunneln från en stor tunnelborr. Dessutom var berget av en annan kvalitet.

– Vi kommer istället att bygga sex arbetstunnlar längs sträckan som leder in till den större tunneln. Två stycken ligger vid ändarna, vilket ger tio tunnelfronter i tunneln, istället för två fronter om vi använt en tunnelborrmaskinen. Om problem uppstår vid någon front, kan vi hitta alternativa metoder. Det blir en säkrare framdrift.

Arbetstunnlarna är tänkta att ligga vid Håkamo, Sandviken, Sigramarken, Hövdingamon, Mårsätter och Hargemarken.

– Arbetstunnlarna är några kvadratmeter större än själva huvudtunneln för att rymma den dubbla ventilationen som kommer från respektive tunnelfront, säger Mårten Frumerie.

Bättre berg

Vet ni att det här berget är bättre än det i Hallandsåsen?

– Ja vi har gjort provtagningar. Det finns zoner som är sämre, men med hjälp av arbetstunnlarna kan vi gå in och stärka upp med cement och bultar tidigt i tunnelbyggnadsprocessen.

Men skulle inte en ledning från Vättern bli mycket billigare än en tunnel? Tittar ni på det alternativet när kostnaderna ses över?

– Nej inte nu. Vårt uppdrag är att bygga en tunnel, inte en ledning.

Vad skulle det kosta med ledning?

– Det har vi ingen uppfattning om nu, och då är det en annan typ av driftskostnad, med pumpar.

Hur stor del av projektets ekonomi står tunnelbygget för?

– I och med att vi håller på att se över anläggningen är det svårt att säga hur stor del som tunneln utgör.

I våras bestämde sig en majoritet av politikerna i Lekebergs kommun att lämna bolaget Vätternvatten AB. Kommunen äger idag cirka fyra procent av aktierna i bolaget.

Hur ska utträdet gå till?

– Även om Lekeberg vill gå ur så är de fortfarande aktieägare. Om de här aktierna ska förvärvas av de andra parterna, behöver deras fullmäktige ta beslut om att ta över aktierna. Hur det ska gå till behöver förhandlas i ett utträdesavtal. Vår arbetssituation i bolaget ändras inte, och vi fortsätter följa det uppdrag som vi fått, säger Mårten Frumerie.

Idag förser Örebro kommun Lekeberg kommuns dricksvattenabonnenter med dricksvatten. Det påverkas inte av beslutet i kommunfullmäktige.

Lekeberg vill lämna

Majoriteten i Lekeberg har också bestämt att säga upp det borgensåtagande som kommunen tecknade i höstas.

Vad innebär det för Vätternvatten?

– Just nu betyder det ingenting, men framöver när vi ska ta nya lån behöver det hanteras. Men för att ta nya lån måste en borgensförbindelse skrivas på av samtliga aktieägare.

Så Lekeberg kan inte lämna åtagandet?

– Det blir en del av förhandlingen.

När ska ni ta nya lån?

– Till hösten. Vi har en ram på 700 miljoner som varje ägarkommun genom aktieägaravtal har gått i borgen för. Men för varje lån vi tar upp behöver en ny borgensförbindelse skrivas på för varje kommun.

I juni skickades bolagets ansökan om miljöprövning in till Vänersborgs tingsrätt. Det krävs att mark- och miljödomstolen lämnar tillstånd för vattenverksamhet som påverkar ytvatten eller grundvatten.

När kan beslut om igångsättning tas?

– Vi siktar på att ha ett beslutsunderlag som kan läggas på styrelsens bord i början av nästa år och därefter skulle beslut kunna tas i respektive fullmäktige nästa vår.