Miljövänligt liv för
småbrukarna på Farbrorstorp

På gården bor även deras treåriga dotter Alva och vännen Evert Barels. Jannis som kommer från Tyskland och Evert från Nederländerna träffades från början på en gård i Småland där de volontärjobbade, senare lärde de där också känna Louise som gick en kurs i småbruk på samma gård.

På den slingriga grusvägen som leder till gården möts jag av en traktor, det är Jannis och Evert som är på väg in med vetet som hängt på tork under ett par veckor. Runt boningshuset och ladugården springer höns och lugnet bryts då och då av kackel och galande tuppar.

17 hektar

På sjutton hektar mark finns här förutom kor, hästar, höns och får, grönsaksodlingar och även en skogsträdgård. Det är ett odlingssystem som ska efterlikna det odlingsklimat som finns i skogen med fruktträd, buskar, perenna marktäckare och klätterväxter. 

– Det innebär att det Inte blir så mycket rensning som i vanlig odling men däremot behöver man fortfarande hålla efter den så den är inte helt skötselfri. berättar Louise.

Ständig utveckling

De har många planer för gården som är under ständig utveckling. Solpaneler är ett av de pågående projekten. I nuläget är de sparsamma med sin elförbrukning och använder till exempel vedspisen för att värma vatten på. Duschen är i en tillbyggnad till den gamla ladugården, där nyttjar de en gammal mjölkhink som hissas upp och från den en slang ner och in i badrummet till ett munstycke. När solpanelerna kommit upp planerar de att kunna värma vattnet genom dem på sommaren när det finns gott om el och sedan fortsätta värma vattnet på vedspisen under vintern. Även ett utedass finns vid nedre änden av deras trädgård.

– Vi vill inte spola bort våra näringsämnen. Utan vi vill behålla så mycket som möjligt i kretslopp. fastställer Louise

Mejeri och gårdsbutik

Ett annat pågående projekt är byggnationen av ett gårdsmejeri med tillhörande gårdsbutik. Ambitionen är att där producera och sedan sälja lite av varje. Det kommer att förutom olika mejeriprodukter att finnas ägg, potatis, vete och grönsaker i butiken. I nuläget har de redan en liten försäljning av ägg nere vid vägen.

Hoppas på gårdsbutik

Förhoppningen är att det ska bli så pass stor inkomst från gårdsbutiken så att gården blir självgående och att de har tillräckligt med pengar för sådana utgifter som är svåra att komma ifrån. I nuläget arbetar de alla tre någon dag i veckan, Louise och Evert på ett lokalt företag i närheten och Jannis driver eget företag som mekaniker.

På frågan på vad som driver dem att leva så här så svarar de enhälligt:

– Klimatförändringar.

Och Jannis fortsätter:

– Det handlar också mycket om vad min dotter kommer att fråga mig när hon blir äldre, vad jag gjorde när det kom till klimatförändringar som skapats av människor? Jag vill inte säga till henne att jag bara fortsatte som vanligt. Jag vill kunna säga att jag gjorde mitt bästa. Och att jag inte spenderade pengar på massor av produkter som skapats av fossila bränslen.

Ingen uppoffring

Någon uppoffring känner de inte att de gör genom att leva med enklare standard, tvärtom rekommenderar de andra att anamma deras livsstil som självhushållare. Den största utmaningen handlar dock om vädret. På grund av vätan denna sommar blev det kyligt för grönsakerna. Potatisen ruttnade, och torkan i början av säsongen gjorde så att höet till en början inte växte.

Det finns mycket att göra på gården och under sommaren har de haft hjälp av volontärer.

– Det kräver lite av oss som arbetsledare och att alla har det bra och har något att äta. Vi har både långtidsplanering och dagsplanering för arbetet. Det är väldigt vädersstyrt och situationsstyrt. Man vet ungefär vad som ska göras men så dyker det upp andra saker. berättar Louise.

Volontärer som jobbar

Som volontär arbetar man mot mat och husrum och oftast stannar volontärer i minst ett par veckor för att komma in ordentligt i arbetet på gården. Förhoppningen är att andra människor ska inspireras av att leva som självhushållare. Det är också en av huvudanledningarna till att de har börjat ta emot volontärer. 

– Jag ser många vinster i det småskaliga sättet att leva. Det lokala. Att fundera över vad man behöver för att må bra. Det beror förstås också på vilka kretsar man rör sig i, vilken press man känner. Om alla mina kompisar investerar i lyxvillor och åker utomlands några gånger om året känner man kanske en press på att man måste haka på den livsstilen. Jag är inte så säker på att det är det alla människor behöver.

Vad tror du att man som människa behöver?

– Mat, värme, gemenskap och mening. avslutar Louise och sedan fortsätter de dagens sysslor på gården, näst på schemat står kvällens mjölkning.