Under sommaren har två grupper jobbat med en opinionsundersökning i Kumla och frågat förbipasserande: vilken är den viktigaste frågan i valet? Snart har de samlat in 3000 svar och Kumlabornas svar återspeglas inte i valdebatten. Foto: Katarina Hanslep
Ungdomar frågar vad som är viktigast för Kumlaborna
Ungdomar med oranga t-shirts med texten ”demokratiambassadör” har synts i Kumla under fyra veckor. De har undersökt vad Kumlaborna tycker är de viktigaste politiska frågorna.
Ungdomarna som har haft feriepraktik under fyra veckor i sommar, är mellan 16 och 18 år.
– Det här alternativet gick att kryssa i när man sökte feriepraktik. Några av oss har också slumpmässigt valts ut, berättar en av dem som deltagit.
Pelle Blohm och Jeanette Olsson från föreningen Panhorama är handledare och utbildare. Föreningen jobbar med samhällsutveckling och demokratifrågor.
– Vad vi vet är det ingen annan kommun som har haft som feriepraktik att ta reda på vad invånarna tycker, säger Jeanette Olsson.
Idén kommer från Anna Gustafsson, enhetschef på arbetsmarknads- och integrationsenheten på Kumla kommun, i samarbete med Panhorama.
Jeanette Olsson och Pelle Blohm från föreningen Panhorama är utbildare under feriepraktiken för demokratiambassadörerna.
Den här veckan är sista veckan för sommarens andra grupp.
Demokratiteori
De första dagarna fylldes med demokratiteori. Det har bland annat handlat om folkhemmet, rösträttens historia och samhällskontraktet.
– Vi visste knappt vad folkhemmet var. Jag trodde att det handlade om olika sorters bostäder, berättar en deltagare.
– När vi pratade om det svenska folkhemmet diskuterade vi vad vår demokrati bygger på och vad det är för skillnad på den och på diktatur? säger Jeanette.
De har också pratat om samhällskontraktet.
– Det är väldigt få som kan definiera det, säger Pelle Blohm.
Samtidigt har deltagarna upprättat ett kontrakt med varandra: komma i tid, uppträda respektfullt och gör det man ska varje dag, som på ett arbete.
Jeanette och Pelle öser beröm över de engagerade feriepraktikanterna.
– De är fantastiska på att jobba i grupper. Till exempel har de tagit reda på vad som menas när pratar om mänskliga rättigheter och rösträtt. Vad innebär det att alla får rösta, har det verkligen varit alla? säger Jeanette.
Nej. Det dröjde ända till 1980-talet innan alla som fyllt 18 år fick rösträtt, konstaterar ambassadörerna.
Många har bråttom
Eftersom de sedan skulle ge sig ut i Kumla och prata med folk, har de också lärt sig intervjuteknik, retorik och kommunikation. Ambassadörerna har haft både positiva och negativa möten.
– Många har bråttom. Andra säger nej direkt och några ignorerar bara, berättar en kille.
– Det värsta är när de ignorerar, men idag träffade jag en som skrek på oss, det var nästan värre, säger en annan.
Men de allra flesta är trevliga. 2698 personer hade under tisdagen svarat på ambassadörernas frågor. Första frågan som ställs är vilken som är valets viktigaste fråga. Om man har tid får man sedan frågan om vad som är bra och mindre bra med Kumla.
Och man måste inte nödvändigtvis bo i Kumla för att svara, det räcker med att man är här av en eller annan anledning.
Inte samma som på valaffischerna
Med några dagar kvar på feriepraktiken, kommer antalet svar troligen att passera 3000 sammanlagt.
– Det är ett bra underlag för dem att se vad folk tycker är viktigt. Om man tittar på hur debatten går så är det ju inte de här frågorna som våra rikspolitiker diskuterar just nu som är det viktigaste. Det är faktiskt en diskrepans mellan de här grejerna, säger Pelle.
Viktigast hittills för Kumlingarna är social välfärd, ekonomi och miljö, enligt ambassadörernas undersökning.
– Det är inte riktigt det som står på valaffischerna, säger Pelle.
Demokratiambassadörerna själva är nöjda. De har inte haft något emot att sitta i klassrum under sommaren, och att ge sig ut och intervjua har varit utmanande.
