Förr knöts prinskorvarna för hand hos Atria Lithells. Nu gör en maskin jobbet innan Gunbritt Andersson tar hand om julfavoriten. Foto: Jonas Eklind
Knubbig julfavorit i Sköllersta
Prinskorven är numera en självklarhet på de flesta julbord. Men den knubbiga krabaten slog genom först på 80-talet. Det vet man att berätta hos Lithells i Sköllersta, som gör 600 ton prinskorv om året
Atria Lithells är från början ett Kumla-företag. Det bildades 1907 av Oskar Lithell, från början som en liten charkuteriaffär i en mindre källarlokal på Köpmangatan.
Kvar i Kumla till 1974
Affärerna gick bra och flera mindre filialer öppnade i Kumla, Hallsberg, Örebro och Fellingsbro. Dessutom bedrev man torghandel i Kumla och Örebro.
Tidigt specialiserar man sig på korv. Det är Lithells som skapar Kumlakorven, föregångaren till dagens svenska varmkorv.
- 1956 flyttade man verksamheten hit till Sköllersta, i vad som då var ett nedlagt mejeri, förklarar Lithells platschef, Eyüp Yilmaz.
Kraften och personalen samlades i och med flytten alltmer på ett och samma ställe. Men ända fram till 1974 fanns Lithells kvar med affär även i Kumla.
1997 var det dags för nästa milstolpe, då köps Lithells av Atria. Idag utgår drygt 300 medarbetare från fabriken, i olika roller.
Prinskorven från Österrike
Julen är någon vecka bort vid undertecknads besök och självklart förändras efterfrågan på olika produkter i och med årstidernas skiftningar.
Traditionella grillprodukter är inte lika populärt som under vår och sommar men prinskorven däremot har sin högtid!
Irene Hagström har jobbat som produktutvecklare på Atria Lithells sedan 2009 och har bra koll på prinskorvens historia.
- Prinskorven är i princip en kort variant av wienerkorv som skapades 1805 av Johann Georg Lahner i Wien, Österrike.
- Den kallades siskonkorv (syskonkorv) för att den sattes ihop med andra korvar. 1878 är första gången man kan se korven i en svensk kokbok, förklarar hon.
Stort uppsving på 1980-talet
Prinskorven tros ha varit med i produktionen ända sedan Oskar Lithells första år som charkuterist i Kumla. Men i betydligt mindre skala än idag.
Men den munsbitstora knubbiga krabaten med sin egen karaktär har avancerat i korvarnas topplista med ett rejält uppsving för 30 år sen då den började bli en självklarhet i juleltid. Och förstås med ökad produktion i Sköllersta
- Prinskorven slog igenom ordentligt på svenska julbord först under 1980-talet när man introducerade fler typer av smörgåsbordsrätter, fastslår Irene Hagström.
Som jämförelse, av tillkomna smörgårbordsrätter, kan nämnas att köttbullar inte blev en del av julmaten förrän 1970-talet.
Säljer 21 000 ton korv per år
Idag är alla fall prinskorven (eller julkorv som vissa faktiskt vill kalla den) en av våra populäraste rätter på julbordet.
- Vi har en årsbudget för att sälja 600 ton prinskorv, kring juletider kan det vara mellan 250-300 ton, berättar Eyup Yilmaz.
Prinskorven är dock ingen dominant i verksamheten, sammanlagt säljer företaget runt 21 000 ton korv under ett år.
Vi tar oss ner till fabriksgolvet för att se hur själva produktionen kan se ut.
Innan vi når dit krävs en mellanlandning i ett klädförråd där heltäckande rock, mössa och även nån form av haklapp behöver tas på innan vi går in i produktionen.
Slutat knyta för hand
"Beskriv hur det luktar" är en uppmaning jag fått före reportaget.
Väl inne luktar jag på, men faktum är att jag inte känner mycket alls. Om det beror på ett havererat luktsinne eller att korven inte börjat avge så mycket dofter än låter vi vara osagt.
En maskin ser konstant till att ösa ur sig prinskorv, som redan är ihopknuten när den kommer ut. Maskinen köptes in 2003 och har förändrat arbetsuppgifterna.
- Nu sköts allt maskinellt och vi kan få fram fler kilo på färre personer, berättar tillverkningschef Sven-Åke Axelsson.
Det måste varit mycket jobb innan för att för hand knyta ihop all korv?
- Ja det var det, runt ett sånt här bord (pekar mot bord där två arbetare står) krävdes det sju, åtta arbetare som hela tiden stod och knöt.
"Mer socialt förr"
Monica Lännqvist Holmbom har jobbat i 30 år på Lithells och var med på den tiden då man knöt ihop all korv för hand.
Hon medger att det produceras mer nu, men saknar ändå vissa ting som var förr.
- Det är inte samma gemenskap, utan var mer socialt förr. Man pratade och skrattade ihop på ett annat sätt, nu kör vi bara på.
Det låter som att du saknar det här handarbetet som var?
- Ja faktiskt, emellanåt gör man det! Men jag trivs bra på jobbet, vi har en fin sammanhållning.
Efter att prinskorven knytits ihop av Monica, som för några minuter ersatte maskinen och visade hur det gick till förr i tiden, flyttas den vidare.
Kunskap om charkuteri minskar
Mogning, torkning och rökning för prinskorven väntar därefter.
Kokning, kylning och slutligen packning följer innan den levereras till kunder.
Julskinkan, sillen och köttbullarna verkar vara de populäraste rätterna på julbordet, enligt olika undersökningar.
Prinskorven följer dock tätt efter dessa julmatens giganter - framtiden för den ser ljus ut! Men vad är då främsta utmaningen för Lithells framöver?
- Som det ser ut nu har vi bra volymer, men en kommande utmaning är att bibehålla kompetens inom livsmedelsbranschen, säger Eyüp Yilmaz.
- Tiderna förändras, vi har mer hjälp av maskiner idag än innan, samtidigt är det inte lika många som förr som känner till grunderna inom charkuteri, avslutar Sven-Åke Axelsson.
Fakta om korvarnas lillprins
Avslutningsvis några faktafrågor som Irene Hagström svarar på.
Vad innehåller prinskorv?
- Bog, Lägg, Nötkött och Fett från gris. Och det övriga är salt, vatten, mjöl, kryddor
Hur länge ska den stekas och på vilken värme för att bli perfekt?
- Vi steker den på 180 grader i ungefär 6-7 min. Men sätt aldrig högsta värmen på spisen och stek för då är risken stor att tarmen spricker.
Hur lång tid ungefär tar det för en prinskorv att bli klar på fabriken från början till slut efter att de olika processerna gåtts igenom?
- Det tar ett antal timmar att göra en helt färdig prinskorv. Först gör man en smet av kött, salt, vatten, mjöl, kryddor. Sedan ska de sprutas i tarmar och efter det röks och kyls korven i en och en halv timme
- Det är svårt att sätta någon exakt tid. När man räknar ut kalkyltiden räknar man bara när vi blandar, sprutar och röker. Sedan finns det en massa ståtid emellan som inte räknas.