Ett vildsvin ligger påkört vid vägkanten vid riksväg 50. Jägaren Stefan Andersson ser till att det inte ligger för nära vägkanten och märker upp platsen så att markägaren ska hitta det. Foto: Katarina Hanslep
Viltolycka – då startar jägarens uppdrag
Ett påkört vildsvin ligger med benen i vädret alldeles intill den starkt trafikerade riksväg 50 vid Brändåsen.
Nu kallas jägare med uppdrag från organisationen NVR in, för att säkra och lokalisera djuret.
Skymning en regnig torsdagskväll i oktober, ett par hundra meter från Brändåsen. Här ligger sedan ett par dagar ett påkört vildsvin, alldeles intill vägkanten på riksväg 50. Polisen har fått in flera samtal, men har ingen exakt position. Jägaren Stefan Andersson från Kumla har fått i uppdrag att lokalisera djuret. Han är anlitad av organisationen NVR, Nationella viltolycksrådet.
– Någon verkar ha släpat in grisen till vägkanten. En pinne sitter snett i mitträcket precis här, så troligtvis har grisen hamnat där när den blev påkörd, säger Stefan Andersson.
Han har nu sett till att vildsvinet inte ligger så nära vägkanten. Ett rejält djur.
– Enligt informationen vi fick skulle grisen uppskattningsvis väga cirka 40 kilo, men den här väger nog 130 kilo eller mer. Att det har ganska små tänder tyder på att det är ett ganska ungt djur, trots sin vikt. Det har nog mått ganska bra under sin korta livstid, säger Stefan Andersson.
Troligtvis lastbilskrock
En vanlig personbil hade sannolikt blivit ganska förstörd av att krocka med en gris av den här storleken, och inte kunnat köra vidare. Någon rapport om en krockad bil norr om Brändåsen de senaste dagarna finns dock inte.
– Troligtvis är det en lastbil som kört på grisen för några dagar sedan och kanske inte ens märkte krocken, säger Stefan Andersson.
Hans uppgift är nu att kontrollera att djuret är dött och lokalisera det med koordinater.
– Jag ska leta upp det och kolla så det verkligen är ett vildsvin och att djuret är avlidet. Sedan är det markägarens ansvar att se till att det tas bort. Det får inte ligga kvar.
Vildsvinet som blivit påkört väger sannolikt över 100 kilo. En vanlig bil hade nog blivit ganska förstörd av krocken. En lastbil verkar ha kört på detta.
250 larm per år
Periodvis får Stefan Andersson åka ut och säkra vilt efter olyckor flera gånger per dag. Förutom Kumla händer att han rycker ut i trakterna kring Hallsberg, Fjugesta och Örebro.
– Jag är nog ute på säkert 250 larm på ett år lågt räknat, säger han.
Uppdraget från NVR bygger på frivillighet men en ersättning betalas ut.
– Det är polisen som ringer ut oss, som i sin tur har fått information från allmänheten, berättar han.
Jägarna, som alltid ska vara två på uppdraget, bestämmer sedan ett klockslag när den ska ringa tillbaka till polisen, för att bekräfta att inget har hänt dem.
– Sedan ringer vi upp föraren och vill veta fler detaljer och vilka skador på bilen det blir. Man vill veta så mycket som möjligt.
Om djuret är skadat och fortfarande lever när jägaren kommer dit, avlivas det
– Om det inte finns kvar får vi ge oss ut och leta rätt på det, säger Stefan Andersson.
För att markägaren ska hitta det påkörda vildsvinet vid vägkanten, skickar Stefan Andersson koordinaterna.
Jakterfarenhet krävs
Då kan man räkna med att det är skadat, och kan vara oberäkneligt.
– Många är duktiga på att spåra upp djuren med hund, men när man träffar på dem krävs fler egenskaper än så. Om man spårar en skadad älg så hör man den oftast när den går iväg. Men ett vildsvin kan ligga kvar tills man kommer. Man vet inte vilket håll det väljer att springa åt och det kan komma rakt mot en, säger Stefan Andersson.
Då gäller det att inte stressa upp sig och invänta rätt tillfälle att skjuta.
– Sedan gäller att inte ha laddad bössa när man går, den laddas först när man ska skjuta. Ifall man snubblar ska det inte finnas någon risk att något händer, säger Stefan Andersson.
Rådjur vanligast
I den här trakten finns det både mycket vildsvin och älg, och de springer gärna över vägen precis här vid Brändåsen. Längre bort mot Åsbro är det även gott om dovhjort.
– Det är maten som styr var de finns. Om det växer havre eller vete, kan de gå en mil bara för att äta, och sedan går de samma väg tillbaka. Just här vet jag inte vad som har skördats, men ofta finns höstraps, och det är ju godis för grisarna.
Rådjur är överlägset vanligast i viltolyckor i området. Resten är oftast älgar, vildsvin och dovhjortar. Mindre djur behöver inte rapporteras om de inte är vissa skyddade arter, som örn, järv och utter.
Såhär gör du om du kör på ett djur:
– Stanna på ett lämpligt och säkert ställe i närheten och märk upp platsen i anslutning till djuret eller på den plats det senast sågs.
– Ring 112 och rapportera viltolyckan.
– Svara i telefon när du blir uppringd av jägaren
Enligt NVR ska man alltid rapportera om man kör på björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn. Djur som grävling, räv och hare omfattas inte av denna skyldighet, eftersom lagstiftningen fokuserar på större hovdjur, rovdjur och hotade eller särskilt farliga arter.
Källa: Stefan Andersson och Nationella viltolycksrådet, som är ett samarbete mellan polisen, Trafikverket, Naturvårdsverket, Svenska jägarförbundet och Jägarnas riksförbund. NVR:s hemsida: www.viltolycka.se
