Det pratas inte så mycket om Fylsta skola i utredningen. Men i framtiden ser man en bas av fyra skolor i Kumla, Fylsta finns inte med bland dem. Foto: Anders Björk.
Det står i Kumlas stora
skolutredning – 800 elever
en optimal storlek på skolor.
Det råder ingen tvekan om vad kommunstyret i Kumla vill åstadkomma med den utredning av skolstrukturen som bland annat innefattar nedläggning av Hardemo skola och förskola. Målet är fyra stora skolor i Kumla, Vialund, Kumlaby, Malmen och Skogstorp. Utöver dessa kan det möjligen få finnas kvar skolor på landsbygden om de klarar 25 elever per årskurs och klass.
Det framgår både i utredningen och i det brev vårdnadshavare bland annat på Hardemo skola fått, att det var Veronika Ulfgren (S), ordförande för Nämnden för livslångt lärande som beställde utredningen i mars 2024.
Det talas en del om likvärdig utbildning, hållbar skolorganisation och liknande. Men enligt vad Sydnärkenytt erfar var målet med utredningen ekonomiskt. En billigare och mer rationell skolorganisation. Orsaken? Flera år av underskott i Nämnden för livslångt lärande.
Självklart spelar också det faktum att det kommer födas färre barn enligt prognoser in. Redan nästa år kommer det vara 100 färre förskolebarn i Kumla kommun.
Fyra stora skolor
Precis som i dag kommer det, om utredningen blir verklighet, finnas två skolor med årskurser från förskola till nionde klass i Kumla, möjligen ytterligare en, Vialundsskolan, som kan bli en f-9 skola om vi tolkar utredningen rätt. I dag går bara elever från årskurs sju till nio på Vialundsskolan.
Sedan ska man ju alltså bygga en ny skola vid dagens Malmens skola. Utöver dessa fyra skolor kan man i utredningen tänka sig landsbygdsskolor, om de har tillräckligt stort elevunderlag för att vara en-parallelliga. Det innebär en klass i varje årskurs. Som landsbygdsskolor räknas Ekeby, Stene i Åbytorp, Hardemo och Tallängens skola i Hällabrottet. Att Hardemo ska läggas ner är redan klart. Basen enligt utredningen bör alltså vara fyra skolor i centrala Kumla och landsbygdsskolor med årskurserna förskola till sexan, om de klarar 25 elever i varje klass.
Hur man ser på Hagaskolan och Fylstaskolan framgår inte riktigt, mer än att man alltså vill ha fyra stora skolor i Kumla.
25 eller 27
Redan tidigare har dock Nämnden för livslångt lärandes fattat ett inriktningsbeslut om att befintliga F-6 skolor ska ha minst två parallellklasser i varje årskurs. Men i utredningen slås också fast att det ekonomiska riktvärdet för att en enhet ska kunna nå ekonomisk bärighet är 27 elever per klass. På ett annat ställe i utredningen står det dock att 25 elever per klass ska gälla i skolor från förskoleklass upp till sjätte klass.
Man kan med andra ord utgå från att skolor i kommunen där man inte når upp till 25 elever i varje årskurs lever farligt från och med nu. I Ekeby är det just nu cirka 16 elever i varje klass om man delar det totala elevantalet på antalet årskurser. På Stene skola är elevantalet 18,2 om man delar antalet elever på antalet årskurser.. Det är bara Tallängen i Hällabrottet bland landsbygdsskolorna som har över 25 elever i snitt per årskurs, 31,7. I Hardemo är snittet fem.
Hur många som går i varje klass/årskurs varierar lite från år till år.
Lite motsägelsefullt
Resonemanget är bitvis lite motsägelsefullt. Så här skriver man i utredningen: ”Samtidigt behöver landsbygdens värden tas i beaktande. Landsbygdsskolor som har möjlighet att utifrån befolkningsprognosen som grund fylla en enparallellig F-6 skola bör även fortsättningsvis värnas. För att möjliggöra ekonomisk stabilitet för enparallelliga landsbygdsskolor utan att urholka övriga skolors budget finns det behov av en översyn av kommunfullmäktiges tilldelning till kommunens landsbygdsskolor.”
“Landsbygdsskolor urholkar övriga skolors tilldelning”
Utredningen hävdar alltså att de små skolorna på landsbygden urholkar övriga skolors tilldelning och att man behöver göra något åt det i tilldelningen av medel.
”I relation till de intäkter skolan får, har kommunens mindre skolor svårt att nå budget i balans utan särskilt tillskjutna medel, alternativt omfördelad internbudget. En omfördelad internbudget riskerar dock påverka de andra skolornas kvalitet, och därmed försämra förutsättningarna för eleverna på övriga skolor.” skriver man också i utredningen.
800 elever optimal storlek
Även när det gäller storleken på skolor finns motsägelser i utredningen. Även om det knappast är någon tvekan om att utredningen vill se större skolor. Så här skriver man och hänvisar till en undersökning gjord av SKR, Sveriges kommuner och regioner:
”Resultatet visar att storlek på skola har ett visst samband med meritvärdet i årskurs 9. De allra minsta skolorna presterar sämre än övriga, större skolor, men i kategorin för de minsta skolorna ingår även resursskolor vilket kan vara del av förklaringen. En av få andra studier som gjorts visar att den optimala storleken på en skola är cirka 800 elever, och att ju högre andel elever som kommer från socioekonomiskt gynnsamma hem, desto större är den optimala storleken på skolan. Det framkommer även att strukturella faktorer såsom typ av skola skolans storlek och klasstorlek förefaller påverka elevers skolprestation i låg utsträckning. Ur ett organisatoriskt perspektiv finns det samordningsvinster med större enheter. ”
Finns forskning som motsäger utredningen
Det ska nämnas att det finns forskning, både i Sverige och internationellt som visar att elever i mindre skolor presterar lika bra som elever i stora skolor.
Enligt bland annat en forskningsöversikt gjord på Linneuniversitetet, som gäller framför allt forskning som haft ett specifikt fokus mot yngre elever, går det inte att hitta några studier som stödjer att en stor skola skulle gynna elevers skolprestationer. I samma sammanställning slås fast att det inte finns forskning som entydigt visar att elever på mindre skolor skulle prestera sämre, men I Kumlas skolutredning nämns inte den forskningsöversikten.
Det råder ingen tvekan om att kommunen, innan nedläggningen är formellt beslutad, har bestämt att Hardemo skola ska läggas ner. Perosnalen är ju redan informerad. Foto: Josefin Milton
Inte dramatiskt färre förskolebarn i Hardemoområdet
Att antalet barn i kommunen kommer minska är helt klart. Men hur det egentligen ut i Hardemo, där man alltså redan bestämt att skolan ska läggas ner? Eftersom man redan valt att slå ihop området med Åbytorp kan man inte urskilja Hardemo i utredningen.
Om vi börjar med antalet barn i förskoleålder, det vill säga 1-5 år ser det enligt prognosen ut så här för området Hardemo/Åbytorp:
2024: 98 barn
2025: 104 barn
2026: 101 barn
2027: 100 barn
2028: 102 barn
2029: 104 barn
När den gäller den åldern på barn är minskningen störst i områdena Kumlaby, Södra Malmen, Malmen och Hällabrottet, Även i Ekby minskar antalet förskolebarn, men i mindre grad
Går man till åldern 6-15 år ser det lite annorlunda ut för Hardemo/Åbytorp.
2024: 226 barn
2025: 252 barn
2026: 246 barn
2027: 243 barn
2028: 233 barn
2029: 228 barn
Så även om det fyller på med förskolebarn i området kommer ändå antalet elever i åldern 6-15 minska enligt utredningen. Att flytta elever exempelvis till Hardemo skola för att kunna hålla skolan igång diskuteras inte alls i utredningen. Det ska enligt Sydnärkenytts källor tidigare flyttats barn som gått på Hardemo till Stene, men det är inget utredningen avhandlar.
Sex förskolor inne i Kumla läggs ner
När det gäller förskolor finns det ju i dag 21 stycken, vilket nog får betraktas som relativt många i förhållande till kommunens geografiska storlek och antalet invånare. Hallsbergs kommun är betydligt större geografiskt. I den kommunen finns 16 förskolor.
Utredningen vill lägga ner sju förskolor, Hardemo plus ytterligare sex förskolor i centrala Kumla. Dessa är:
Borgens förskola
Solhaga förskola
Solgläntans förskola
Kvarngårdens förskola
Myggans förskola
Duvans förskola
Här finns utan tvivel viss logik. Inne i Kumla ligger förskolorna tätt. De de som ska läggas ner är små, med en eller två avdelningar. Dessutom är det i flera fall lokaler som är mindre väl anpassade för förskolor.
Än så länge är som bekant inga formella beslut om utredningen fattade. Men vi vet redan att kommunledningen kommer lägga fram förslaget att lägga ner Hardemo skola, Hardemo förskola samt de sex förskolorna inne i Kumla på Nämnden för livslångt lärandes möte den 17 december. Vad det blir av resten av förslagen i utredningen är inte beslutat.
I morgon, det vill säga tisdag den 10 december, klockan 18.00, blir det ett möte på Hardemo bygdegård, det vill säga det gamla ordenshuset i Brändåsen. Inbjudna är framför allt föräldrar och ansvariga politiker. Det planeras också för något slags demonstration på torget i Kumla nu på torsdag, den 12 december, 15.30. Tidigare har uppgifter om fredag förekommit, men det är alltså torsdag, 15.30 som gäller..
