Morgan Eidholm lägger sista handen vid bakverket för dagen. Foto: Henrik Östensson
Högtryck i semmelverkstaden
På familjekonditoriet Pewes är det traditioner som gäller på semmeldagen.
– Pappa gillade inte kardemumma i bullen. Så jag har fortsatt på det spåret. Alla känner ju igen våra semlor, jag tror traditionen är lite viktig en sådan här dag, säger Morgan Eidholm på Pewes konditori i Hallsberg.
Att uppmärksamma semmeldagen i en lokaltidning börjar vara nästan lika självklart som att uppmärksamma julen. Semlan tillhör sedan många decennier våra viktigare mattraditioner. Pewes i Hallsberg slog upp portarna 1962, Det var Morgans föräldrar Uno och Marianne Andersson startade. Då fanns både bageri och konditori på Västra Storgatan i Hallsberg.
– Men så länge jag levt har vi varit här, säger Morgan och visar ner i bageriet där semlorna står på rad i varierande grad uppbyggnad.
– Det är klart att det här är en viktig dag, den finns med i budgeten. Vi har väl märkt en liten nedgång i försäljning totalt sett i år, folk har nog lite sämre ekonomi. Men när det kommer till semlorna verkar man vilja unna sig. Vi hade 2 400 beställningar, det är rekord. Vi har bakat 3 300 bullar. Hur många vi säljer i sluttampen återstår att se. Men så här långt är det rush, säger Morgan som förbereder sig för att sova.
– Jag började baka klockan tio igår kväll. Normalt börjar vi inte baka förrän klockan två på natten. Men semmeldagen är speciell.
Gillar hetvägg
Äter du mycket semlor själv?
Nja, jag älskar semlor, men jag är diabetiker. Så det får bli en. Vi har en tradition den här dagen, semla till middag. Då blir det hetvägg, med varm mjölk. Jag gillar det.
Bullen som är grunden i Pewes semla innehåller alltså inte kardemumma.
– Det är lite ovanligt. Många kollegor vill ha kardemumma i bullen. Jag gillar kardemumma själv. Men pappa gjorde inte det. Han ville inte ha kardemumma i grundddegen för semlorna. Jag har fortsatt på den traditionen.
Precis som på många andra konditorier har Pewes minskat ner antalet varianter.
– För några år sedan hade vi ett flertal. Men varianterna säljer rätt lite. Vi har den vanliga, traditionella, blandad, med grädde och mandelmassa blandat och vaniljsemla. Den säljer en del. Alla tycker inte om mandelmassa, en del är ju allergiska.
Bullen är bakad på vegetariskt fett.
– Det passar flera, säger Morgan.
Lyft med ny lokal
Sedan 2018 finns konditoriet i en fastighet närmare stationen, intill den grönyta där Folkets hus tidigare låg.
– Det var en bra förändring, nödvändig. Centrum har liksom flyttat närmare stationen. Vi fick dessutom en fin, fräsch lokal. Ett lyft.
Bageriet och en liten butik som har öppet tidigt på morgnarna finns dock kvar på andra sidan Storgatan, mitt emot Polisen.
I dag sätter sydnärkeborna i sig tusentals semlor.
Kristen tradition
Fettisdagen som infaller i dag, innebär enligt tradition en semla för många. Som så mycket annat i vår kalender handlar det om kristen tradition. Fettisdagen infaller 47 dagar före påsk. Datumet varierar med andra ord. Orsaken till att man en gång började äta semlor var nog för att man ville äta något gott innan fasteperioden före påsk. Man talar om tre fastlagsdagar, innan själva fasteperioden går igång. Det är fastlagssöndagen, som inföll i söndags, blåmåndagen som inföll i går, och fettisdagen, i dag. Just det tror man har att göra med den feta mat man skulle äta. Helt enkelt ladda upp lite inför fastan. Fettisdagen är historiskt belagd i landet första gången 1594.
Förekommer i flera länder
Själva bullen förekommer i samband med inledningen av fastan i Skandinavien och Baltikum. På Island gör man semlor med ojäst bröd. Där kör man ofta en kombinationsmåltid med ärtsoppa och salt fårkött. Finnarnas semlor liknar våra, men kan innehålla sylt istället för mandelmassa. Danskar kör wienervarianten med choklad och grejer. I anglosaxiska länder kör man ofta med pannkaka på fettisdagen istället. Skåningar äter gärna semla redan på blåmåndagen. Inte helt oväntat kallas då gårdagen av skåningar för "bullmåndagen."
Dagens svenska, traditionella semla. En vetebulle, med mandelmassa och grädde började nog dyka upp på 1850-talet, bullen har dock äldre anor. Innan dess gröpte man ofta ur bullen, blandade brödet med kryddor, kokade och stoppade tillbaka det i bullen. Även traditionen att äta semlan med mjölk, det som kallas hetvägg ibland, har gamla anor.
Från 1800-talet
I morgon infaller enligt samma kyrkliga tradition askonsdagen. Då börjar allvaret, fastan, slut på sötebrödsdagarna!
Vi gillar våra semlor. Mer än fyra per person klämmer vi i oss årligen, över 40 miljoner semlor säljs i Sverige per år.
Källa: Nordisk familjebok.
