Helande vatten lockade societeten till Porla

Porlavatten, med höga halter av järn och kolsyra, ansågs under en lång tid vara en läkekälla som hade en positiv effekt mot mag- och ledproblem. Enligt sägner skulle munkar vid Ramunderboda kloster redan under medeltiden ha känt till vattnets botande verkan. Vid slutet av 1700-talet började läkare ordinera sina patienter att dricka Porlas vatten.

Orten marknadsförde sig, ryktet spred sig och människor vallfärdade till orten. Under tid byggdes Porla Brunn ut med hotell och restauranger. Där fanns allehanda aktiviteter för gästerna att roa sig med som tennis, kägelspel och minigolf. Varje dag kunde gästerna njuta av musik i utomhuspaviljong och det bjöds in till dans varje vecka.

– Societeten kom hit, det var baroner och grevar och dessa personer är husen nu döpta efter. Brunnsverksamheten var uppdelad i två perioder med 500 personer åt gången från juni till augusti, så det var rätt så livligt här, berättar Bengt-Göran Fredricsson.

Drack vatten i sugrör

Beng-Göran är en av eldsjälarna i Porla Brunns hembygdsförening och föreningen Porlagården. Han är själv uppväxt i ”Börsen”, som sägs vara det äldsta huset i Porla Brunn. Byggnaden uppfördes omkring år 1810. Hans far Rune Fredriksson flyttade med din familj till orten som tolvåring och arbetade i vattenfabriken och som chaufför under 50 år.

– Föreningen Porlagården hade tidigare museum i ”Börsenhuset” innan det såldes. Då var det cafeteria i bottenvåningen där själva brunnskontoret var, säger Bengt-Göran.

På brunnskontoret skrevs gäster in och vägdes, och där förvarades läkarjournaler. När de förväntansfulla besökarna anlände till Porla, ordinerade läkare hur mycket av källans vatten som skulle intas, och under vistelsen trappades dosen upp. Inför hemgång trappade de sedan ner igen för att kroppen skulle vänja sig. Vattnet fick de från en bemannad kiosk vid källan, drycken skulle intas med sugrör för att inte tänderna skulle ta skada av den höga järnhalten.

Kryckhus

Gamla patientjournaler visar på att människor återfick hälsan efter ett besök i Porla. I ett ”kryckhus” hängde ett stort antal käppar och kryckor som de botade brunnsgästerna lämnat när de inte längre behövde dem efter sin vistelse.

– Förr i tiden kom man hit för att det var känt att man blev friskare, men läkekonsten har utvecklats sedan dess, förklarar Bengt-Göran.

I museet som numera är belaget i Porlagården hänger bland annat flygfoton, foton av personal och gäster, och porträtt av bland annat intendent och överläkare Ernst Olof Lidin, som var livmedikus åt Gustav den V och drottning Sofia, och en stor anledning till att brunnsorten var så välbesökt. Där kan man även hitta porlavatten på flaska med texten ”absolut renat starkt radioaktivt vatten”. Vattnet som idag finns i källan ska dock vara helt fritt från radioaktiva ämnen.

Hade vattnet en läkande effekt?

– En del gäster hade ju problem med magen och då var det ju jättebra att de gick ner på diet, och fick dricka vatten. Det var många som blev bra efter att de hade varit här, men man ska inte överdriva vattnets påverkan utan det handlade ju om att de fick massage och behandlingar också, säger Bengt-Göran.

Tio baderskor var anställda på brunnsorten och gästerna kunde till exempel behandlas med inpackning i gyttja, massage, ång- och varmluftsskåp och kallduschar.

När Selma och Jussi drack brunn

Flera kända personer besökte genom åren Porla Brunn, några av dem var Selma Lagerlöf, Alice Tegnér och Jussi Björling. Men det fanns även möjlighet för människor med lägre status att ta del av orten och vattnets läkande effekter. De kunde söka bidrag för att komma till Porla, och fester hölls för att samla pengar till dem som inte själva hade råd att betala för sin vistelse. De fick dock inte tillträde till societetens danskvällar och musik.

Första klassens gäster dansade på lördagar och de lägre klasserna på onsdagar. I hotellbyggnaden ”Bullret” fick ”tredje klassens” besökare bo, och de hade bara tillgång till egna matsalar och badlokaler. De fick inte heller ta del av det ”finaste”, och lite dyrare, vattnet.  Namnet på deras boende uppkom troligtvis för att gästerna inte stannade lika länge som första klassen, vilket gjorde att det bullrades med resväskor från detta brunnshotell.

Epoken tog slut med en brand

Badhuset som byggdes 1817 var en av de centrala punkterna i Porla Brunn och när det brann ner 1939, och inte återuppbyggdes, tog brunnsepoken slut.

Under Porla Brunns storhetstid rekommenderade läkare långa promenader i skogen runt området. Än idag kan besökare promenera på strandvägen, kärleksstigen och filosofgången. I juni invigs även promenadstråket filosofstigen med frågor uppsatta för barnfamiljer.

Från och med i år anordnar föreningen även guidade turer där besökare kan ta del av berättelsen om brunnsorten genom en vandring genom byn. De får en presentation av de byggnader som står kvar, och de som varit borta sedan länge. Ett besök i museet och bildvisning i societetshuset ingår också.

Teater och QR-koder

Hembygdsföreningens vision är att Porla Brunn ska vara en levande hembygd som är öppen för alla. För att fler ska ha möjlighet att ta del av brunnsortens historia så finns kartor att låna vid anslagstavlan och man kan läsa av QR-koder på skyltar vid byns byggnader. Societetshuset som till stor del fortfarande ser ut som det gjorde när det var dans där, används nu av föreningen till olika arrangemang.

Den 31 maj besöker Patrik Larsson Porlagården med Henning Mankells monolog ”Grävskopan”. Den 9 augusti är det dags för ytterligare en monolog att inta scenen, denna gång blir det Görel Crona som framför ”Kung byxlös – de eländas drottning”.