Slåtter med häst gynnar mångfalden i ängen

Kumla kommun har anlagt och restaurerat ängar på flera ställen i kommunen. De mest skyddsvärda markerna kring Hällkistans naturreservat och intill Viaskogen, slås på traditionellt vis med häst. Det är Linnea Jonsson och Ulf Glansholm på företaget Draghästen i Närkesberg, som slåttrar tillsammans nordsvensken Lamona. Hästen drar en gammaldags slåtterbalk modell Viking från Arvikaverken, tillverkad innan 1947.

– Det är inte så mycket som kan gå sönder på den. Vi har i bytt ut träet och slipat och målat den, annars är den original, berättar Linnea.

Till skillnad från andra vanliga redskap som en slaghack eller gräsklippare, så slår inte slåtterbalken sönder gräset utan klipper av det vilket gör att gräset kan samlas upp och fraktas bort.

Att använda gammaldags lantbruksmaskiner är också ett sätt att bevara både traditionell kunskap och det kulturlandskap som till stor del har försvunnit från Sverige under de senaste århundradena.

– Det är ett bra sätt att visa upp hur vi sköter våra ängar också. Draghästen väcker mycket uppmärksamhet och folk lägger märke till ängarna och skötseln, berättar Daniel Berger, naturvårdshandläggare på Kumla kommun.

Återskapa ängsmiljö

Slåttern pågår mellan juli och september, och Sydnärkenytt kommer förbi Viaskogens naturreservat när sommaren är som varmast en fredag i slutet av juli.

– Den här värmen är ett dilemma, man vill inte pressa henne när det är så varmt. Vi har börjat tidigt på morgnarna och kört så länge vi har orkat. Imorse var vi väl igång klockan sex, berättar Linnea.

Bäst är att köra på morgonen och förmiddagen. Framåt lunchtid dyker också de gigantiska bromsarna som är särskilt inriktade på hästar, upp från ingenstans.

– Bromsarna anfaller. Därför kan vi kan inte hålla på mycket längre än fram till lunchtid. På kvällen är bromsarna fortfarande igång, berättar Ulf.

Målet med slåttern är att återskapa den magra ängsmiljön som var så mycket vanligare i landskapet förr. Idag används ofta en slaghack eller gräsklippare för att sköta kommunala gräsytor, eller så lämnas gräset till att växa fritt. I slutänden tar några få näringsgynnade och konkurrenskraftiga växter över och mångfalden av arter minskar.

– Det bildas en tjock matta av fjolårsgräs som är svår att få bort. Den ansamlas under många år, i skuggan under gräset och mindre blommande växter får svårt att gro, säger Ulf och visar att mattan finns på de områden som inte slåtts på några år.

Om man däremot klipper och avlägsnar det högväxta gräset börjar andra blommor och örter titta fram.

– Gräsmarken förändras från att ha några få arter av högväxta gräs- och ärtväxter till att få en stor variation av blommande kärlväxter som blåklockor, prästkrage och ängsvädd, säger Daniel.

Bara två procent kvar

Ängarna slås typiskt en gång per säsong, senare på sommaren, så att alla blommor hinner blomma och bilda fröer. Är det en näringsrik äng kan den slås oftare, eller så kan tidpunkten anpassas för att gynna specifika arter.

– Det kan ta många år att få till en fin äng, men resultatet kan bli imponerande, med många tiotals växtarter på en enda kvadratmeter. Med fler blommor kommer också de viktiga pollinatörerna, som fjärilar och vildbin tillbaka, följt av fåglar och andra djur som lever av insekterna, fortsätter han.

Slåttern är en viktig insats för den biologiska mångfalden.

– Igenväxning och upphörd slåtter är bland de främsta orsakerna till att arter i jordbrukslandskapet är hotade idag. Det är inte svårt att förstå heller eftersom bara cirka två procent av ängsmarkerna finns kvar i dag jämfört med för 100 år sedan, säger Daniel.

Kompost

Det tar flera år att få mångfald i ängen. Efter slåttern ska gräset ligga mellan tre och sju dagar så det kan fröa av sig.

– Gräset är superfint, perfekt hö, berättar Linnea.

Just nu kan det dock inte användas till annat än kompost.

– Vi har inget lagringsutrymme hemma och kommunen kan inte skänka bort det hur som helst. Så det får gå på kompost, säger Linnea.

– Det är regelstyrt hur kommunen får hantera gräset. Vi behöver hålla oss inom den kommunala verksamheten och vill inte konkurrera med jordbruket. Samtidigt finns det utmaningar med att garantera kvaliteten på gräset om det exempelvis skulle gå till djurhållning, men vi jobbar på en lösning, säger Daniel.

Linnea och Ulf tar uppdrag från flera kommuner och Region Örebro län, och har också privatkunder.

– Vi varvar slåttern med trädgårdstjänster i vårt andra företag Åsbro Grönt, berättar Ulf.

På vintern kör de i skogen med en kranvagn. Högsäsong hela året alltså.

– Den tredje advent går vi i gryt och återuppstår i slutet av januari igen, säger Ulf skämtsamt.

Men än så länge är det sommar så det blir slåtter ett tag till för Lamona, Linnea och Ulf.