Bemanningen i äldreomsorgen är bra men mer kan göras
Äldreomsorgen står inför stora utmaningar när behovet av personal ökar. Samtidigt visar aktuell statistik att Örebro län på flera viktiga områden har en förhållandevis god bemanning i hemtjänsten. Enstaka händelser i Askersund visar dock varför kontinuitet, rätt kompetens och fungerande vikariesystem fortfarande måste prioriteras.
Den nya politiska majoriteten i Region Örebro län, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, har i sitt gemensamma styre lyft bättre tillgänglighet, starkare vårdcentraler och satsningar på medarbetare och kompetensförsörjning.
Regionen ansvarar inte för den kommunala äldreomsorgen, men frågan om personalförsörjning är gemensam för stora delar av vården och omsorgen. Det handlar både om att ha tillräckligt många anställda och om att rätt kompetens finns på rätt plats.
På den punkten står sig Örebro län relativt väl.
Socialstyrelsens enhetsundersökning för 2025 visar att en anställd i hemtjänsten i Örebro län i genomsnitt ansvarade för 8,72 hemtjänsttagare på vardagar, jämfört med 10,06 i riket. På helgerna var motsvarande siffror 11,68 i Örebro län och 12,58 i riket. Ett lägre antal brukare per omsorgspersonal innebär i grunden högre personaltäthet.
Även utbildningsnivån bland personalen står sig väl. I Örebro län var 65 procent av omsorgspersonalen undersköterskor på vardagar och 70 procent på helger. Rikssnittet var 64 respektive 58 procent. Samtidigt har hemtjänsttagarna i länet relativt omfattande insatser – i genomsnitt 35,2 beviljade hemtjänsttimmar per månad. Det visar att bemanningssiffrorna också måste ses i relation till omsorgsbehovet.
Vikarier och kontinuitet är fortfarande en utmaning
Den övergripande statistiken innebär dock inte att bemanningen fungerar problemfritt i varje kommun eller vid varje arbetspass.
I Askersund har oppositionen tidigare pekat på redan höga sjukskrivningstal och varit kritisk till bland annat delade turer, längre arbetsdagar och förslag där vikarier inte automatiskt skulle ersätta sjuk personal.
Ett konkret exempel kom sommaren 2025, då Sydnärkenytt rapporterade om en bokad vikarie som inte kom till sitt arbetspass. Flera planerade hembesök blev försenade och brukare använde själva sina trygghetslarm när medicineringen uteblev. Bland insatserna fanns insulin och läkemedel till personer med Parkinsons sjukdom. Kommunen uppgav senare att berörda patienter fick sina insatser, men senare än planerat.
Händelsen aktualiserade också frågan om kompetens och delegering. Personal som ska utföra vissa medicinska uppgifter, exempelvis ge sprutor, måste ha rätt utbildning och delegering. I det aktuella fallet korrigerade kommunen senare uppgifterna och uppgav att den berörda vikarien faktiskt hade insulindelegering.
En nationell utmaning
Problemet är heller inte unikt för Askersund eller Örebro län. Socialstyrelsen bedömer att äldreomsorgen behöver rekrytera drygt 50 000 ytterligare medarbetare fram till 2030, bland annat eftersom gruppen över 80 år växer snabbt. Myndigheten pekar samtidigt på höga sjuktal och en pressad arbetsmiljö som viktiga hinder för kompetensförsörjningen.
Sommaren 2026 uppgav dessutom en majoritet av de kommuner som deltog i Socialstyrelsens undersökning att de fortfarande saknade sommarvikarier. Bristen gällde både vård- och omsorgspersonal och sjuksköterskor.
Bilden är därför dubbel.
Bemanningen i Örebro läns hemtjänst är på flera mätbara områden bättre än rikssnittet. Det är viktigt att konstatera. Men bra genomsnitt garanterar inte att varje arbetspass fungerar eller att rätt kompetens alltid finns tillgänglig.
Nästa steg måste därför vara att värna den befintliga bemanningen samtidigt som kontinuiteten stärks, sjukfrånvaron minskar och vikarier får tillräcklig introduktion och kompetens. För de äldre är det i slutänden inte statistiken som avgör tryggheten – utan att rätt person kommer vid rätt tid och kan utföra den hjälp som behövs.
