Sommartips: Figaros bröllop
Makt är sexigt och för operagreven Almaviva är sex makt i Mozarts opera ”Figaros bröllop” som spelas på Ulriksdals slottsteater, Confidencen, i sommar.
Greve Almaviva är en maktfullkomlig sexmissbrukare som bedrar sin hustru med alla tjejer han kan få tag i. Nu skall grevens betjänt Figaro och husan Susanna gifta sig. Då tänker sig greven att – i enlighet med sin feodala rätt, den s.k. droit de seigneur – tillbringa första natten med bruden.
Medan greven är på tjejjakt ligger grevinnan ensam och otillfredsställd. Fast om nu greven inte vill så vill den androgyne Cherubino. Han vill med alla och kan inte se en kvinna utan att tänka på sex.
Grevens planer med Susanna gillas inte av vare sig Figaro, Susanna eller grevinnan. Tillsammans gillrar de en fälla för greven. Storyn kompliceras av att Figaro i ett anfall av likviditetsproblem, mot ett skrivet äktenskapslöfte, lånat pengar av den något åldrande Marcellina. Nu vill hon lösa in sin revers mot antingen pengar eller äktenskap.
Det slutar med att alla blir nöjda: Figaro och Susanna förenas efter ett kort utbrott av svartsjuka hos Figaro, det iskalla förhållandet mellan greven och grevinnan övergår till ljummet och Cherubino fortsätter att ha våta drömmar om tjejer. Hur länge alla är nöjda med sina lotter är en helt annan sak.
Ännu teatersminkad pustar Frida Josefin Österberg ut efter premiären av "Figaros bröllop". Foto: Kerstin Ramdén.
Det har blivit en klar och rak version av ”Figaros bröllop”. Trots en del problem med akustiken gör sångarna goda prestationer. Jakob Högström gör greven Almaviva maktlös och komiskt misstänksam. Det spelar ingen roll hur mycket han än gormar och går an – ingen bryr sig på allvar. Albina Isufi gör grevinnan Almaviva till den mest intressanta karaktären genom att väl ta till vara grevinnans frustration.
Frida Josefin Österberg som tidigare sjungit Cherubino på Confidencen visar hur väl hon behärskar rollen med både utomordentlig sång och ironiskt skådespelande.
Luthando Qave gör en med rätta upprörd Figaro när han förstår grevens planer. För att få ha Susanna för sig själv konspirerar han mot greven, men det är inte Figaros förtjänst att det slutar lyckligt. Randi Rössaak är den kvicktänkta Susanna som verkligen älskar Figaro, men som kanske inte är helt oemottaglig för grevens inviter. Susannas rival, den lystna Marcellina, görs utmärkt av Therese Badman Stenius.
Andreas Franzén, Conny Thimander och Johanna Wallroth gör de små, men viktiga rollerna som den opålitilige juristen Don Bartolo, den intrigante Don Basilio och den slarviga Barbarina som Cherubino stöter på – men han stöter ju på alla.
Arnold Östman har bearbetat texten och arrangerat musiken medan Bétina Marcolin har gjort den eleganta koreografin.
Confidencen som blev teater 1753 försöker återskapa känslan av 1700-talet och Gustav IIIs operaföreställningar genom att använda den gamla scenografin, äldre instrument och levande ljus. Men det är inte helt oproblematiskt.
Publiken är inte 1700-talets bildade överklass utan en ganska vanlig svensk publik utan särskilda kunskaper i italienska, franska och 1700-talets teaterestetik. Men det behövs inte för att njuta av årets ”Figaros bröllop” som är mycket underhållande. Ett se- och hörvärt nöje som spelas t.o.m. 18 augusti.
Faktaruta
Scen: Confidencen, Ulriksdals slottsteater
Opera: Figaros bröllop
Musik: Wolfgang Amadeus Mozart
Libretto: Lorenzo da Ponte (efter en novell av Caron de Beaumarchais)
Musikalisk ledning och manus: Arnold Östman
Iscensättning: Per Arthur Segerström
Kostym: Yvonne Gottfarb
Koreografi: Bétina Marcolin
Sångare: Jakob Högström, Albina Isufi, Luthando Qave, Randi Rössaak, Frida Österberg, Therese Badman Stenius, Andreas Franzén, Conny Thimander/Michael Axelsson Johanna Wallroth
Dansare: Claudia Maciejuk, Bétina Marcolin, Karin Sandström-Laukins, Hildding Asker Sjöberg
Confidencens ensemble
Sjungs på svenska, italienska och franska
Speltid ca 2 tim. 45 min
