Gå till innehåll
Annons
Sydnärke
Två män står inomhus nära en trappa och en tegelvägg, båda vända mot kameran; den ene bär en beige jacka, den andre en mörk kavaj.

Andreas Brorsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Kumla och Magnus Andersson (S), kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg. Foto: Katarina Hanslep

Brorsson och Andersson (S) om Vätternvatten: ”Om några månader kan vi säga ja eller nej”

Publicerad: 5 September 2026 6:14

Nu reagerar Andreas Brorsson (S) och Magnus Andersson (S) på senaste tidens politiska utspel från SD och L om att kommunen borde lämna Vätternvattenprojektet.
– Just nu utreder vi ett klokt alternativ som vi kommer kunna säga ja eller nej till. Låt oss göra klart det, säger Andreas Brorsson.

Flera partier i Kumla och Hallsberg har sagt i valrörelsen att de vill lämna Vätternvattenprojektet. Det är en omsvängning mot tidigare.

– Alla partier i kommunerna har varit eniga om att vara med i projektet sedan det startade 2018. Därför är det märkligt att man ändrar sig alldeles före valet, säger Magnus Andersson, som har varit ledamot i Vätternvattens styrelse sedan starten. Andreas Brorsson har varit med i styrelsen sedan 2021 och är vice ordförande.

Bakgrunden till projektet är att länsstyrelsen på 1990-talet konstaterade att länets kommuner saknar reservlösningar för dricksvatten.

– Med ett förändrat klimat och sett ur ett beredskaps- och 100-årsperspektiv kom man fram till att Vättern, med god kvalitet och tillgång, är det bästa alternativet, säger Andreas Brorsson.

2018 bildades bolaget Vätternvatten med syfte att gå vidare med att bygga en dricksvattenledning från Vättern till Örebro, som även kunde förse övriga ägarkommuner med dricksvatten.

Ändrad befolkningsprognos

Projektet befinner sig idag i fas 1 av 3, där kostnader och konstruktion ska utredas.

Beslutet om övergång av fas 2, projektering och byggnation, var tänkt att tas i våras, men har skjutits upp till våren 2027.

– Anledningen är att vi gett tilläggsuppdrag att se över kostnaderna, eftersom befolkningsprognosen ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare, säger Magnus Andersson.

Med Vätternvatten som huvudvattenkälla utreds om det finns fler alternativa sträckor att dra reservvatten.

– Underlaget är inte klart ännu, och det är dilemmat med att vissa partier nu vill gå ur. Vi har lagt 350 miljoner i projektet och borde kunna vänta ett par månader för att fas 1 ska bli klar, säger Andreas Brorsson.

Nytt borgensåtagande

Så sent som i februari i år bestämde ägarkommunerna att utöka sitt borgensåtagande i bolaget upp till 650 miljoner kronor.

– Jag har full respekt för att partierna kommer tycka olika när man har fakta på bordet och ett underlag att ta beslut på. Men att gå ut lite populistiskt, två veckor innan valet när ett bolag i snart tio år har utrett detta, blir oseriöst, säger Andreas Brorsson.

– Det blir att man förminskar en så otroligt stor och viktig samhällsfråga som vårt viktigaste livsmedel, säger Magnus Andersson.

Sommaren 2026 är ett färskt exempel på att behovet av reservvatten kan vara nära förestående.

– Tisarens vattennivå är så låg nu att vi snubblande nära att inte kunna leverera vatten till Blacksta. Samma situation hade vi vid flera tillfällen 2018 då det var det riktigt kritiskt, säger Magnus Andersson.

Sammanlagt levererar Tisaren dricksvatten till cirka 40 000 invånare i Kumla och Hallsbergs kommuner, samt många industrier som behöver vatten i sin produktion.

Sjön Sottern, som föreslagits som alternativ, är grundare än Tisaren och ligger just nu på rekordlåg nivå dessutom har den samma avrinningsområde som Tisaren vilket gör det sårbart som reservvatten.

Men kan ni förstå att folk är oroliga för kostnaden?

– Ja. Men är det något vi vet så är det att vatten kommer bli dyrare. Hela Sveriges VA- nät är uppbyggt på 50-, 60- och 70-talet och måste uppdateras. På den tiden när det byggdes fick kommunerna ofta 50 procent bidrag från staten. Det får vi inte nu, säger Andreas Brorsson.

Det man däremot vet är att Svenskt Vatten kommunernas branschorganisation beräknar den totala underhållsskulden i Sverige fram till 2040 till 560 miljarder kronor.

De försäkrar att de ska redovisa kostnaden så snart den är klar.

– För vad händer om vi misslyckas med att leverera dricksvatten? Vi kan inte säga nej innan vi har något att säga nej till, säger Magnus Andersson.

Annons

Nyheter