Beredskapsarbetet prioriterat i Kumla kommun – bygger skyddad ledningscentral

Det förändrade omvärldsläget har gjort att Kumla kommun har förstärkt sitt beredskapsarbete under flera års tid.

– Jag tillträdde 2021. Då pratade vi knappt något om beredskap. 2022 utbröt kriget i Ukraina, och sedan dess har beredskapsarbetet utgjort 20-30 procent av mitt arbete, säger Andreas Brosson, kommunstyrelsens ordförande i Kumla kommun.

Förr var det främst översvämningar, stormar och skogsbränder som man poängterade i kommunens riskanalysys, idag är hotbilden mycket mer komplext och många fler saker ingår i säkerhets- och beredskapsarbetet.

– Vi vet att det kommer, och det är otroligt viktigt att vi börjar ställa om vårt samhälle till att bli mer robust. I värsta fall i händelse av krig, men även vid en samhällskris eller störning, säger Jan Hofmann, som är kommunens säkerhetschef.

I efterkrigstidens Sverige fanns en väl utbyggd beredskap och kompetens i kommunerna.

– Beredskapslager fanns i lador i skogen och i källare på skolor. Lokaler byggdes för dubbla användningsområden, och så sent som på 1970-talet satt krokar i taket i klassrum för att de skulle kunna användas som operationssalar. Tyvärr rustades allt ner för inte så länge sedan, säger Andreas Brorsson.

Kompetensen försvann ur verksamheterna och nu tar sig kommunerna an att bygga upp den igen.

I Kumla har man kommit en bit på väg.

– Vi har undersökt vad vi behöver i händelse av kris eller krig. Vilka av våra invånare är de sköraste och i störst behov av kommunens hjälp? säger Jan Hofmann.

Hit hör äldre, barn och unga, och verksamhetslokaler kopplade till dem.

– Dem har vi helt enkelt tryggat med fasta reservkraftanläggningar som automatiskt går igång vid bortfall av el. Dieselaggregat ersätter så elen kommer aldrig sluta att fungera, berättar Jan Hofmann.

Till exempel kan det handla om att hålla en sval temperatur på äldreboendena under varma sommardagar.

– Det kan låta som en petitess, men för äldre kan det vara livsavgörande.

Pilotprojekt för vattenförsörjning

Flera kommunala verksamheter, som stadshuset och vattenverket, har reservkraft sedan många år.

– Blir det strömlöst i stadshuset blinkar det oftast bara till, så är reservkraften igång, berättar Andreas Brorsson.

Senaste året har även storkökens robusthet som bland annat finns i äldreboenden och skolor höjts.

Nästa steg är att säkra tillgång på vatten.

– I höst startar vi ett pilotprojekt i samarbete med Livsmedelsverket, där vi testar hur vi kan säkra långsiktig vattenförsörjning för skolor och äldreboenden om den ordinarie skulle slås ut, säger Jan Hofmann.

Det skulle kunna handla om att dricksvattnet blir förorenat, eller att huvudvattenledningen går sönder – som i Askersund för ett par år sedan.

– Vi behöver ha förmågan att under lång tid kunna hålla igång våra verksamheter vid en kris, säger Jan Hofmann.

Ett annat exempel är så kallade trygghetspunkter. Det är, i kris, bemannade platser i kommunens regi dit man kan vända sig för att få skydd, information och grundläggande hjälp vid en allvarlig kris, ett långvarigt strömavbrott eller höjd beredskap

– Inför byggnationen av Malmens skola bestämde politiken tidigt att den ska vara en trygghetspunkt nivå 3. Skulle vi till exempel ha en större brand eller liknande och behöver evakuera människor, så kan man inledningsvis få bo på Malmens skola, berättar Jan Hofmann.

Under pandemin väcktes frågor om behovet av beredskap. Sedan bröt kriget i Ukraina ut.

– Staten har på senare tid börjat skjuta till pengar genom olika bidrag som finns att söka. Vi har sökt och beviljats pengar, för att skapa säkra miljöer. Men det är också en resursfråga för kommunen. Vi har satsat mellan fem och tio miljoner kronor årligen på beredskap sedan 2022, och planen är att fortsätta med det, säger Andreas Brorsson.

Totalt handlar det om 16 kommunala verksamheter som säkrats och samordnats, och och ju mer kommunen satsat, desto mer bidrag har kommunen kunnat söka från staten eftersom den deltar aktivt i uppbyggnaden av totalförsvaret.

Praktiska övningar

En viktig del i beredskapen är också att öva i förebyggande syfte, eftersom krisen kan uppstå på nära håll.

– Efter händelserna på Risbergska och i Fagersta finns det ingen lärare, rektor eller politiker som inte funderar över vad vi kan göra för att minska risk och sårbarhet på en skola. Vi vet att liknande kommer hända igen, och vi behöver vara förberedda, säger Andreas Brorsson.

Kommunen har en handlingsplan om hur man ska agera vid pågående dödligt våld i offentlig miljö, och den är en del i ett projekt under två år där tänkesättet ska integreras i det dagliga.

– Det är vi igång med sedan förra året. Det handlar om utbildning men också om att anpassa lokaler. Att låsa alla dörrar på en skola hjälper inte så mycket om förövaren är elev och har nyckelkort. Istället besöker vi varje skola och förskola och jobbar specifikt mot dem och just de här åtgärderna, säger Jan Hofmann.

– Vårt samhälle är inte uppbyggt med höga staket och låsta verksamheter. Barnen på förskolan är ute flera timmar om dagen, och ska ju fortsätta vara det, säger Andreas Brorsson.

Även andra offentliga platser såsom stadshuset, badhuset och biblioteket ingår i projektet.

Utöver det har kommunens personal också övat på krisscenarier, som exempelvis vid övningen Solstorm i våras, som bland annat innehöll en iscensatt bombsituation och kidnappning.

– Sen ska vi förstås inte sprida skräck hos invånarna. Vi vill att så många om möjligt ska vara förberedda i händelse av att något skulle ske. Beredskapen kan också förebygga så att inget händer, säger Jan Hofmann,

Skyddad ledningscentral

Just nu byggs en skyddad ledningscentral i Kumla kommun, med stöd från myndigheten för civilt försvar och beredskap.

– Vid kris eller krig kanske man av olika anledningar inte kan använda stadshus och andra kommunala lokaler. Från ledningscentralen ska vi kunna leda och samgruppera med andra myndigheter och aktörer, som räddningstjänsten, polisen och regionen. Även andra kommuner och aktörer kan ha nytta av ledningscentralen eftersom den ska kunna stå emot yttre påverkan, säger Jan Hofmann.

Tanken är att den ska stå i ordningställd för att kunna tas i bruk omedelbart om det behövs.

– Den här är skyddad mot helt andra hotbilder än vi haft tidigare, som exempelvis drönare. Det hotet fanns ju inte när exempelvis räddningsstationen Seglet i Örebro byggdes, säger Andreas Brorsson.

Att MCF vill satsa på en ledningscentral hamnar just i Kumla kommun beror på att kommunen redan hade kommit igång med sitt beredskapsarbete när frågan aktualiserades. Men så länge är inte mycket av projektet offentliggjort.

– Vi kommer kunna berätta mer när den är klar, men det kommer inte att bli öppet hus, säger Andreas Brorsson.

I slutänden handlar det om att alla kommuner är en del av det totalförsvar som Sverige nu bygger upp.

– Alla behöver ta ansvar för sin del och en kommun kommer fortsätta vara en kommun vad som än händer. Kommunens primära uppgift är att hjälpa dem med störst behov, säger Jan Hofmann.