150-årsjubileum för Hallsbergs industri

För drygt 150 år sedan, i oktober 1868, kom verkstadskulturen till den obetydliga järnvägsorten Hallsberg. Familjerna Johan och Edvard Thermaenius kom med husfolk och verkstadsfolk från Torshälla i Sörmland. En liten koloni på 32 personer som flyttade från en konkurs i hopp om bättre framgång i Hallsberg.

De etablerade sig där vi idag finner  Saronkyrkan och  kommunalhuset i  det som kallades Faktoriet. En anläggning med bostadshus, arbetarbostäder,  fabriksbyggnader samt svinhus 

 Annons från Thermaenius i lokaltidningen. Foto: Hallsbergs kommunarkiv 

Johan, pionjären

 Johan Thermaenius (bilden), med bakgrund som verkmästare hos Munktells i Eskilstuna, är pionjären som introducerade tillverkning av tröskverk i Sverige.   

Thermaenius Mekaniska Verkstad i Torshälla tillverkade  Sveriges första tröskverk 1847 och drog igång en relativt omfattande produktion. Måhända var han för tidigt ute  eller så matchades  hans tekniska skicklighet inte av  motsvarande affärsskicklighet. Resultatet blev i alla händelser en rejäl konkurs.

Johan och sonen Edvard valde att starta om i Hallsberg med nya friska pengar under namnet Johan Thermaenius & Son . Namnet till trots var det Edvard, den 26-årige civilingenjören, som kom att driva företaget  Starten i Hallsberg var dock blygsam med tre  anställda. 

Visst var Thermaenius hem  t.v. en högreståndsmiljö men vanorna var enkla i vardagslag. Frukost – efter morgonbön – havregrynsgröt, stekt sill och skalpotatis. Husets övergång inrymde ett övernattningshotell som gav extra inkomster. Dessutom skolsal för Thermaenius barn.  Foto Hallsbergs kommunarkiv

Plikttrogne Edvard

Edvard Thermaenius synes ha varit  den plikttrogne men något motvillige företagaren i kombination med  den  entusiastiske uppfinnaren.  Redan som ung fick han släppa sin missionärsdröm för att stötta i det kaotiska kring faderns affärer. Det kan inte ha varit lätt för den 26-årige Edvard att med otillräckliga lokaler och primitiva maskiner  driva upp en verksamhet på en liten ort utan industritraditioner. 

Men han tog utmaningen. Livet igenom ledde han plikttroget och envetet sitt företag mot nya mål och framgångar. Han hade startat  med tre anställda som med tiden blev en effektiv fabrik med 40-tal. Men han suckade i sin dagbok över  affärer, utgifter och banklån.

"Jag vill prisa Herren"

Detta kontrasterar mot hans entusiasm kring  uppfinningar i stort som smått.  När han ordnat  så att hustruns symaskin kunde trampas noterade han i dagboken:

 - Vilken glädje ett sådant litet ingrepp i Jennys symaskin  kan betyda.

 Denna glädjeyttring är dock ringa jämfört med vad han skrev efter en epokgörande uppfinning rörande träskverk:

 - Mitt hjärta är glatt och jag vill prisa Herren med min visa. Detta är kanske den jämförelsevis största tjänst jag fått giva mitt släkte. 

Uppfinningarna gav hans tröskverk många guldmedaljer på utställningar och ett kungligt hederspris som uppfinnare

Lutherska missionshuset var en viktig del i familjen Thermaenius liv. Där predikade Edvard  Thermaenius ofta. Uppfinnaren Edvard  kopplade upp en mikrofon från predikstolen till det lokala telefonnätet. Abonnenter kunde koppla upp sig och på det sättet delta i gudstjänsten hemifrån. Missionshuset innehöll även skolsal och lärarbostad.

Engagerad samhällsbyggare

Edvard Thermaenius  var  en en hängiven kristen. och engagerad samhällsmedborgare. Utöver företaget ägnade han generöst sin tid åt familjen, åt sin församling i Lutherska missionshuset samt åt mycket betydande kommunala värv.  Som ”sidekick” till lantmätare Tengvall  bidrog han på 1870-talet till att lösgöra platsen Hallsberg från socknarnas  grepp  och krönte detta med stort engagemang som den förste ordföranden i den nya municipalstyrelsen. 

Dessutom var han riksdagsman i två perioder. Men han kunde avsätta tid  till personliga intressen främst musicerande med familjemedlemmar.

Ny epok, ny generation

Edvard Thermaenius avled hastigt 7 november 1894 i en ålder av 52 år till följd av brusten blindtarm, Därmed gick verksamheten över i en ny fas.  Sönerna  Alfred, Fredrik och Gottfrid tog med stor energi och blick för de stora greppen över företaget. Tröskverken lämnade fabriken ut över världen i en allt stridare ström hopmonterade av en allt större stam av arbetare.

Bröderna lät  1918-1920 uppföra de nya för framtiden så viktiga fabrikslokalerna  norr om järnvägen liksom en pampig kontorsbyggnad på södra sidan. Den senare är nu Hallsbergs kommunalhus.

Utan Thermaenius inget kommunhus. Stilfull parkering utanför det nyuppförda kontors- och bostadshuset.  Foto Alfred Thermaenius

De tog klivet mot storindustri och världsmarknad genom fusion 1917 med  Arvikaverken som tillverkade plogar och andra jordbruksredskap. Företaget kom att heta Arvika Thermaenius AB.  Det var den första  ombildningen av företaget, som skulle följas av en lång rad tills Thermeniussläkten lämnade  Hallsberg.  

Namnet försvinner

1960 försvann namnet Thermaenius från företaget. Arvika Thermaenius AB köptes då av  Bolinder Munktell som i sin tur köptes av Volvo BM 1973. Därefter stod  det Volvo-BM Hallsbergsverken på skylten fram till 1985.

Tröskverk blev omoderna. Det var skördetröskor som gällde Hallsbergare av äldre årgång minns det stora lagret av skördetröskor  uppställda på Ralasidan. Tröskorna, "en säsongsprodukt”,  lagrades  för leverans inför skördetiden.  De i Hallsberg tillverkade skördetröskorna hade sin tid utmätt. Stenhård internationell konkurrens gjorde att de ersattes av tyska Claas-skördetröskor 1971.

En tröska populär på 60-talet: BM-Volvo Thermaenius ST257. Foto: Maskinisten.net

Hytterna kommer

Så kom 1970-talet. Hallsbergsverken behövde långsiktigt ny tillverkning. Ingvar Bolwig, känd för sin starka ledning och framsynthet inriktade sig på att  leverera hytter till entreprenadmaskiner. Sådana maskiner var framtiden. En maskin gav samma intäkter som tio traktorer

Därmed togs det i särklass viktigaste steget mot Hallsbergsverkens utveckling i modern tid. Hallsberg fick, i kamp med Umeå produktionen av hytter till alla entreprenadmaskiner 

Platschefen Ingvar Bolwig gav  några år in på 1970-talet sin medarbetare  Bengt-Åke Bjernerup, sedermera platschef, uppdraget  att projektera en ny  verkstad efter moderna principer på Ralaområdet.

Bättre arbetsmiljö

Verkstaden byggdes efter samma koncept som Volvos Kalmarfabrik, med att “sätta människan i centrum”. En verkstad som verkligen  var i  framkant i fråga om arbetsmiljö med med världsunik ventilation vid svetsning Tillverkning fanns vid detta tillfälle förutom i den nya verkstaden på Ralafältet dessutom i den gamla verkstaden och vid kvarteret Stenen. Totalt var cirka 550 personer anställda.

Bengt Åke-Bjernerup sammanfattar  70-talet som mycket turbulent. Under första halvan genomfördes demokratiseringsprocessen i arbetslivet med ett 20-tal nya lagar,  med en starkare ställning för facket. Nya begrepp - löntagarfonder och MBL tillkom. 

Yttre omständigheter som oljekrisen 1973, övervinståret 1974 och politiskt regeringsskifte efter 40-årigt socialdemokratiskt styre av landet hade också påverkan. Till detta kom så ett två-årigt löneavtal på den svenska arbetsmarknaden 1975-76, som innebar löneökningar med 40 procent på två år med efterföljande kraftig lågkonjunktur som följd 1977-79.

Thermaenius verkstäder för tröskor har vuxit till sig på 150 år, här dagens Volvo CE från ovan.

Samarbete med USA

1985 skedde nästa stora utveckling av Volvo BM. Ett samarbete, “joint venture” mellan varumärkena Volvo BM, Michigan och Euclid gav namnet VME. Det var en samverkan som över en natt gav Volvo BM tillgång till ett distributionsnät i USA liksom ett nytt kundsegment, gruvindustrin, med stora tipptruckar varumärket Euclid.1995 blev Volvo helägare och VME bytte namn till dagens Volvo Construction Equipment 

Under 90- och 2000-talet har produktsortimentet senare utvecklats ytterligare med nya produkter som grävmaskiner från minsta till mycket stora produktionsmaskiner, väghyvlar, grävlastare, kompaktorer för jord och asfalt och asfaltläggningsmaskiner.

Volvo CE har därmed utvecklats till en global spelare av stor betydelse och Hallsbergsverken ingår som en del i försörjningen av hytter till ett flertal fabriker.

Hytter från Volvo Construction Equipment med ergonomi i toppklass, vilket krävs om föraren ska kunna fullgöra precisionsjobb en hel arbetsdag 

Vid god vigör

Företaget, nu med skylten Volvo Construction Equipment, har gått in i 2000-talet  med stora investeringar i  bl.a. nytt måleri med tydlig miljöprofil. Trots svarta rubriker när världskonjunkturen sviktade djupt syns 150-åringen vara vid god vigör.

 Dess 150-åriga historia speglar utvecklingen på orten och i samhället .Från det primitiva  Faktoriet mellan landsvägen och järnvägen till Ralafabriken,  från patriarkalt styre  till MBL, från bondesamhällets lokala behov till världsmarknadens efterfrågan på anläggningsmaskiner.