– Naturligtvis har vi vanliga toaletter inomhus. Men dasset används ändå flitigt, flera gånger i veckan, året runt. Dels av hästtjejerna i stallet, dels av våra egna barn, om det blir bråttom, fortsätter Madelen och visar dassets finesser.

– Det ska ju ligga lite gamla tidningar på ett utedass. Det ska också finnas två fjöl, som själva sitsarna, eller toaletterna om man så vill, kallas. Ifall två behöver gå samtidigt kan man ju sitta och prata, en upplevelse.

Dasset på gården Äsperud är inte det ursprungliga.

– Nej, det var för dåligt och revs när jag och min sambo , Anders, tog över gården. Men jag tycker varje gård ska ha ett utedass. Vi fick reda på att det fanns ett dass på gården Kopparberg, utanför Närkesberg, som stod  i vägen. Anders hämtade hit det med traktorn.  Vi hade under en period bed & Breakfeast här, då kom dasset väl till pass.

Oftast har ju dass ett hjärta på dörren. Här är det en halvmåne. Finns det någon förklaring?

– Det var så när vi fick det, jag tycker det är fint. Det var väl någon fritänkande snickare i Närkesberg som gjorde det.

Få regler

Utedass, eller torrdass är speciella så till vida att de, i de flesta kommuner, inte är omgivna av särskilt mycket regler, till skillnad från avloppsanläggningar. Man behöver i de flesta fall inte bygglov. Men det kan krävas andra tillstånd, men reglerna är få om man jämför med de kring en vanlig avloppsanläggning, med vattenklosett.

Liten miljöpåverkan – använd latrinet i trädgården

Det finns också många som anser att utedass, eller torrdass, är mer miljövänliga. Man blandar ju inte ut kiss och bajs med vatten som måste transporteras till ett reningsverk, avskiljas och renas. Det går också att använda latrinet från utedasset, både ettan och tvåan, som gödningsmedel eller jordförbättringsmedel. Bajset måste komposteras ett par innan det används till odling. Det är för att smittoämnen i bajset ska försvinna. Använder man bajs, eller fekalier som det ibland kallas för att gödsla exempelvis morötter, och rädisor, bör det gå en månad mellan gödsling och skörd.

Urin går att använda direkt

Men kan man skilja av urinen i sitt torrdass går faktiskt den att använda som gödning direkt. En del odlingsentusiaster gör så, då blandas urinen med vatten, den blandningen går under beteckningen guld-vatten. Ska vara rena krutet för exempelvis tomatodling. Merparten av näringsämnena i det vi  lassar ur oss på toa finns i urinen.

Går att använda vintertid

Många förknippar nog utedass med fritidshus, sommartid. Men det går bra att använda ett utedass året runt. Många förser sina utedass med speciella sitsar av frigolit, som värmer gott när man sitter på toaletten. Ofta säljs sådana med insatser till hålet, med urinseparation. Det förekommer rentav utedass som är isolerade och har ett värme-element, eller infravärme för komfortabla stunder.

Om man tycker det är äckligt med lukt finns rätt många knep för hur man minskar lukt med ventilation. Även problem med flugor går att hantera. Det finns gott om goda råd på internet.

– Jag använder torvströ för att minska doften. Man strör på en skopa när man uträttat.  Det hjälper också till vid komposteringen. Jag har det i den här, säger Madelen Bergwall och visar en magnifik plåtbehållare, som faktiskt har en toalettring.

– Det har faktiskt varit ett dass, eller en potta för inomhusbruk, säger hon slänger ner skopa strö i ett av dassets hål.

Som sagt, i dag återfinns utedassen oftast på landsbygden. Men långt in på 1960-talet var utedass vanliga även i städer

Skitregler

Exakt vilka regler som gäller i varje kommun har varit lite svårt att få fram.  Det beror lite på vem man frågar. Kommuner har flera uppgifter. En som myndighet, som ska väga saker mot miljöbalken, en annan som den som driver ett kommunalt VA-nät, dit man gärna vill ansluta fastigheter.

Bygglov behövs i de allra flesta fall inte. Utedass går under reglerna för friggebodar. Men om man redan utnyttjat den regeln kan bygglov behövas.

Sedan är det det här med vad man gör av det som produceras i utedasset, latrinet. Här kan det bli lite knepigare. Ska man hantera latrinet själv krävs att man söker gör en anmälan, eller söker tillstånd hos kommunen.

I  Hallsbergs, Askersunds, Lekebergs och Laxå kommuner tillhandahåller Sydnärkes kommunalförbund (de som sköter sopor och slamtömning) latrinkärl. Ett sådant kostar 420 kronor i engångsavgift. Då ingår tömning och alla kostnader. Använder man ett sådant skäl borde rimligen tillståndsprocessen vara enklare, då kommunen kör bort det mänskliga avfallet.

– Ja, med ett sådant kärl blir ju miljöpåverkan obefintlig, det sker ju inget utsläpp lokalt, säger Erika Andersson, Miljöchef i Kumla- och Hallsbergs kommuner,

– I området där vi har kommunalt VA, ser ju kommunen gärna att man ansluter sig till det kommunala avloppet, eftersom man anser att det är den bästa lösningen. Men man kan få tillstånd för ett utedass även i ett sådant område, fortsätter Erika Andersson.

– I Kumla finns ingen tjänst för hämtning av latrin. Men som sagt i Hallsberg. Man kan ansöka om att få hantera sin latrin själv. Men då ska man följa vissa regler. Latrinet ska exempelvis kompostera en viss tid innan det får användas som gödsel. Man måste också se till så grannar inte drabbas av olägenheter, lukt, flugor och sådant. Man måste också ha en viss storlek på kärl. Hypotetiskt borde man kunna få ett sådant tillstånd även i detaljplanerat område, om man kan följa reglerna. Men där ser som sagt gärna kommunen att man ansluter sig till det kommunala avloppsnätet, helt enkelt för att man bestämt dig för att det är den bästa lösningen.

Camilla Olsson, Miljö- och hälsoinspektör på Sydnärkes miljöförvaltning, säger så här:

– När man ska bygga ett utedass, eller där vi upptäcker att man har ett dass, måste man göra en anmälan till oss. Om man då ligger i ett vattenskyddsområde, exempelvis vid en vattentäkt, som Vättern, får man som regel avslag om man tänker sig hantera sitt latrin själv, på tomten. Men är det inte vattenskyddsområde får man oftast tillstånd, om man följer regler och kan se till att inte grannar får olägenheter. I vattenskyddsområden rekommenderar vi att man installerar en så kallad förbränningstoalett.

Men även Camilla menar att latrinkärl som hämtas av kommunen, eller Sydnärkes kommunalförbund gör allt mycket enklare.

– Då utgör ju ett utedass en minimal, eller rentav obefintlig miljöpåverkan lokalt. Kan man hantera doft och andra olägenheter som kan störa grannar bör vi rimligen kunna ge tillstånd för det även i vattenskyddsområden. Men, vi har faktiskt aldrig fått någon sådan ansökan.

Vi frågade Sydnärkes kommunalförbund hur många tömningar som ingår om man köper ett latrinkärl, men fick inget direkt svar. däremot fick vi rekommendationen att köpa två, så man kan byta när ett blir fullt.