Rune och Marie Louice Nilsson är bland de första att testa fastighetsnära insamling av förpackningar. Foto: Josefine Milton
Mullhyttan först ut att testa optisk sopsortering
Mullhyttan och Torhyttan med omnejd blir första testområdet när Sydnärkes kommunalförbund inför fastighetsnära insamling av förpackningar. Avfallet sorteras i påsar av olika färg som sedan körs till en automatisk sortering och återvinning. Syftet med testet är att pröva hur systemet fungerar i praktiken – med antal kärl, hämtningsintervall och vilka fraktioner som ska ingå.
Hushåll i det utvalda området har under de senaste veckorna fått ett nytt kärl med vinrött lock, där matavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar ska läggas i särskilda färgade påsar.
– Vi tycker att det är rätt så okej. Jag lider inte av att lägga det i olika påsar, säger Marie Louice Nilsson, som bor i Hinderstorp utanför Mullhyttan.
Påsarna ska sedan knytas med dubbelknut innan de läggs i kärlet. Restavfall fortsätter att slängas i det ordinarie sopkärlet, i valfri plastpåse. Övriga förpackningar – glas, metall och tidningar – lämnas som tidigare på återvinningsstationerna, medan farligt avfall och elektronik ska till återvinningscentralen.
– Det är väl positivt, bara man vet var det tar vägen så att det inte eldas på samma ställe som det andra, då känns det inte som att det gör någon nytta. Man skulle vilja veta lite mer. Om det är något företag som tar hand om det, och återvinner det på något vettigt sätt, säger Rune Nilsson.
Unik metod
Metoden för insamlingen är unik nationellt sett.
– Exakt denna metod med ett kärl för restavfallet och ett kärl för matavfall, plastförpackningar och pappersförpackningar är det ingen annan som har, säger Titti Jansson, informatör på Sydnärkes kommunalförbund, som också menar att det initialt är en utmaning att få logistiken att fungera.
Nina Glattfelder, förbundschef, betonar fördelen med just optisk sortering:
– Många kommuner har valt fyrfackskärl men det är en väldigt stor investering, den optiska har nästan ingen investeringströskel vilket är bra när vi redan har gjort stora investeringar på återvinningscentralerna. Vi ser också att lagstiftningen förändras snabbt och vi vill inte behöva investera i onödan tills allt har satt sig.
Hur går då den optiska sorteringen till?
– Det som körs till den optiska sorteringen matas upp på ett band, som sedan går förbi kameror som känner igen den exakta färgen på påsarna och puttar därefter ner dem i de olika fraktionerna. Påsarna trasas sedan sönder för att få fram den rena fraktionen, förklarar Titti Jansson.
Tömning från vecka 42
Första tömningen av det nya kärlet sker vecka 42, och därefter töms både det ordinarie kärlet för restavfall och det nya färgsorteringskärlet på jämna måndagar. Genom testet i Mullhyttan och Torhyttan är målet att ta reda på om det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att samla in restavfallet separat, trots att det innebär två sopkärl för hushållen.
– Vi vill att besluten som rör sophämtning ska grunda sig på fakta, så fort vi har fått fram data på nöjdhet, miljö och ekonomi ska vi ta fram underlag för politiken. Det är spännande att se var vi landar och vad våra kunder tycker om systemet, menar Nina Glattfelder.
Ambitionen är att hela systemet ska kunna införas inom ramen för den nya taxan, med stöd av bidrag från förpackningsproducenterna.
