Hur påverkas Kumla
av flyktingkrisen?

Ulla Lundholm tar emot på sitt rum i Stadshuset, med fin utsikt över torget i Kumla. Hon är född och uppväxt i Hässleholm i Skåne, efter gymnasiet flyttade hon därifrån och sedan 1982 bor hon i Lindesberg.

Rekordhöga siffror för flyktingtillströmning

I tre år har Ulla Lundholm nu jobbat som kommundirektör i Kumla kommun. Hon började inom kommunen 1999, då som personalchef och hon har även varit ställföreträdande kommundirektör till Annika Hallberg. 

Att vara kommundirektör är att vara kommunens högsta tjänsteman, det gäller att se till att alla de förvaltningsorganisationer som finns inom en kommun fungerar, att se till att de beslut som politikerna fattar följs upp.

- Jag ska vara det här kittet som sammankopplar politikerna och förvaltningarna, sammanfattar Lundholm sin roll. 

En av hennes uppgifter är att ha koll på flyktingsituationen. Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Som en effekt av detta har antalet asylsökande till EU ökat enormt.

På Migrationsverkets presskonferens 22 oktober presenterades prognosen för hur många som förväntas söka asyl i Sverige 2015. Det kan handla om 190 000 personer, dubbelt så många som i prognosen från juli. Av dessa beräknas drygt 33 000 vara ensamkommande barn.

Sverige sticker ut i Europa och Norden

- Detta är inte hållbart på sikt för Sverige, vi måste få till stånd en lösning i hela Europa och dela på ansvaret, har migrationsminister Morgan Johansson sagt om siffrorna.

Migrationsverkets ökade prognos innebär även rejält med ökade kostnader. Sammantaget innebär det 77 miljarder i ytterligare kostnader för det svenska asylmottagandet under perioden 2015-2017, enligt tidningen Dagens Industri.

- Vi kommer behöva både låna och spara. Vi kommer behöva jobba brett på alla områden. Det handlar om att kapa kostnader för migration och titta på kostnader för andra områden, kommenterade finansminister Magdalena Andersson siffrorna.

Sverige är det land inom EU ihop med Tyskland som tar emot överlägset mest flyktingar och på helt andra nivåer än grannländerna i Skandinavien. Som en jämförelse förra året beviljades 34 787 uppehållstillstånd för asylsökande flyktingar i Sverige. Att jämföra med Danmarks 6 104, 2 376. för Finland och 7 540  för Norge.

"Tror inte Kumla påverkas mycket"

Mer aktuell statistik visar att under vecka 44 sökte totalt 9 124 personer asyl i Sverige, Det är ingen överdrift att påstå att stora utmaningar väntar för Sverige på olika plan. Men hur påverkar det Kumla och på vilket sätt?

- Jag tror inte Kumla påverkas så mycket som många andra kommuner då vi inte har något asylboende i kommunen. I många andra kommuner finns det ju privata aktörer som efter avtal med Migrationsverket öppnar asylboenden, och vi vet att det finns intresse öppna asylboende i Kumla med, men inget är klart och det är en fråga mellan Migrationsverket och den privata aktören, säger Lundholm.

Kumla kommun har ett avtal med Migrationsverket att ta emot minst 55 flyktingar per år som fått permanent uppehållstillstånd. I år har man än så länge tagit emot ett 70-tal. Till dessa räknas dock inte de ensamkommande flyktingbarnen, som bor på Frejgården och det nyöppnade boendet på Skolvägen.

Gällande ensamkommande flyktingbarn finns numer en regel om tvångsanvisning - kommunerna måste ta emot så många som tilldelas dem. Frejgården med sina tolv platser tvingas därför ha dubbelbokade rum. Där bor nu 21 ensamkommande barn och ungdomar, och på boendet vid Skolvägen bor för tillfället 17. Dessutom kommer ett nytt boende öppna vid Kumlaby om ett drygt halvår.

"Vet aldrig vad som ska hända"

- Ifjol kom det 18 ensamkommande flyktingbarn till oss på hela året. Då var det väldigt lugnt första halvan av året, sen kom 14 stycken på tre veckor. Än så länge i år har vi tagit emot runt 40 stycken och det kommer flera nya varje vecka nu, berättar Mathias Nordin, som är enhetschef för ensamkommande flyktingbarn inom Kumla kommun.

Vad vet du om framtiden?

- Jag läser mycket rapporter på Miigrationsverkets sida, vecka 42 var nytt rekord med 2 500 ensamkommande flyktingbarn som kom och vecka 43 rörde det sig om 2 300. Man tyckte det var mycket i början av året när det kom 500 i veckan, men nu är det enorma nivåer det rör sig om. 

Hur hanterar ni situationen?

- Man vet aldrig riktigt vad som ska hända, men vi får ta en vecka i taget, det går inte att göra mer, sade Mathias Nordin. 

Många flyktinbarn från Afghanistan

Den allra största andelen av de ensamkommande flyktingbarn som söker skydd i Sverige utgörs i år av afghaner. I fjol sökte 1 501 av dem asyl här. Den 1 november i år var motsvarande siffra 13 890, de allra flesta pojkar. Runt 60 procent av de ensamkommande flyktingbarn som sökt asyl i Sverige kommer från Afghanistan, 

- Just nu är det minst ett par ungdomar som kommer i veckan utöver vad vi har platser för, förklarar kommundirektör Ulla Lundholm.

Hur fungerar det då att ta emot flera varje vecka som ni inte har platser för?

- Det är besvärligt, vi får ju hitta på lösningar så att vi kan ta emot dem. Men vi har löst det hitills, det är inte någon större anstormning än att vi inte klarat av det.

Om man ser på framtiden då, det är ju inget som tyder på att antalet ska minska de närmaste månaderna alla fall, hur klarar ni att lösa det?

"Bra med tvångslag"

- Vi öppnar som sagt ett nytt boende i Kumlaby på försommaren och vi håller redan nu på och tittar på  var vi måste öppna nästa boende, även om vi inte har något tänkbart alternativ just nu. 

Varje vecka har Ulla Lundholm kontakt med Länsstyrelsen och Migrationsverket, och prognoserna hon fått med sig därifrån senast om flyktingsituationen är följande.

- Man ser inte att det kommer mattas av, tvärtom tror man det kommer öka vad gäller flyktingar som vill till Sverige. Nu har ju även Finland skärpt sina asylregler och det innebär att många får vända därifrån och ta sig till Sverige istället.

Vad anser du om tvångslagen som tvingar kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn?

- Det är bra då det innebär att alla kommuner måste hjälpas åt och ingen kan vägra att hjälpa till. Det är mestadels pojkar som kommer och de är ofta ambitiösa och vill plugga och börja tjäna pengar, det tycker jag vi ska ställa upp på, helt klart. 

"Tufft men inte ohanterbart"

Vad gäller asylsökande vuxna kommer de flesta just nu från det krigshärjade Syrien. Där finns dock inget tvång för kommunerna att ta emot, men Migrationsverket har via Länsstyrelsen bett kommunerna kolla upp vad de har för möjligheter öppna upp evakueringsbostäder.

Hur ser då Ulla Lundholm på utmaningen att integrera de ungdomar som kommer hit in i samhället?

- Där ser jag inga stora problem, de flesta är väldigt ambitösa och etablerar sig bra i vårt samhälle, många är intresserade av idrott och där gör våra föreningar ett bra jobb.

När man läst andra artiklar framgår det att många som jobbar med de här frågorna är väldigt utslitna och många tvingas sjukskriva sig. Hur ser det ut i Kumla?

- Det är ett hårt tryck på socialtjänsten och vi har fått gjort lite omändringar i bemanningen för att klara av det här, så det är tufft, men vi har det ju inte alls lika tufft som många andra kommuner har, det är inte ohanterbart, fastslår kommundirektör Ulla Lundholm.