I Sydnärke finns elproduktion mest i form av vindkraftverk. Det finns också ett antal mindre vattenkraftverk, och så solceller. Foto: Henrik Östensson
Minuspris sänker elräkningen
Just nu råder negativa elpriser i Sydnärke. Det gjorde det också igår. Det innebär att spotpriset, inköpspriset på el är under 0. För oss elkunder innebär det dock inte att man får pengar för att använda el. Men har man rörligt timpris, eller rentav timpris, innebär det att elkostnaderna sjunker
Eftersom de bolag som säljer el lägger på en avgift, för att kunna tjäna pengar på handeln, och moms, innebär det att vi elkunder i praktiken aldrig får tillbaka pengar för att använda el. Däremot är det så att de som producerar el får betala för att göra sig av med överskottsel.
Har man så kallat rörligt elpris innebär det att priset sätts utifrån ett snitt under en månad. Negativt elpris innebär då att snittpriset sjunker. Ju fler dagar med negativt elpris, desto lägre snittpris.
Har man timpris kan man tjäna en hel del pengar om man kan styra om elförbrukning över dygnet, eller rentav över dagar.
Större utbud än efterfrågan
Att det blir negativt elpris beror på att elen säljs på en börs. Om produktionen av el överstiger efterfrågan, sjunker priset och kan bli under noll. Är det riktigt låg efterfrågan och stor elproduktion i Sverige kan export dra upp priset. Men även de länder vi exporterar el till verkar ha gott om energi just nu.
Enligt Energiföretagen, elproducenternas intresseorganisation har antalet dagar med negativt elpris ökat. Just nu är dessutom det negativa priset genomgående i alla elområden i landet. Att man även i södra delen av landet har lågt pris, eller negativt pris just nu beror bland annat på massiv utbyggnad av solceller i framför alt Tyskland och Nederländerna. Elområde 4 i södra Sverige påverkas ju av närheten till kontinenten. Just nu innebär det lägre priser.
Svårt att tjäna pengar
Prisutvecklingen oroar Energiföretagen. Naturligt, ingen kan ju producera något med negativa priser. Då tjänar man inga pengar.
Både elproduktionen och elanvändningen ökade med ungefär 7 procent första halvåret enligt Energiföretagens egen statistik. Det gjorde även nettoexporten av el.
Samtliga kraftslag i Sverige har ökat sin produktion under året, alltså både vattenkraft, vindkraft kärnkraft, solenergi och övriga kraftslag. Mest ökade kärnkraften. Det beror inte på regelrätt produktionsökning utan att man helt enkelt fått igång all produktion. Några kärnreaktorer stod nämligen stilla stora delar av förra året.
Energibolagen hävdar att stor utbyggnad av solenergi och vindkraft trycker ner priserna så lågt att det leder till lönsamhetsproblem både för de kraftslagen och andra.
För oss konsumenter innebär dock sjunkande spotpriser på el, ibland negativa, att kostnaden för själva elen sjunker. Samtidigt har många nätägare höjt sin nätavgifter. I någon mån äter det upp de lägre elpriserna.
Prognosen talar för att elpriserna kommer fortsätta vara lägre än förgående år även under hösten och våren. Även om kommande regeländringar väntas höja elpriset.
Om nätavgiften
Nätavgiften är indelad i två delar, en fast och en rörlig. Man betalar den till den som äger lokalnätet där man bor. Exempelvis Eon, Ellevio, Vattenfall eller Skyllbergs bruk. Lokalnätet har aldrig ägts eller skötts av staten. Ofta byggdes de av lokala företag eller ekonomiska föreningar som ägdes av mindre företag och boende i området. På vissa håll har kommuner drivit eller driver lokalnät. Lokalnäten var då länge en lokal angelägenhet med lokalt beslutsfattande.
De senaste 40 åren har dock elnätsbolagen ofta sålts, eller fusionerats, så det bara finns ett fåtal riktigt stora jättar som äger merparten av lokalnäten i landet. I Sydnärke finns ett lokalt, mindre lokalnät kvar, Skyllbergs bruks nät. De stora kraftledningarna, som matar lokalnäten med el, tillhör dock staten, Svenska kraftnät.
Källor: Energiföretagen, Nordpool, Energimyndigheten och Newsworthy
