Det blev mycket debatt och stundtals var tonen het politikerna emellan när skolfrågorna röstades igenom. Foto: Anders Björk
Hardemo skola och sju förskolor läggs ner
Då var beslutet taget. Hardemo skola och sju förskolor i Kumla kommer att läggas ner efter vårterminen 2025. Detta klubbades igenom med rösterna 26-19 vid måndagskvällens kommunfullmäktige.
Vid senaste kommunfullmäktige 3 februari skickades förslagen på återremiss, vilket minst en tredjedel av ledamöterna röstade för, detta räckte för återremiss.
Ingen röstade emot sitt parti
Men ikväll, måndagen den 17 mars, hade frågat nått vägs ände och som väntat så blev det som så att det röstades bifall till båda förslagen. Det ena om att lägga ner Hardemo skola och det andra om att avveckla sju förskolor.
Båda frågorna röstades bifall med siffrorna 26-19.
Alla ledamöter från Socialdemokraterna och Moderaterna (som har politisk majoritet i Kumla) röstade bifall. Detta gjorde även Vänsterpartiet. Medans alla i Liberalerna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna och den politiske vilden Sven Erik-Kilsten (tidigare Sd) röstade för avslag.
Kommunstyrelsens ordförande Andreas Brorsson (S) inledde med ett längre anförande.
– Jag vill börja med att vara tydlig. Ingen, vare sig politiker eller tjänsteperson, tycker det är roligt att lägga ner vare sig skolor eller förskolor. Det är frågor som berör och upprör. Men när förutsättningarna förändras måste vi politiker ta hänsyn, vara modiga och kunna se vad som är bäst för Kumla kommun på lång sikt, sade Brorsson.
“Oförsvarbart stora renoveringskostnader”
Brorsson pratade vidare om den utredning som gjorts, en utredning som bestämdes för ett år sedan och som alla partier då ska ha varit eniga om. Han påtalade att utredningen framförallt lyfte två frågor. Den demografiska frågan med minskat barnantal och att skicket på de lokaler som föreslås läggas ner inte håller tillräcklig nivå för att kunna erbjuda likvärdig undervisning.
– Vissa enheter står för oförsvarbart stora renoveringskostnader. Här vill jag vara tydlig med att det är vår skyldighet att som kommun skapa en likvärdighet för alla barn i kommunen. Det handlar även om att lägga våra skattepengar på rätt saker, det vill säga våra barn, sade Brorsson.
Flertalet i oppositionen återkom efter detta till frågan om likvärdighet då de tyckte ordet användes på ett märkligt sätt. Det var även populärt att anmärka på att Kumla kommun ligger väldigt långt ner i en Sverigeranking över hur stor peng som satsas på varje enskild elev.
– Vi kommer att höja skolpengen per elev och även investera i nya ändamålsenliga lokaler där det behövs, fortsatte Brorsson.
Tycker inte utredning är bra nog
Veronica Ulfgren (S), som är ordförande i nämnden för livslångt lärande, har kritiserats av oppositionen för att inte vara uppe tillräckligt i talarstolen och prata för den utredning hon varit med och tagit fram. Men denna kväll var hon uppe flera gånger.
– Utredningen som påbörjades för ett år sedan var efterlängtad av både majoritet och opposition för att ge svar på hur vi i framtiden ska jobba med våra lokaler. Uppdraget var att upplåta bärkraftiga enheter. Att samtidigt titta över organisationen som helhet kändes som en naturlig del att ta med i utredningen, sade Ulfgren.
Efter detta var det dags för oppositionens politiker att tala.
– Vi är fortfarande inte nöjda med det underlag som finns till grund för beslut. Utredningen är inte kompletterad fullt ut efter återremissen. Därför kan vi heller inte ställa oss bakom utredningen som den ser ut idag, sade Christian Liljenhed (L), oppositionsråd. Liljenhed saknade bland annat en riskanalys.
Ifrågasatte ordet likvärdighet
Centerpartiets Magnus Claesson gav därefter sin syn.
– Vi kan konstatera att vi tycker väldigt olika om den här utredningen och det finns fortfarande alldeles för många frågetecken. Och likvärdighet vad betyder det? Att alla barn måste gå i tätorten i Kumla kommun? Är det likvärdighet att ha upp till 30 personer i varje klass, eller kan man få ha mindre klasser, frågade sig Claesson.
– En likvärdig skola för mig är att vi har skolor och förskolor mitt i Kumla, men även på andra ställen i kommunen. Allt behöver inte centraliseras.
Vänsterpartiet hade till en början svårt att bestämma sig vilken sida de skulle stå på. Men de valde till slut att stötta majoritetens förslag.
– Efter noga övervägande kom vi fram till att stötta deras förslag, sade Margareta Hultman Brikell från Vänsterpartiet.
De hade dock ett tilläggsyrkande om att takten och storleken på nya Malmen skola, som ska byggas, bör minskas. Man vill hellre satsa på mindre grupper i förskolan och fler resurser än på en “stor, dyr och ny skola”.
“Under all kritik”
Moderaternas kommunalråd Karin Johnsson sa från talarstolen:
– Vi måste anpassa oss till den verklighet vi lever i och säkerställa att våra barn får den utbildning de förtjänar för att kunna utvecklas i livet. Det handlar inte bara om ekonomi, utan om att ge förutsättningar för att alla barn ska lyckas.
Sverigedemokraterna tillhörde de som röstade avslag.
– Likvärdighet och bärkraftighet är fina ord att slänga sig med. Men alla barn är ju inte stöpta i precis samma form. Alla kommer inte fungera i jättestora klasser och budgetnivån per elev i Kumla är under all kritik. Vi ligger på plats 280 av 290 kommuner i Sverige, sade Anna Steen från Sverigedemokraterna.
Kristdemokraterna röstade också avslag.
– Om man tittar lite längre fram än bara nutid och närmaste år. Hur tänker sig majoriteten att hela Kumla ska leva, frågade sig Johan Jörtsjö från partiet.
Bättre än Hallsberg
Det var många som var uppe i talarstolen denna kväll. Vissa var uppe flera gånger. Att redovisa vad precis alla tyckte blir en för övermäktig uppgift för Sydnärkenytt.
En liten avstickare från själva kärnfrågan var att Hallsberg och Askersund togs upp som exempel där det budgeteras klart mer pengar per elev än vad det görs i Kumla.
Andreas Brorsson replikerade på det.
– Men trots det så har Kumla en högre måluppfyllelse per elev än Hallsberg. Vi är bättre än Hallsberg.
Brorsson påtalade även att han hade all respekt för att oppositionen röstade emot att lägga ner skolan i Hardemo. Han hade dock inte samma förståelse vad gällde att de även röstade avslag för de sju förskolorna.
– Jag förstår er inte. Man kan inte både ha kakan och äta den. Ni vill inte ha en dialog, ni vill ha en politisk debatt, sa Brorsson.
Jämfördes med Trump
Majoriteten överlag hackade på oppositionen för att de inte kommit med några egna förslag och även att de inte tagit chansen till dialog när den funnits vid möten.
–Då har ni inte riktigt lyssnat på det vi säger. Man kan kritisera varandra, men då får man komma med fakta och inte lögner, sade Christian Liljenhed.
Centerpartisten Jan Engman, som för övrigt har den roliga vanan att svara dubbelt så högt som alla andra ledamöter vid upprop, skapade i slutet lite hetta.
Engman pekade ut flera namn från Socialdemokraterna och Moderaterna och ifrågasatte varför de inte gick upp i talarstolen och motiverade vad de egentligen tyckte.
– Detta ger Trumpistiska vibbar, sade Andreas Brorsson.
“Världens värsta person”
– Att bli jämförd med Trump kan jag ej tolerera! Det finns ingen anledning för dig att jämföra mig med honom. Han är världens värsta person, replikerade Engman.
Även Karin Johnsson (M) ville ta sina partikamrater i försvar.
– ngen här inne bestämmer vem som ska tala och när, sade hon.
Kort efter denna underhållande lilla kontrovers så var det över. Röstningen visade som sagt 26-19 i favör för förslaget om bifall.
Det innebär att Hardemo skola och Hardemo förskola läggs ner tillsammans med förskolorna Borgen, Solhaga, Solgläntan, Kvarngården, Myggan och Duvan efter vårterminen 2025. Eleverna på Hardemo skola får flytta till Stene skola i Åbytorp höstterminen 2025. Även pedagogisk omsorg Trollskogen läggs ner.
