Korridor i den ungdoms anpassade avdelningen på Kumlaan7stalten. Foto:Kriminalvården
Fördubblat antal intagna på Kumlaanstalten sedan 2016
Att allt fler döms till fängelse i Sverige märks på Kumlaanstalten. Där har antalet intagna nästan fördubblats sedan 2016, och de vanligaste är att de är dömda för grova våldsbrott.
Antalet intagna på Kumlaanstalten har ökat från 367 personer 2016 till 712 2025. Det är en ökning på 94 procent. Personer under 25 år utgör idag en tredjedel av de intagna. Källa: Kriminalvården.
Den 1 oktober 2025 var totalt 9 087 personer intagna på anstalt i Sverige, så kallad pågående fängelseverkställighet. Det är en ökning med 115 procent jämfört med 2016, då antalet intagna var 4 231. Av samtliga intagna i landet 2025 var 8 352 män och 735 kvinnor, visar siffror från Brottsförebyggande rådet.
Kumlaanstalten speglar siffran, där man gått från 367 personer 2016, till 712 personer 2025. Det är en ökning med 94 procent. Den största enskilda ökningen kom mellan 2023 och 2024: från 543 till 690, plus 27 procent på ett år.
– Under 2025 när vi hade som flest intagna var de en bit över 750, säger Markus Winberg, biträdande anstaltschef på Kumlaanstalten.
En tredjedel av de intagna på Kumlaanstalten är under 25 år. Här är en bild från en ungdoms anpassad rastgård. Foto: Kriminalvården
Fler yngre intagna
Efter ombyggnaden av Kumlaanstalten är antalet något färre under 2026.
Även sammansättningen har förändrats. Gruppen 15–19 år har gått från 1 person 2016 till 36 stycken år 2025, och 20–24-åringarna från 37 till 201 på . Det är mer än en femdubbling och de unga utgör en tredjedel av antalet intagna. Samtidigt är gruppen över 45 år i stort sett oförändrad.
En förändring som pågått under 10-15 år är att de intagna på Kumlaanstalten tidigare ofta var dömda för grova narkotikabrott medan domarna numera ofta handlar om grova våldsbrott.
– Många av förövarna i den typen av brott är yngre, säger Markus Winberg.
Många med hög risk
Många på anstalten är dömda till långa straff, eftersom anstalten tar emot dem som bedöms utgöra högst risk.
– De långa straffen beror också på att de är dömda för grova våldsbrott, bland annat mord, säger Markus Winberg.
Ytan på Kumlaanstalten har inte ökat i takt med att antalet intagna ökat, men numera är det rutin att två personer placeras i samma cell. Ungefär 500 av alla intagna bor i dubbelcell, 250 i enkelcell.
Dessutom har man byggt om inne på området för att anpassa efter dagens situation.
Drygt 1000 anställda
– Totalt är vi lite drygt 1000 anställda på Kumlaanstalten, vilket motsvarar cirka 650 årsarbetstider. Det är en ökning med cirka 250-300 tjänster de sista sex åren, säger Markus Winberg.
Här jobbar kriminalvårdare såväl som produktionsledare för verksamheterna som pågår inne på anstalten och sjukvårdspersonal .Andra typer av tjänster är planerare för det brottsförebyggande arbetet som förser intagna med verktyg för att klara sig ute i samhället, jurister som ser till att lagarna följs, samt chefer.
Antalet intagna på Kumlaanstalten har nästan fördubblats sedan 2016. Cirka 500 av det bor i dubbelcell.Foto: Kriminalvården
Utvecklingen på Kumlaanstalten är en spegling av samhällsutvecklingen och politiska beslut det senaste decennierna.
– Man kan se tillbaka till i början av 2000-talet när lagstiftning ändrades till längre straff för vissa brott. 2015 gjordes en omorganisation av polismyndigheten. Fler brott började klaras upp och fler dömdes. Åklagarmyndigheten och tingsrätterna fick mer att göra och ändrade sin organisation för det ökade inflödet, och runt 2019-2020 började Kriminalvårdens uppdrag att öka.
Speglar utvecklingen
Hela rättskedjan har förändrats.
– Det vi gör nu är att vi hanterar det jobb som resten av rättskedjan gör före oss. Ju bättre de blir på sitt arbete, ju mer får vi att göra, säger Markus Winberg.
