Jordgubbsodlingarna i Finnerödja var i flera decennier betydelsefull och gav många ungdomar arbete. Vad plockerskan heter på bilden vet vi dock inte. Foto: Arne Sjöstedt
Finnerödjas jordgubbsodlingar är nu akademiskt kartlagt
Jordgubbar från Finnerödja känner de allra flesta till. Varumärket lever, men jordgubbarna odlas numer i Skåne.
Maria Holmberg har gjort en akademisk uppsats om jordgubbsodlingen när det begav sig.
- De småskaliga odlingarna i området hade stor betydelse för Tiveden, säger hon.
Maria slutförde uppsatsen på 15 högskolepoäng när hon pluggade på Göteborgs universitet inför sin filosofie kandidatexamen inom kulturvård, trädgårdens och landskapsvårdens hantverk.
Fjärde generationen i jordgubbsdalen
Maria Holmberg är delvis uppväxt i Finnerödja. Hennes far Ebbe Holmberg tillhörde den sista generationen som yrkesmässigt odlade jordgubbar i Finnerödjatrakten,
närmare bestämt på gården Ängarna i Däldenäs.
— Jag tillhör alltså den fjärde och sista generationen som växte upp i jordgubbsdalen, säger Maria som numer bor i Mariestad och arbetar som trädgårdslärare vid Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda.
Uppsatsen har namnet “Jordgubbsdalens kungar, bärodling i Finnerödja under 1900-talet”. Hon har alltid varit intresserad av odling och trädgårdar, och kunskap om jordgubbsodling har hon haft sedan tidig ålder.
Som uppväxt i jordgubbsdalen och har hon själv arbetat på fälten med plockning och försäljning utmed vägarna.
Allt andades jordgubbar
— Hela bygden andades jordgubbar, det var tillställningar som jordgubbens dag, Miss Jordgubbe korades, det var festival i Finnerödja, och jordgubbsflickorna som plockarna kallades, bodde
på gårdarna.
I inledningen till uppsatsen beskriver Maria det så här:
”Mina barndomssomrar minns jag i jordgubbslanden, plocka gubbar, rensa ogräs, halma i landen, springa i vattensprutan, sälja jordgubbar ut med E20, leverera bär till Finnerödja Bär och olika matbutiker. Tidiga morgnar hela sommarlovet för att hjälpa till med odlingen. Jag minns det som slitigt och mycket jobb. När mina klasskamrater var lediga och på semester, hade jag och min bror fullt upp med att jobba och hjälpa till på gården. Men jag minns det även med skratt och glädje. På ett sätt var det ett paradis att växa upp i när barnsbenen hade så mycket energi, leka, bada i sjön Skagern och äta jordgubbar när vi ville. Lyckan när gården fylldes med liv och rörelse då jordgubbsplockarna kom, och bodde där hela somrarna.”
Jordgubbsodlingen var en stor del i Finnerödjas liv på somrarna, och blev en betydelsefull del av jordbruket.
— Det unika var att det var många odlare som gick ihop och bildade jordgubbsodlarföreningen, det gjorde dem starka och konkurrenskraftiga. Finnerödjabären bär fortfarande en kvalitetsstämpel.
Över 400 jordgubbsodlare
Vad berodde det på att Finnerödjas jordgubbsdalar gav så god skörd?
— Dels är det den gynnsamma jordmånen, men framförallt att odlingarna sluttade ned mot sjön, det gjorde bland annat att värmen från solen lagrades in i markstenen så att frostknäppen vid blomning uteblev.
Jordgubbsodlingens storhetstid kulminerade på 1960-talet.
— När det peakade på 70-talet stod odlarna i Finnerödja med omnejd för mellan 40 och 60 procent av Sveriges jordgubbsförsörjning. Det fanns över 400 odlare i upptagningsområdet.
I början av 80-talet började de småskaliga odlingarna klinga av. Det hade behövts ett generationsskifte.
— Det fanns ingen yngre generation som ville ta över, och det är svårt att få en kostnadseffektiv och rationell odling på små arealer.
Lever kvar
Men Finnerödjajordgubbarna lever kvar. Det står så på kartongerna i alla fall – fast nu odlas de i Skåne.
Faktumet att varumärket lever kvar visar på den kvalitet Finnerödjabären en gång stod för, menar Maria.
— När jag är ute och föreläser om jordgubbsodlingen brukar jag visa en jordgubbskartong från Finnerödja och då fråga hur många som känner igen den. Alla räcker upp
handen.
Marias dröm är att skriva en fortsättning på historiken.
— Jag har funderingar på en bok om jordgubbsodlingen.
FOTNOT. Maria Holmberg vill gärna komma i kontakt och intervjua de som har mer information om den yrkesverksamma odlingen, gärna skriftlig sådan. Hennes mejladress
är: mia82holmberg@gmail.com
Det går att ladda ned uppsatsen från Göteborgs Universitet på den här länken:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51544
Maria Holmberg, som gjort uppsatsen. Foto: privat.
Jordgubbssnoppare! Så kallades plockarna på femtiotalet. Foto: Arne Sjöstedt
Jordgubbsplockarna kom från hela Sverige, och de hade sina cyklar med sig för att kunna ta sig fram. Foto: Arne Sjöstedt
Vid Gisselnäs plockades det för fullt, med utsikt över Skagern. Foto: Arne Sjöstedt
1964. Här är jordgubbsodlarföreningens depå i Finnerödja. Bild: Arne Sjöstedt.
