Gå till innehåll
Laxå
En kock i svart uniform och hatt rör om i en stor industriell gryta med tomatsås i ett storkök.

Lotta Tålsgård rör om i grytan i Centralköket och ser till att eleverna får i sig en mängd grönsaker. Foto: Josefine Milton

”Skolmatsalen ska vara som en restaurang” – så jobbar Centralköket i Laxå

Publicerad: 28 January 2026 15:05

Skolmåltider, i dess nuvarande form, fyller 80 år. I Centralskolans kök i Laxå serveras näringsrik mat i en lugn miljö, med fokus på elevernas hälsa, helt enligt Livsmedelsverkets riktlinjer.

– Skolmatsalen ska vara exakt som en restaurang, eleverna är ju våra kunder, säger Lotta Tålsgård, arbetsledare på Centralköket i Laxå. 

Enligt undersökningar förbättrar bra skolmat elevernas prestationer. Den stärker deras välbefinnande och bidrar dessutom till att jämna ut socioekonomiska skillnader. Skattefinansierade skolmåltider är något unikt i världen. Sverige, Finland och Estland är de enda länder där det är lag på att skolmaten ska vara gratis för eleverna. 

Ser till att 800 elever får mat dagligen 

Centralköket i Laxå lagar ungefär 800 portioner mat varje dag till alla skolor och förskolor i kommunen. På Centralskolan kan eleverna välja mellan minst två rätter varje dag, en buffé med bröd och pålägg samt sallad. Det finns alltid pasta och korv eller köttbullar som alternativ. 

Enligt Lotta blir det inte dyrare att hantera många alternativ för barnen, det som serveras planeras utifrån vad eleverna faktiskt äter. När fisk serveras är det till exempel inte några långa köer till de kantinerna. 

– Jag köper lite extra av annat, och jag vet ju att det är det som kommer att gå. De kommer fortfarande att äta lika mycket, men de kommer att välja att äta något annat. 

En rad matleveransvagnar med pappersscheman eller menyer på framsidan, märkta med

Varje vardag levereras mat från Centralköket till alla kommunens skolor.

“Vi är inte här för att tvinga dem” 

Personalen i köket ser till att maximera näringsinnehållet i alla rätter, och eleverna är delaktiga i besluten om vad som ska serveras. 

– Vi har måltidsforum där det kommer en eller två representanter från varje klass två till tre gånger om året. Då kan vi möta vad de tycker om och servera det barnen önskar, men med mer näring och bra fetter, säger Lotta. 

En kvinna med glasögon och svart kockmössa arbetar i ett storkök nära stor utrustning och ett fönster som visar en snöig utomhusscen.

Lotta Tålsgård, arbetsledare i Centralköket.

När Sydnärkenytt besöker Centralköket står en av barnens favoriter, kebabgryta, på menyn. Med en grund av grönsaker blir grytan till 90 procent vegetarisk och full av näringsämnen. 

– Vi är inte här för att tvinga dem att äta vegetariskt, vi ska få dem att äta nyttigt och då gör vi på det här sättet, och det funkar, förklarar Lotta. 

Det har testats att servera helt vegetarisk mat på skolan, men det ledde till att flertalet elever valde bort skolmatsalen och i stället köpte hamburgare. Lotta såg att det inte fungerade och började experimentera hemma med vegetariska tillsatser i kötträtter. 

Det nya arbetssättet, där skolmatsalen förvandlats till en inbjudande restaurang med en meny som tilltalar eleverna, har lett till positiv respons och en trevligare miljö att vistas i. 

En mängd olika färska salladsingredienser, inklusive majs, strimlade morötter, oliver, broccoli, äppelskivor och strimlad kål, visas i skålar på en disk i rostfritt stål.

En del av skolmatsalens salladsbuffé.

Uppmärksammar andra länders mat 

När eleverna lämnat in önskemål om vad de vill äta i skolmatsalen har hamburgare, pizza och sushi legat högst på listan. Och det kanske inte dröjer länge innan dessa rätter finns på menyn. 

– Jag har jobbat lite för att uppmärksamma andra länders mat och förra veckan hade vi fransk vecka med bouillabaisse, biff bourgogne och coq au vin till exempel, berättar Lotta. 

Hon fortsätter: 

– När det var bouillabaisse, eftersom det är fiskgryta, så visste jag att det här kommer inte att funka, så då hade vi baguetter också den dagen med röror på. 

Det planeras en amerikansk vecka där hamburgare förstås ingår, och kanske även en japansk vecka om köket kan få till, inte alltför dyra, sushibitar. 

Det känns som att alla barn älskar sushi. Så den mängden det kommer gå åt den dagen, då kommer vi att behöva ta in extrapersonal, för det här kommer att ta tid, säger Lotta och skrattar. 

En person i ett storkök arbetar vid en bänk som omges av rostfria apparater, ställningar och olika kökstillbehör.

Specialkost 

De fem personer som arbetar i Centralköket roterar mellan olika arbetsuppgifter, från tyngre arbete med grytor till salladsberedning och mindre specialbeställningar. 

Under onsdagen är det Ulrika Hult som arbetar med specialkosten. 

– Vi försöker variera arbetet så att alla får göra lite av allt, berättar hon. 

Ulrika berättar att det inte är många som på grund av allergier behöver annan kost. Några få är gluten- eller laktosintoleranta och vissa får särdelad kost. Pastan med köttbullar eller korv är en typ av särdelad kost, så kallad skuggmatsedel. 

Matsvinn 

Centralköket har i stort sett inget matsvinn och när mat blir över skickas den till Svenska kyrkan, som förmedlar maten vidare till behövande. En viss del mat slängs dock av eleverna. 

– De blir ju så överlyckliga för att det är mat de tycker om, så att de öser på och sedan orkar de inte äta upp, säger Lotta. 

Det handlar om fem till sex kilo tallrikssvinn som slängs varje dag, och även om det är lite sett till skolans 360 elever är det något de arbetar för att minska ytterligare. 

En person i svart kockuniform rör om i en kastrull med sås i ett storkök med rostfria apparater och påsar med ingredienser på en bänk.

Ulrika Hult lagar ett helt vegetariskt alternativ till kebabgrytan.

Det är tydligt att Lotta brinner för skolköket, matlagningen och elevernas hälsa. Hon och resten av personalen finns alltid till hands för att skapa en trygg och lugn stund för eleverna under skoldagen. 

– Jag vill att de ska vara nöjda och tycka att vi är bäst, vi i Laxå ska ju vara Sveriges bästa skola och då ska vi ju så klart vara Sveriges bästa matsal också, avslutar Lotta Tålsgård 

Ursprunget till skolmåltider spåras tillbaka till 1800-talet. Barn som då levde i fattigdom fick i vissa utvalda områden tillgång till måltid en gång om dagen i skolan under skolans ansvar. 

I början av 1900-talet omfattades fler elever. Från slutet av 1930-talet började staten ge bidrag till begränsad skollunchverksamhet - då hade ungefär 13 procent av eleverna tillgång till en måltid inom skolan. 

1945 lades grunden för dagens skolmat – skolan fick stöd för att servera lagad mat med specifika krav på näringssammansättning. Skolmaten skulle komplettera den mat som serverades i hemmen. 

Nu fanns det ett helhetstänk som innefattade krav på hygien, goda matvanor och bordsskick samt upplevelse av trivsel i samband med måltiden. 

Vid slutet av 1960-talet upphörde de statliga bidragen och verksamheten övergick i kommunal regi. 1968 etablerade Svenska kommunförbundet ett inflytande över skolmåltiderna. 

Källa: Lundmark, Berit. Kvalitet som utsaga och praktik – kvalitetsaspekter med fokus på skolmåltiden i Sverige. Institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala universitet, 2002. 

Under 1990-talet utkom Livsmedelsverkets svenska näringsrekommendationer med riktlinjer för skollunchen. Sedan 1997 har Sveriges kommuner varit skyldiga att servera kostnadsfri skolmat till alla elever i grundskolan enligt skollagen. 

Den 1 juli 2011 kompletterades skollagen med kvalitetskrav på att skolmåltider ska vara näringsrika. 

Källa: Skolmatsverige 

Annons

laxa