Kommunen svarar på kritiken mot boenden: “Vi utgår från den enskildes behov”

I Kumla kommun finns idag 14 grupp- och servicebostäder samt ett barnboende för barn och ungdomar med behov av insatser enligt LSS. Med anledning av kritiken som föräldrar riktar mot sina vuxna barns boenden, har Sydnärkenytt har skickat frågor till kommunen. Caroline Johansson, verksamhetschef för funktionsstöd på socialförvaltningen i Kumla, har svarat på dem skriftligen.

Vad är skillnaden på serviceboende och gruppboende och vad bestämmer att ett gruppboende ska ändras till ett serviceboende?

”Både gruppbostad och servicebostad är bostäder med särskild service enligt LSS, men de är utformade för att möta olika behov. Vilken boendeform avgörs genom en individuell behovsbedömning”, svarar Caroline Johansson.

Varje person som bor på boendena har individuella genomförandeplaner som beskriver hur beslutade insatser ska genomföras utifrån den enskildes behov, önskemål och förutsättningar.

”Vikarier och nyanställda får introduktion innan de arbetar självständigt. Introduktionens omfattning anpassas utifrån verksamhetens och brukarnas behov. Utöver genomförandeplaner finns rutiner som stöd för personalen i det dagliga arbetet”, beskriver Caroline Johansson.

Individuella behov

För tre år sedan togs nattpersonalen bort på ett av boendena. Vad är det som avgör att man tar bort nattpersonal på ett boende?

”Bemanningen i våra verksamheter utformas utifrån de individuella behov som finns hos de personer som bor där. Om en persons behov förändras kan bemanningen anpassas. När nattbemanningen förändrades inom viss verksamhet infördes ett mobilt natteam som ett komplement”, berättar Caroline Johansson.

Enligt henne finns etablerade kontaktvägar för de personer som är i behov av stöd under natten och bor på ett boende där det inte finns personal fysiskt på plats. De boende tar sjävl kontakt, både med personal på andra boenden och till det mobila natteamet.

”Det finns också möjlighet att anpassa stödinsatser om behov förändras över tid”, svarar Caroline Johansson.

Det mobila natteamet fungerar som en stödjande resurs inom verksamhetsområdet Funktionsstöd.

”Teamet hanterar planerade och uppkomna behov under natten samt ger stöd till verksamheter där nattinsatser kan behövas. Teamet samverkar med övrig nattbemanning inom verksamheten och utgår från de behov som uppstår”.

På vissa boenden finns heller ingen dagpersonal mellan klockan 9 och 14, även om boende är hemma delar av veckan. Varför?

”Bemanningen planeras utifrån de boendes individuella behov och de insatser som framgår av respektive genomförandeplan. Om en persons behov förändras kan bemanningen anpassas. Det finns kontaktvägar till personal och möjlighet att få stöd utifrån de behov som finns. Verksamheten följer kontinuerligt upp att stödet motsvarar den enskildes behov”, försäkrar Caroline Johansson.

Trygghet en viktig fråga

Några har upplevt otrygghet och är tillexempel rädda för åska eller att utomstående stått utanför och bankat på dörrar när ingen personal funnits på plats.

På det svarar Caroline Johansson att trygghet är en viktig fråga verksamheterna.

”Om en person upplever oro eller otrygghet arbetar verksamheten tillsammans med den enskilde för att hitta lösningar och skapa strategier som ökar tryggheten. Det finns kontaktvägar till personal och möjlighet att få stöd utifrån de behov som finns. Alla synpunkter som rör trygghet tas på allvar och följs upp inom verksamheten”, menar hon.

För att fånga upp synpunkter och upplevelser arbetar kommune löpande, genom bland annat brukarråd, boenderåd, individuella samtal och brukarundersökningar.

Många planerade aktiviteter har blivit inställda under sommaren, bland annat på grund av ingen kunnat skjutsa. Vilken rättighet har brukarna att delta i aktiviteter?

”Vi känner inte igen bilden av att många aktiviteter har ställts in under sommaren, den uppföljning som har gjorts efter sommaren visar generellt en hög grad av genomförda aktiviteter inom verksamheterna. Vi arbetar aktivt för att skapa möjligheter till delaktighet och aktiviteter planeras utifrån individuella önskemål, verksamhetens förutsättningar och de stödinsatser som är beviljade”, svarar Caroline Johansson.

Öppen för dialog i generella frågor

Föräldrar och anhöriga till boende har berättat att de inte får träffa kommunen flera samtidigt, utan är hänvisade till enskilda möten.

Varför?

”Vi ser anhöriga som en viktig samverkanspart och välkomnar synpunkter och dialog. Samtidigt behöver vi alltid ta hänsyn till den sekretess som gäller inom verksamheten samt den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Av den anledningen kan frågor som rör enskilda personer inte diskuteras i forum där flera brukares uppgifter riskerar att beröras”, svarar Caroline Johansson.

Hon menar att förvaltningen är öppen för dialog om verksamheten i generella frågor.

”Vi har förståelse för att anhöriga kan känna oro för sina närståendes situation och vi ser dialog som en viktig del i vårt kvalitetsarbete. Samtidigt vill vi betona att stödinsatser enligt LSS alltid ska utformas utifrån den enskildes individuella behov, rätt till självbestämmande och delaktighet”, skriver hon.

Många i personalen slutar. Vad kan ni som arbetsgivare göra för att förbättra förutsättningarna för att personal ska trivas och stanna?

”Att vara en attraktiv arbetsgivare är en prioriterad fråga för oss. Kompetensförsörjning är en utmaning inom vård- och omsorgssektorn i hela landet. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som rör arbetsmiljö, kompetensutveckling, ledarskap och kompetensförsörjning för att skapa goda förutsättningar för våra medarbetare”, svarar verksammhetschefen.

Medarbetare som lämnar verksamheten går igen avslutningssamtal för att fånga upp erfarenheter och möjliga förbättringsområden. Utifrån våra uppföljningar för 2026 ser man i dagsläget ingen personalomsättning som avviker från jämförbara verksamheter.

422 avvikelser

Mellan den 1 januari och 14 september har 422 avvikelser med särskilt boende för vuxna rapporterats in, 194 enligt SoL/LSS-lagstiftningen(Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service) och 228 enligt HSL-lagstiftningen (Hälso- och sjukvårdslagen). Antalet säger dock inget om allvarlighetsgraden i vare avvikelse, hur de har hanterats eller bedömts, eller i vilket sammanhang de hänt.

Hur hanteras avvikelser i verksamheten, alltså incidenter och andra händelser som inte följer rutinerna?

”Avvikelser rapporteras och hanteras enligt kommunens fastställda rutin. Varje avvikelse utreds och analyseras för att identifiera orsaker och eventuella förbättringsåtgärder. Verksamheten ska lära av det som inträffat och kontinuerligt utveckla kvaliteten och säkerheten för de personer som får stöd”.

Caroline Johansson poängterar att avvikelserapportering är en del av kommunens systematiska kvalitetsarbete.

”Det är ett verktyg för att upptäcka och förbättra, inte nödvändigtvis ett tecken på bristande kvalitet”, skriver hon.