Samzeliibrons betong är som kex i mitten 

Samzeliibron är över 70 år gammal och i behov av renovering. Tidigare har den renoverats i omgångar, 1980 och senast 1997.

är det nu dags igen.. Uppdraget att renovera Samzeliibron påbörjades i september 2025 efter flera års förberedelser. Då hade bland annat tillstånd om arbeten över järnvägsspåret sökts och beviljats från Trafikverket, en process som bara den tar flera år. Den 9 mars 2026 stängdes ena körfältet av och arbetet påbörjades.

– Prover som tagits på bron visade inget anmärkningsvärt. På undersidan var bron slät och fin och hade inga sprickor. Allt vatten rinner av brokonstruktionen eftersom den är konvex och byggd som en båge, berättar Fredrik Brenkle, gatuingenjör på Hallsbergs kommun.

Ingen klang

Först demonterades räckena för att blästras, lagas och målas. Sedan togs asfalten, det så kallade slitlagret, bort. Under slitlagret finns ett tätskikt mot betongen som funkar ungefär som i ett våtrum. Syftet är att hålla vatten borta från brons betong.

– När man kommer ner under tätskiktet slår man med en hammare på betongen. Om en betong är frisk så ska man höra en klang från betongen, berättar Fredrik Brenkle.

Vadå för klang?

– Det ska låta som ett ”ping” från betongen. Ungefär som när man slår i metall.

Men det kom inget ”ping” från Samzeliibron.

Det var en första indikation på att något inte stämde.

Betongen i bron hade expanderat

Nästa steg var att blästra bort betongen under tätskiktet. Då uppdagades hur skadad bron faktiskt var.

– Betongen började flyga all världens väg. Det gick nästan att blästra rakt igenom bron på sina ställen, säger Fredrik Brenkle.

Det visade sig att betongen inuti bron, alltså mellan undersidan och asfalten, hade expanderat och spruckit genom åren. Det gick att tälja bort betongen i bron med en kniv.

– Tänk dig Göteborgskex staplade på varandra som man kan trycka sönder med tummen. Betonglagren inuti bron hade skiktat sig och lösts upp.

Arbetet stoppades och bron provblästrades på flera ställen.

Men varför provblästrade ni inte tidigare? Då kanske ni hade upptäckt skadornas omfattning.

– Inget syntes på utsidan och tester visade att bron hade bärighet. Om vi hade blästrat hål i bron under tidigare projektering hade vi fått stänga den direkt. Dessutom hade vi tidigare inget tillstånd från Trafikverket om att göra arbeten över spåret.

Skadorna hade heller inte kunnat upptäckas bara genom att borra i bron.

– Man måste bryta upp asfalten och tätskiktet, och sedan börja gräva sig ner i betongen. Det är inget man gör om man inte har indikationer på skador.

Anade ni att betongen skulle vara så dålig?

– Nej.

Är armeringen i bron dålig?

– Nej. Armeringen är jättebra, eftersom inget syre trängt in i konstruktionen. När vi först frilade betongen såg den ut som när bron anlades.

Det är först när armeringen kommer i kontakt med luften som ett yttre rostlager snabbt bildas på armeringens yta. Det skedde först när betongen togs bort.

Utredning pågår

Utredningen om vad som orsakat felet pågår fortfarande, men huvudspåret är att skadan orsakats av ett ingående byggfel när Samzeliibron byggdes.

– Betongen tillverkades under en tid när man använde så kallad reaktiv ballast, säger Fredrik Brenkle.

Det innebär att materialet innehåller bergarter som på lång sikt expanderar och börjar spricka när det utsätts för fukt.

Har det varit risk för att bron ska rasa?

– Nej, det har aldrig varit någon fara. Många tror att betong är själva bärigheten i bron. Men det är armeringen som binder ihop den, och den är ju hel.

Inget av det uppluckrade materialet har ramlat ner eller riskerat att göra det.

– Bron har som ett fint omslag, som fortfarande bär.

Samma jobb fast större

Utgångspunkten är bättre nu än om skadorna hunnit gå längre.

– Den entreprenör vi har upphandlat kan hantera situationen. VI hade räknat med betongskador, men inte så omfattande. Skillnaden nu är att mängden skadad betong är större än förväntat och vi måste ta bort mer än det var tänkt från början.

Samma jobb ska utföras, men i större omfattning. Armeringen och det understa lagret betong som är oskadat, ska vara kvar.

Under arbetet kommer bron ändå att stöttas med hundratals stöttor, för att tunga arbetsfordon ska kunna köra där.

För att tunga arbetsfordon ska kunna köra uppe på bron, stöttas den nu upp av 100-tals pelare under renoveringen.

Brons konstruktion kommer att gjutas i etapper eftersom det inte går att gjuta allt på en gång.

Det går inte just nu att säga hur lång tid arbetet kommer att ta eller hur mycket det kommer att kosta men det arbetas med att uppdatera tidplan och kalkyl utifrån de nya förutsättningarna.

– Vi kommer att meddela det så snart vi vet, säger Fredrik Brenkle.

Fotnot: Denna text har också publicerats i Sydnärkenytts papperstidning