Färska varor på resan: så håller livsmedel, blommor och läkemedel rätt temperatur utan kylcontainer
En pall med färsk fisk kommer perfekt kyld till flygplatsen. Två timmar senare står den fortfarande inte i lastrummet. Flyget är framflyttat, hanteringen tar längre tid än planerat och ute ligger solen på lasten. Just sådana situationer är kritiska för temperaturkänslig frakt.
Kylkedjan består nämligen inte bara av kyllager, lastbil och flygplan. Däremellan finns ofta korta perioder utan aktiv temperaturreglering. För livsmedel, blommor och läkemedel kan de övergångarna vara mer avgörande än själva flygtiden.
På plattan räknas varje minut
Vid planeringen är det bra att gå igenom en sändning steg för steg. När lämnar den kyllagret? Var placeras den på flygplatsen? Hur lång tid tar det att köra ut den till flygplanet? Och vad händer efter landningen? Det är just på dessa sträckor som termotäcken för pallar kommer till användning. De dras över den färdiglastade lastenheten och skyddar den mot yttre temperaturpåverkan. Till skillnad från en kylcontainer alstrar de ingen kyla. De ska i stället förhindra att temperaturen på den redan rätt tempererade varan ändras för snabbt.
Det blir särskilt viktigt när en planerad kort väntetid plötsligt blir längre. Mitt i sommaren kan en pall stå i direkt sol, på vintern i temperaturer långt under nollpunkten. En halvtimme under sådana förhållanden är något helt annat än en halvtimme i en temperaturreglerad hall. Därför bör man inte planera efter bästa möjliga transporttid. Mer relevant är frågan: hur länge kan varorna i värsta fall stå utanför en kontrollerad miljö?
Två skikt med olika funktion
Ett termotäcke är relativt enkelt uppbyggt. Innerst finns ett isolerande skikt, till exempel av bubbelplast. Det bromsar värmeutbytet mellan varorna och omgivningen. Ytterst finns en reflekterande yta, ofta aluminiumbelagd. Den dämpar framför allt strålningsvärmen.
Det är en viktig skillnad mot en vanlig plasthuv. En sådan skyddar pallen mot damm, smuts och regn. Ett termotäcke handlar däremot specifikt om temperatur.
Men inte ens den bästa isoleringen rättar till ett fel i början av kylkedjan. Om fisken packas för varm eller om ett läkemedel redan når flygplatsen utanför sitt temperaturintervall kan ett termotäcke inte föra varan tillbaka till rätt temperatur. Det fungerar bäst med korrekt förkonditionerad last.
Titta först på varan, välj sedan förpackningen
Att slå ihop fisk, kött, blommor, frukt och läkemedel till ”temperaturkänsliga varor” hjälper sällan i praktiken. Kraven skiljer sig för mycket. För fisk och kött står skyddet mot uppvärmning i fokus. För frukt, grönsaker och blommor kan även för låg temperatur vara ett problem. Läkemedel kan i sin tur ha fasta temperaturintervall som ska hållas under hela transporten.
Innan man väljer lösning bör därför några punkter vara klara: vilken temperatur behöver varan? Vid vilken temperatur ska den packas? Hur lång tid tar hela resan, inklusive alla väntetider? Var finns aktiv temperaturreglering – och var finns den inte? Först då går det att avgöra vilken passiv isolering som behövs och om kylmedel ska tillkomma.
Kylmedel och termotäcke samverkar
Kylmedel inne i sändningen och ett termotäcke på utsidan fyller inte samma funktion. Kylmedlet hjälper till att hålla temperaturen direkt i lasten. Termotäcket minskar påverkan från omgivningen. Hur de kombineras beror på produkten. En kort direktförbindelse med få omlastningar kräver ett annat upplägg än en sändning som omlastas och är på väg i många timmar.
Att packa extra kylmedel bara för säkerhets skull är ingen bra strategi. Mängd och placering bör anpassas till varan. För känsliga produkter kan för stark lokal kyla vara lika olämplig som värme. För läkemedel gäller dessutom att hela transportkonceptet måste uppfylla produktens specifika krav. Passiv isolering kan vara en del av lösningen, men ersätter inte nödvändig aktiv temperaturstyrning eller andra föreskrivna åtgärder.
En EUR-pall säger i sig ingenting om rätt storlek
Måtten 1 200 × 800 millimeter är snabbt uppmätta för en EUR-pall. Men det räcker inte för att hitta rätt termotäcke. Avgörande är den färdiglastade pallen.
Är kartongerna 90 centimeter höga eller 160? Sticker varorna ut över kanten? Ska pallen flyttas flera gånger under hanteringen? Ett termotäcke bör omsluta lasten så fullständigt som möjligt, utan att vara så stort att materialet släpar i golvet eller glider av vid varje lyft. Detsamma gäller blockpallar. Den som regelbundet arbetar med fasta pallhöjder kan standardisera lämpliga storlekar och slipper fatta ett nytt beslut för varje sändning.
Vid flygfrakt tillkommer PMC, PAG, AKE och LD3
På flygplatsen slutar urvalet inte vid EUR- och blockpallar. Flygfrakt går även på eller i olika lastenheter (Unit Load Devices, ULD). Dit hör till exempel PMC och PAG samt containerformaten AKE och LD3.
Här är passformen särskilt viktig. En LD3 har en annan form än en klassisk pall, och även övriga ULD-format skiljer sig i mått. Termotäcket måste därför passa den lastenhet som faktiskt används. I ett återkommande fraktflöde går det att förbereda. Företag kan bestämma vilket termotäcke som hör till vilket format och var det förvaras. Det sparar tid vid hanteringen och minskar risken att man under tidspress tar en lösning som bara passar ungefär.
En testkörning bör medvetet inte gå perfekt
Bäst ser man om konceptet håller under förhållanden som ligger så nära den verkliga transporten som möjligt. Pallen byggs därför upp precis som den ska skickas: samma mått, jämförbara varor respektive termisk massa, avsett kylmedel och motsvarande isolering.
Då kommer temperaturloggrarna in. En enda inne i pallen räcker inte alltid. Lämpligt är mätpunkter både i mitten och närmare kanten, eftersom yttre temperaturpåverkan märks först där. Och testet bör innehålla en fördröjning. Om en pall i värsta fall kan vänta 45 minuter på vidare transport är ett försök utan väntetid inte särskilt meningsfullt.
Detsamma gäller årstiden. Ett lyckat test vid 15 grader och mulet väder säger inte mycket om hur samma lastenhet klarar direkt sommarsol. På vintern bör man i stället testa hur väl känsliga varor skyddas mot stark kyla. Då får man inte bara svar på om konceptet fungerar. Ännu viktigare är hur stor marginalen är när transporten någon gång inte går enligt plan.
Återanvändning fungerar bara med regelbunden kontroll
Termotäcken kan användas många gånger och skiljer sig därmed från engångsfilm av plast. Det lönar sig särskilt vid regelbundna transporter. Viktigt är dock en kontroll efter varje användning. Det behöver inte vara någon komplicerad process. Ofta räcker en bestämd okulär kontroll: finns sprickor? Är isoleringsskiktet skadat? Är den reflekterande utsidan intakt? Går täcket fortfarande att stänga helt och dra korrekt över lastenheten?
Det är också värt en snabb koll under transporten. Ett termotäcke kan glida upp eller fastna i ett hörn när pallen flyttas. Det som satt ordentligt när det lämnade lagret ser inte nödvändigtvis likadant ut efter flera omlastningar. Vid regelbundna sändningar bör kontrollen därför bli lika självklar som kontrollen av etiketter och fraktdokument.
Ett termotäcke bör inte bli ett undantag
Den som skickar en ovanlig sändning en gång i månaden kan lösa mycket för hand. Vid dagliga eller veckovisa transporter blir det snabbt krångligt. Då lönar det sig att göra temperaturskyddet till en självklar del av packnings- och hanteringsprocessen. Dit hör en tydlig fördelning: vilket termotäcke hör till EUR-pallen, vilket till blockpallen och vilket till de ULD:er som används regelbundet? När sätts det på? Vem kontrollerar det före överlämning? Och vad händer efter returen?
Cooled Solutions har tillverkat sina termotäcken i egen produktion sedan 1972. Enligt företaget används omkring 95 procent av deras termotäcken inom flygfrakt, på rutter med KLM, Lufthansa och Emirates. Företaget erbjuder modeller för olika pall- och ULD-format. För den enskilda avsändaren är dock den egna transportkedjan avgörande. En viss produkt eller ett visst format är inte automatiskt rätt val för varje sträcka.
Den avgörande frågan är: var väntar varorna?
Den som vill granska en befintlig transport behöver inte börja med en komplicerad analys. Ofta räcker det att skriva ner varans faktiska väg – från kyllagret till mottagaren.
Till det läggs de realistiska ståtiderna. Inte bara de planerade fem minuterna på plattan, utan även den möjliga halvtimmen vid en försening. Inte bara direktflyget, utan i förekommande fall också mellanlandningen. Och inte bara en mild vårdag, utan även en het augustieftermiddag eller en kall vintermorgon.
Därefter markeras de sträckor där varorna temperaturregleras aktivt. De luckor som återstår är de ställen som behöver granskas närmare. Först där avgörs om ett termotäcke räcker, om det bör kombineras med kylmedel eller om en aktivt temperaturreglerad lösning är nödvändig.
