Även humlorna har vaknat till liv. Foto: Jonas Classon
Rördromen ropar,
gullvivan vaknar
Ingalill Teljå rapporterar: Gullvivorna har slagit ut så fint i Norra och Södra Mossbys Naturreservat, men troligtvis även i Herrfallsäng. Dom har dock korta stjälkar, antagligen beroende på att det är torrt i markerna, ett riktigt vårregn saknas.
På latin heter gullvivan Primula veris och betyder först om våren. Men det har ju kommit så många andra blommor före, så det stämmer inte riktigt. Det svenska namnet viva är fornnordiskt och betyder ungefär huva eller hätta. Blomfodret har liknats vid en struthuva , som man hade på medeltiden.
Foto: wikipediaAndra namn har liknats vid skinnbyxor, gökbyxor eller kattstövlar och en nyckelknippa (nyckelblomster). En sägen förtäljer att Sankte Per i himlen tappade sina nycklar, som då föll ned på jorden. En ängel sändes ned för att leta reda på dem och fann dem, eftersom de lämnat ett djupt spår efter sig. Nycklarna kunde återbördas till Sankte Per.
Prinsessan Gullviva och Gullpudra
I Astrid Lindgrens bok om Bullerbybarnen leker småflickorna i naturens gröna sal, deras lekstuga, och där är de prinsessorna Gullpudra och Gullviva. Gullpudran blommar nu i små kärr och våta marker och själva blomman ser ut som av flera lager av gul-gröna sågade kronblad med fina gula pistiller.
Gullvivan är fridlyst i Örebro län och är också Närkes landskapsblomma. Den växer vild helst i hävdade ängar. Men finns nu blommande i Sjöparken liksom back- sippa.
”Ängen var åkerns moder...”
Finns ett gammalt uttryck, som kom till under självhushållnings tid. Åkerns storlek var beroende av hur stor ängen var, för på ängen skördade man gräs och örter, som blev till kreaturens foder under vintern. Djurens gödsel spreds sen på åkrarna.
Man fick ju gödsel efter storleken på ängen, eftersom kreaturen under vintern levde på detta foder, som småningom blev gödsel och lades på åkern. Hängde ni med?. Även buskar och lövträd beskars, för att få torkade löv som foder (hamling). Numera finns väldigt få hävdade ängar kvar.
Fågelbär och hägg
Fågelbärsträdet, sötkörsbär även kallad, och häggen slår snart ut sina vita blommor. Båda arterna växer i Djupadalsparken (vid Kumlasjön).
I Tomta hagars naturreservat i Hallsberg finns det många fågelbärsträd och de syns lång väg, även från gamla vägen mot Blåbergabacken söder om Hallsberg. I sommar får de sina gul-röda bär, som liknas vid små biggaråer och smakar sött och gott. Häggen har långsmala klasar av doftande blommor.
De exotiska Japanska körsbärsträden är släkt med föregående träd. Många är planterade vid biblioteket och blommar så vackert. Körsbär, hägg, slån och plommon är Prunus- arter med en stor kärna i.
Soppa av brännässlor
Det är hög tid att plocka brännässlor. Man tar bara av toppskotten, sen växer det ut nya skott och på så sätt kan man skörda hela växtperioden. Förväll dem kort, så att brännhåren försvinner. Tag upp och hacka fint. Gör redning med vetemjöl och smör, tillsätt lite av spadet och lägg till lite mjölk eller grädde. Smaksätt med buljong och lite salt. Ägghalvor är gott till. Man kan också torka nässlorna, då försvin- ner också brännhåren.
Lägg de torkade nässlorna i degen vid brödbak. De innehåller en mängd vitaminer och mineraler, såsom A- och C respektive järn, fosfor, kalcium, kalium och kisel. Men håll Er till lagom mängd – ät inte för mycket eller för ofta, säger forskare nu. Urtica dioíca heter den på latin. Urtica betyder bränna och dioíca att den är tvåbyggare, dvs den har en honplanta och en hanplanta.
Nättelduk
Nässlor är en spånadsväxt, som man kan bereda tråd av, precis som lin till lingarn/linnetyg. Man vävde sedan nätteltyg, ett skirt och vackert tunt tyg till gardiner, dukar och hemtextil. På gamla herrgårdar finns sådana kvar ännu, till exempel Lövsta slott i Östergötland. Man bevarade nässelodlingar på bondgårdarna just för denna saks skull tidigare i historien.
Smutsiga sångsvansungar … eller?
På fågelarenan har setts fem stycken sångsvanar från fjolåret i Björka lertag. De såg alldeles smutsiga ut på hals och buk. Det var dock inte smuts, utan de föds grå och är det hela första året.
Nu till sommaren blir de lika vita som föräldrarna. Även stenskvätta har synts till i Björka. Den är grå på huvud och rygg, gul-brun på bröst och buk, vit fläck över stjärten och med svart mask över ögonen samt svarta vingar. Vid uppflygning syns fläcken tydligt på övergumpen.
Stenskvättan i Björka lertag. Foto: Jonas ClassonLövsångare och rördrom
De första sångarna har setts. Lövsångaren kom i förra veckan bl a till Björka. Den är gröngrå till färgen och strömlinjeformad kropp, svår att upptäcka i lövverket. Den hörs dock bra, liknar bofinkens sång men låter lite mera vemodigt. Även rördrom har hörts i Lertaget. Den fågel som låter som när man blåser i en tom flaska. Också den är svår att upptäcka, då den gömmer sig i vassen.
