Efter ännu ett ras – Nu ska Andreas Svahn räta upp utbildningsförbundet

Läsåret på Alléskolan är slut och studenterna utflugna sedan länge. Men för direktionsordföranden Andreas Svahn (S) återstår mycket jobb att göra. Väldigt mycket, om vi ska vara noga.

– Ja, senast år 2027 är det bestämt att vi ska ha en ekonomi i balans. Arbetet med att sänka våra kostnader är redan inlett, säger han.

Frågan är varför Andreas Svahn sitter på en bänk vid Alléskolan i Hallsberg överhuvudtaget, och möter upp Sydnärkenytt. Han bor förvisso i Hallsberg, men ändå.

Fram till senaste årsskiftet hade han uppdraget som regionstyrelsens ordförande tillika regionråd i Örebro län, en förhållandevis hög och tung post i politikens värld.

Vände hem till Hallsberg

De flesta som känner till Andreas Svahn trodde nog att han med tiden siktade ännu högre i den politiska karriären. Få hade kunnat gissa att han skulle vända hem till Sydnärke och ta sig an ett utbildningsförbund – som dessutom gick back 37,7 miljoner förra året.

– Det var egentligen inte planerat, säger han och skrattar lite.

När Andreas Svahn meddelade att han skulle sluta som regionstyrelsens ordförande förklarade han att energin saknades i honom för att ta sig an ännu en mandatperiod.

I stället funderade han på att söka ett helt annat arbete, inom offentliga sektorn eller privat. Få ordnade tider, ägna sig mer åt familjen.

Är det hela sanningen?

– Jag har jobbat i politiken i 26 år. Ska jag vara ärlig så känner jag i dag att den i långa stycken har blivit tråkig.

Tröttnat på att strida

Det fanns en tid då han såg det som utmanande att hitta de mest träffande inläggen och gå för ”vinst” i debatten. Driva på hårt och tufft i den socialdemokrati som han brinner för.

– Men jag är trött på konfrontation. Det är utveckling av samhället jag är intresserad av, där är min grund, säger han.

Så när Magnus Andersson (S), kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg, hörde av sig och frågade om Andreas Svahn kunde tänka sig att ta vid som ordförande i utbildningsförbundet så svarade han okej – ett tag i alla fall.

– Utbildningsfrågor är jätteviktiga. Det jobbar jag gärna med. Dessutom handlar det här om tre medlemskommuner som bildar ett förbund – och det är samarbetsinriktat.

Inte rädd att ta sig an underskottet

Själva underskottet i förbundet är inte något som direkt skrämmer Andreas Svahn. Han kallar det för ”en västanfläkt”, jämfört med vad han brottades med i regionen.

För två år sedan låg Region Örebro back 900 miljoner kronor, och år 2024 landade de på runt minus 300 miljoner kronor. I år visar regionen positiva siffror, så Andreas Svahn vet en del om att vidta så kallade åtgärder.

Man kan tycka att du nu går ur askan i elden, eller kanske omvänt?

– Det tycker jag inte. Jag gillar utmaningar. Sant är att vi måste anpassa förbundets kostnader, framför allt långsiktigt, och skaffa en buffert. Men jag känner tillförsikt inför uppdraget.

Varför räcker inte pengarna?

En intressant fråga är varför förbundet har hamnat där de är i dag, i ännu en ekonomisk kris. I princip djupare än runt år 2007, när Kumla lämnade förbundet med sin andel på över hundra miljoner i budgeten.

Är inte det anmärkningsvärt? Situationen måste ha varit värre att reda upp då?

– Det är svårt att värdera så. Lagstiftningen var annorlunda då. På den tiden hade vi anvisningsskola, det var innan fria skolvalet infördes.

– Men de lyckades ganska bra, det är riktigt. De jobbade hårt med ekonomi och rekrytering, och fick fler elever från andra kommuner till Alléskolan.

Som ett led i den processen köpte förbundet loss lokalerna från Hallsbergs kommun, för att renodla skolans verksamhet. Lokaler som de paradoxalt nog funderar på att sälja av i dag, som ett sätt att få ned förbundets kostnader.

Hur går den ekvationen ihop?

– Antalet elever har sjunkit, och vi vet att det blir än större dip framåt. Förbundet kan inte ha så mycket lokaler i sin ägo då.

– En del av lokalerna har vi väldigt lite användning av, sett över året. Om vi ska sälja, eller kanske bygga om, det får vi se. Det kan i vart fall inte fortsätta som nu, betonar Andreas Svahn.

Förslag om att sälja hus

I våras presenterades ett förslag att Hallsbergs kommun skulle köpa det så kallade A-huset av förbundet, där bland annat skolans matsal och aula är belägna.

Tillagningsköket hyrs i dag av Hallsbergs kommun, så det befanns lämpligt att kommunen köpte och tog in just A-huset som en del i sin drift och förvaltning.

Ärendet vandrade upp till politikerna som föreslogs fatta ett inriktningsbeslut om att sälja A-huset. Direktionens beredningsutskott sade ja och tillstyrkte beslutet. Men sedan tog det stopp.

På direktionens sista möte innan sommaren så beslutades att ärendet skulle återremitteras. Politikerna var inte eniga, utan begärde ett ”omtag” i processen.

Så något beslut om försäljning togs inte. ”Vi får se hur vi ska göra”, som Andreas Svahn säger i dagsläget. På något sätt måste de dock sänka sina kostnader.

Vad syns i backspegeln?

Låt oss kasta ännu en blick bakåt för att se hur vägen såg ut fram mot läget som nu råder.

Förlusten av Kumla kommun år 2007, med sina 35 procent som delägare, var ett hårt slag för Sydnärkes utbildningsförbund. Den allmänna meningen var nog att det var ganska ”kört” för samarbetet.

Men de som jobbade i skolan på den tiden berättar att i fickorna knöts varenda näve. De tre kvarvarande kommunerna, Askersund, Laxå och Hallsberg, var överens om att de skulle satsa på framgång.

Ett noga planerat målarbete tog fart. En hel del resurser lades på marknadsföring. Satsningar av olika slag avlöste varandra för att namnet Alléskolan skulle bli välkänt. Media kallades till press-konferenser titt som tätt.

Bakom sig hade skolledningen några synnerligen kompetenta ekonomer till sin hjälp, som sakta men säkert såg till att ekonomin blev stabil.

Ingen dans på rosor då heller

Det var ingen dans på rosor. Alléskolan tvingades inte bara konkurrera med friskolor och andra gymnasieskolor, utan även med utbrytarna Kumla - som i det läget satsade på eget gymnasium på hemmaplan.

Men åren som följde blev Alléskolan något av en framgångs-saga. År 2015 stod Sydnärkes utbildningsförbund stadigt med en mycket populär gymnasieskola, kvalificerad personal och god ekonomi.

Vad hände sedan, och var gick det snett?

– Omvärldsfaktorerna ändrades. Alléskolans hela organisation tvingades växa mycket fort till följd av flyktingkrisen 2015. Antalet elever ökade kraftigt. År 2016 hade vi 1720 elever på skolan – i dag är det 1300.

Fick extra pengar - en tid

Skolan sökte och fick extra pengar från migrationsverket för att hantera extraordinära kostnader.

– Först fick de ganska mycket pengar. Med facit i hand kan vi konstatera att det ställde till situationen en del, säger Andreas Svahn.

I förbundet ansåg de sig då ha så pass gott ställt att de lät bli att höja det årliga medlemsbidraget från kommunerna, det som är grunden i förbundets budget. Det var ett misstag, menar Andreas Svahn.

– Under fyra år ändrades inte medlemsbidraget. De knaprade på de resurser man hade.

Samtidigt hade förbundet, då som nu, en organisation som inte hade ändrats. Med kostnader som hela tiden är närvarande, och ökar.  Höjda pensionskostnader, inflation, löner med mera.

– Det här gjorde att förbundet tappade intäkter på runt tio procent under de här åren. Förra året låg medlemsbidragen totalt på 209 miljoner. Det hade varit tio procent högre, om pengen hade räknats upp efter ordning.

Dopade av bidrag

Efter flyktingkrisen kom pandemin. Med nya bidrag att söka och luta sig mot. Ett tag.

– Hela sektorn har varit dopad med statliga bidrag. Vi kan se ute i länet att det senare har lett till underskott på många håll, när det gått för långsamt att ställa om.

Som Sydnärkenytt berättat tidigare så har utbildningsförbundet räknat med pengar från migrationsverket som de inte fick, och inte kommer få. Detta trots att Alléskolan tog ett helhjärtat ansvar för flyktingarna, inte minst för ensamkommande unga.

Känner tillförsikt

Andreas Svahn tänker dock inte gråta över förluster som gjorts. Han ser framåt med tillförsikt. Alléskolan är fortfarande ett jättefint och omtyckt gymnasium, det finns mycket positivt att glädjas över, menar han.

– Alléskolan ligger högt resultatmässigt. Vi har hög lärartäthet, och lärarna som jobbar här trivs bra. Eleverna likaså. Det är viktigt, säger han.

Hösten kommer inte bara handla om att ställa om ekonomin, och kanske sälja hus. Det blåser flera nya vindar.

Den högsta chefen, förbundsdirektören Thomas Karlsson, slutade i våras efter bara två år i Hallsberg. Han kommer nu att ersättas av Zandra Ahkoila 52 år, från Örebro.

Hon kommer närmast från ett uppdrag som verksamhetschef för förskolan.

Är det inte en viss skillnad att leda en gymnasieskola, som dessutom står med ett mångmiljonunderskott?

– Sant är att rollen som förbundsdirektör är som en kombination med att vara förvaltningschef samtidigt. Den är komplex, och oerhört viktig.

– Jag har varit och rekryterat Zandra. Hon är erfaren inom skolan värld och har goda vitsord. Jag känner mig jätte-trygg med henne som ny chef här.