Kumla Barnens dag i ekonomisk kris – kommunen tveksam till mer stöd

Föreningen håller normalt kollo under två perioder om vardera 10 dagar under sommaren. Nu menar man att pengarna bara räcker till en period. Därmed menar man i pressmeddelandet att färre barn kommer få chansen att uppleva lägerliv, sol och bad vid kusten i Halland.

Målgruppen för barnkollot är mellanstadiebarn. Vårdnadshavare får ansöka. Föreningen väljer sedan ut barn från de familjer i kommunen där behoven är allra störst. Det sker i samråd med socialförvaltningen.

Föreningen äger alltså fastigheten Kumlagården i Åsa, i ett havsnära läge. Det har man gjort sedan 1940-talet. Föreningen som bildades 1943 av bland annat John Norlander, har under åren skickat ungefär  6000 barn på kollo vid Kumlagården. På fastigheten finns också en byggnad man hyr ut som förskola.

Vill ha 160 000 extra

Föreningen får i dag 493 000 kronor per år av kommunen. Enligt det avtal som finns ska kommunen betala för själva kolloverksamheten, inga andra kostnader, som exempelvis fastighetsskötsel. Föreningen åtar sig i samma avtal dels att lägga ner ideellt arbete, dels också att skaffa fram sponsorer till verksamheten. Avtalet står det att man ska ordna barnkollo två perioder om vardera 10 dagar, varje sommar.

Nu vill föreningen ha ytterligare 160 000, alltså totalt drygt 650 000. Att bara hålla en kolloperiod, på 10 dagar har man redan beslutat om.

Föreningen hänvisar till stigande kostnader på flera områden.

– Dels är det ju lönekostnader. Regler om dygnsvila har ju gjort att vi behöver fler människor för att kunna bemanna och ändå följa regler. Vi behöver 14-15 personal för att klara reglerna,  säger Stefan Svensson, styrelsemedlem och tidigare ordförande i föreningen.

– Vi har också haft ökade kostnader för underhåll av gården. Allt har blivit dyrare. Dessutom upptäckte vi 2017 att en tidigare takrenovering inte var ordentligt gjord. Tacket läckte, med rötskador som följd. VI blev tvungna att låna 3,5 miljoner för att ordna det. Sedan kom pandemin, och sedan inflationen, med högre räntor, nu går det inte längre, säger Stefan Svensson.

Han fortsätter:

– Skulle vi sälja Kumlagården försvinner kolloverksamheten för alltid. Avtalet säger då att pengarna om föreningen läggs ner ska gå till Kumla kommun.

Kommunen hart dock föreslagit att föreningen skulle sälja bara en del av fastigheten. En byggnad man i dag hyr ut till ett kooperativ som driver förskola.

Stödet till föreningen har dock justerats upp med inflationen. Stödet ska nämligen enligt avtalet bestå av 8,5 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet justeras upp med inflationen.

“Svårt att ersätta perosnal med ideella krafter”

På frågan om man inte kan ersätta en del av kollopersonalen med ideellt arbete svarar Svensson så här:

– Själva personalen ska ju vara utbildad enligt avtalet med kommunen. Men vi lägger ner ett stort ideellt arbete med själva fastigheten och finns ju på plats under kolloveckorna.

Här går dock uppgifterna isär lite. Avtalet säger nämligen att bara att en person i personalen under varje kolloperiod, behöver pedagogiskt utbildad, eller motsvarande.

“Häpnadsväckande dyrt”

Frågan om huruvida kommunen ska gå in med mer pengar kommer upp på kommunstyrelsens möte i maj. Även om Andreas Brorsson (S) kommunstyrelsens ordförande inte vill föregå det beslutet sticker han inte under stol med att det finns en del kritik mot hur Kumla Barnens dag-föreningen skött sina åtaganden.

– Jag kan konstatera att efter ett möte mellan kommunens tjänstepersoner och föreningen har man meddelat att de endast har möjlighet att driva en kolloperiod 10 dagar i år och inte två som avtalet säger. Kumla kommuns kostnad för det skulle då uppgå till ungefär 680 000 kr, för ca 35-40 barn på kollo i 10 dagar.  Per barn skulle kostnaden då vara cirka 17 000 kr per barn. Det får anses häpnadsväckande högt. Det är  enligt min mening inte en rimlig kostnad. Kumla beviljar bidrag för att bedriva kolloverksamhet, inte till övriga kostnader.

Brorson jämför med stödet till IFK Kumla:

– Skulle IFK Kumla med 600 aktiva barn och ungdomar få samma stöd till varje ungdom som är aktiv under hela året skulle deras bidrag från kommunen uppgå till över 10 miljoner kronor.

“Föreningen behöver bevisa en del”

Brorsson anser att föreningen har en hel del att bevisa om mer pengar ska bli aktuellt:

– Gällande avtalet med kommunen så finns det delar som inte uppfylls gällande att söka extern finansiering, sponsring via företag. Inget sådant arbete har genomförts senaste åren och påverkar självklart föreningens ekonomi. Föreningen har än heller inte kommit in med underlag för 2024, ekonomisk rapport, hur verksamheten bedrevs på kollot, inte heller årsmöteshandlingar. Det  är ett krav även för att grundbeloppet på 8,5 prisbasbelopp ska betalas ut.

“Svårt att hitta sponsorer”

Stefan Svensson slår ifrån sig kritiken och menar att föreningen gör så gott man kan för att uppfylla avtalet.

– Det här är ju en mycket bra verksamhet. Att få företag att ställa upp med ekonomisk sponsring, pengar, är inte helt lätt. Ideell verksamhet är svårt numera. Däremot har vi fått in annan typ av sponsring. Företag har bland annat ställt upp med olika typer av byggmaterial. Vi blir även sponsrade med en bil vi använder under Kolloperioden.

Föreningen har också, enligt vad Sydnärkenytt erfar, tidigare haft flera feriearbetande ungdomar på Åsagården. Alltså feriearbetare som kommunen betalar lön för. Det  ska dock kommunens arbetsmarknadsenhet satt stopp för, för att man inte ansåg att det fungerade särskilt bra.

Andreas Brorsson menar att föreningen borde överväga försäljning av en del av fastigheten som Kumlagården ligger på.

– Föreningen har medgett att man har problem med ekonomin på grund av av gamla beslut om ombyggnationer och liknande, man har även underhållskostnader för den förskola som finns på fastigheten, som man hyr ut till ett kooperativ. Kumla kommun har i dialog med föreningen rekommenderat att avyttra dessa byggnader/fastigheter för att minska på föreningens lån. Inget har mig veterligen skett i den frågan.