Åsa Karlsson har en längre resa till Australien att se fram emot som pensionär, medan Elisabet Johansson arbetar vidare i Åbytorp till hösten. Foto: Josefine Milton
Blandade känslor under Hardemoskolans avslutning
På torsdagsmorgonen var det dags för traditionsenlig skolavslutning i Hardemo kyrka. Denna gång hälsades dock inte eleverna tillbaka efter sommaren. Efter 122 år går en epok i graven.
Sedan början av 1800-talet har Hardemo fungerat som en utbildningsort, till en början genom Lundmarkska skolan, och sedan 122 år tillbaka på Hardemo skola. I mars klubbade kommunfullmäktige igenom beslutet att lägga ner skolan. Elever och några lärare kommer i hösten flytta till Stene skola i Åbytorp.
Ebba Flyckt höll ett tal som berörde under avslutningen i kyrkan. – Jag pratade om skolan och att det är bra fröknar och fritidspersonal och sådant, och att jag väldigt mycket älskar skolan, berättar hon. Ebba tror dock att det kan bli bra på Stene skola.
Valde att gå i pension när skolan stänger
Åsa Karlsson har arbetat som lärare i Hardemo under åtta år. Hon valde att arbeta just där för att det var en landsbygdsskola med b-form, det vill säga blandade årskurser. Åsa har varit mentor för en årskurs med elever från förskola, årskurs ett och två. När nu Hardemo skola läggs ner finns ingen annan skola kvar inom Kumla kommun som arbetar på det sättet.
Vad är fördelen med b-form?
– De lär sig av varandra, de stora lär de små och de små är aldrig rädda för de stora. Skulle det hända någonting och vi inte är i närheten så finns det alltid någon från mellanstadiet som kan hjälpa dem. Det är bara fördelar med det, förklarar Åsa.
För Åsa blev torsdagen skolavslutning sista dagen som yrkesarbetande, med ett år kvar till pension så valde hon att avsluta arbetslivet i samband med nedläggningen.
– Det är många känslor, det är tråkigt att skolan stänger men jag skulle nog inte ha orkat att gå till en annan skola i ett år till. Det känns bra att avsluta här, säger Åsa.
De sista dagarna inför skolavslutningen har det vilat en sentimental stämning över arbetsplatsen, och dagen innan, under förberedelserna var det flera som bröt ihop.
– Vi får sörja klart lite och sedan ta nya tag, vi gör ju alltid vårt bästa på jobbet var vi än är, säger Elisabet Johansson som är en av lärarna som efter sommaren kommer att fortsätta sin tjänst i Stene skola.
Dagen till ära bar musikläraren Ida Blomqvist och läraren Birgitta Kinander folkdräkt. Foto: Josefine Milton
Skolans sista dag avslutades med gycklare som underhöll bakom skolan. Foto: Josefine Milton
Hopp om att förskolan lever vidare
Även om skolan nu läggs ner så finns ännu ett hopp bland Hardemoborna att en förskola ska finnas kvar. Diana Jonsson är en av de föräldrar som engagerat sig i att skolan i någon form ska leva vidare.
– Viby församling har lämnat in en ansökan för att starta en Ur och skur förskola här, och sedan ska det väl ske förhandlingar mellan kommunen och kyrkan om det blir något köp, vi vet inte så mycket mer just nu, säger Diana.
Diana Jonsson, förälder till barn som gått på Hardemo skola. Foto: Josefine Milton
Hur viktigt är det att det ska finnas en förskola i Hardemo?
– Det är jätteviktigt, det är ju det centrala för en bygd och jag tycker att det är tråkigt att man inte tittar på andra möjligheter, varför avvecklingen är enda alternativet? Det finns ju möjlighet att utveckla som kommun, man hade lätt kunnat utöka elevantalet till exempel genom att bussa elever från Kumla, fastställer Diana.
Hon fortsätter:
– Kommunen vill bygga centralt och stort för att det är det som är ekonomiskt, men frågan är om det är för barnens och personalens bästa. Det är jättesynd att inte kommunen ser andra alternativ och vill utveckla småskolor. Det handlar ju inte bara om Hardemo utan flera landsbygdsskolor i Sverige.
Att familjer ska ha samma rätt att ha närhet till skola och förskola på landsbygden som de som bor centralt i Kumla, är en självklarhet tycker Diana.
Hur känns den här dagen, som är sista skolavslutningen för Hardemo skola?
– Det är sorgligt, men även glädjefyllt att barnen har klarat ett år till i skolan, och att man firar in sommaren. Men det var många tårar i kyrkan, och blandade känslor både hos barn och vuxna. Det här är inte bara en lokal utan det här är barnens andra hem, det är svårt att bygga upp något liknande igen, avslutar Diana Jonsson.
