Högre kostnader,
stora satsningar
och sänkt skatt i Kumla

Helt oskadda går inte Kumla kommun genom den kostnadskris som resten av Kommun-Sverige drabbats av, tvärt om. Men skillnaden mot nästan alla andra kommuner är att Kumla har pengar för att hantera krisen. Men det krävs en stor uppräkning av driftsbudgeten, med totalt 86,4 miljoner kronor för nästa år. Störst post utgör ökade lönekostnader. Lönerna har ökat med i snitt 3,3 procent, eller nästan 38 miljoner. Pensionskostnaderna har ökat med 10 miljoner, och kapitalkostnaderna, räntor, med 31.6 miljoner kronor. Den generella prisökningen  på allt från bensin till mat och arbetskläder kostar kommunen 6,8 miljoner.

Ökade kostnader tas in med viss marginal på bland annat högre skatteintäkter enligt prognos. Kommunen har också pengar på banken och har redan tidigare tagit höjd för kostnadsökningar.

Trots kostnadsökningar blir det satsningar och höjningar av anslag på en lång rad områden.  Här kommer ett axplock.

28 miljoner mer till skolan

Kommunledningen ökar anslagen till skolan med  totalt 28,1 miljoner. 8,1 av dessa miljoner är kompensation för kostnadsökningar, höjda hyror, höjda livsmedelskostnader och bland anat en kompensation för en volymökning, fler barn. Men, man förstärker även rambudgeten med 20 miljoner kronor.

–  Det behövs. Vi ser bland annat fler barn med särskilda behov inflikar  Annica Sjöqvist (S)

LSS-boende för barn

Socialnämndens budget förstärks med 13,1 miljoner kronor miljoner. Mycket handlar även där om kostnadsökningar, och volymökningar. Bland annat inom hemtjänsten.

– Vi har kanske inte fler brukare i hemtjänsten, men de som har hemtjänst får allt större behov, säger Margareta Engman (M).

Men det blir också satsningar:

Det blir bland annat ett nytt LSS-boende speciellt anpassat för barn vid Smedstorp, med en natt-tjänst. LSS förstärks också med en tjänst, för boendestöd.

– Ett  LSS-boende speciellt för barm är lite ovanligt. Det handlar om barn med stora behov. Målet är att inte behöva placera i andra kommuner, något som kostar stora pengar, fortsätter Margareta Engman (M).

Man har också avsatt ytterligare drygt 9 miljoner.

– Det är för nästa etapp vid särskilda boendet Kungsparken, Efter nyår blir det ytterligare nio platser klara, senare nästa år, ytterligare nio. Det behövs, det är kö till boenden, menar Annica Sjöqvist.

Ingen kommunal badplats

Kommunen ska också göra en förstudie kring Säbylundssjön, norr om Kumla. Man ska utreda möjligheterna att göra det till ett mer tillgängligt friluftsområde, med vandringsleder, ökat tillgänglighet och så vidare. Någon regelrätt kommunal badplats man talat om tidigare blir det dock inte.

– Folk har alltid badat där, så kommer det fortsätta vara. Men vattenkvaliteten varierar i sjön. Om det blir en kommunal badplats blir vi ansvariga för det, en omöjlig uppgift, hävdar Andreas Brorsson.

Stora investeringar på väg

Det kommer bli stora investeringar under en period.

– Ja. Vi har i dag strax under 500 miljoner på banken. Det kommer minska till under 100 miljoner om några år. Vi ska investera totalt 1,5 miljarder på fyra år.

Det som ligger i startgroparna är den nya förskolan vid Idrottsparken och en ny förskolebyggnad vid Norrgården, i södra Kumla.

– Där sätter vi snart igång. Vi hoppas även börja riva och bygga den nya skolan vid Malmen redan under nästa år, säger Andreas Brorsson. Att man ska projektera ytterligare en idrottshall, utöver den som byggs just nu, offentliggjordes redan här om dagen.

– Vi har också satsat pengar på att sätta solceller på taket på den nya idrottshallen i Gröna Sörby, inflikar Karin Johnsson (M).

Matlager och reservkraft

Kommunen ska också bygga upp ett lager för att öka beredskapen om det skulle uppstå något slags samhällskris.

– Det här är saker som myndigheterna trycker på och vill att vi ska göra. I lagret ska vi  kunna ha råvaror för att kunna försörja  våra kök under 10 dagar om det skulle bli någon större kris. Lagret kommer givetvis roteras successivt, så det alltid är fräsch mat, menar Andreas Brorsson.

För lagret lägger kommunen 600 000.

Det blir också en stor satsning, utspridd på flera år, på reservkraft.

– Det kommer kosta totalt 17 miljoner. Det blir flera reservelverk i varierande storlek, på olika platser. Tanken är ju att all kritiskt verksamhet ska kunna hållas igång. Som vård, omsorg, våra kök, IT-system, för att bara nämna något.

Av de 1,5 miljarderna kommunen investerar tänker man sig ta 1 miljard ur egen ficka, och låna ungefär en halv miljard.

– Det är bra att vi har haft överskott så vi nu slipper låna så mycket.

Stor skattekraft och lönsamma tomtaffärer

Vad är det då som gör att Kumla kommun, som nästan enda kommun i länet, både kan sänka skatten och göra en hel del satsningar, mitt i en lågkonjunktur.

– Vi har tänkt och planerat långsiktigt. Tagit höjd för kostnadsökningar tidigt, det är en förklaring menar Annica Sjöqvist.

– Det är ju också så att vi haft en relativt stor befolkningsökning, under lång tid. folk som bor här har relativt höga inkomster och betalar därmed mycket skatt. Vi har låg arbetslöshet även bland utrikes födda och relativt låg andel boende som behöver försörjningsstöd, säger Andreas Brorsson.

Han medger att även försäljning av mark, både tomter och industrimark, bidragit till kommunens ekonomi.

– Ja, speciellt förra året tjänade vi mycket pengar på sådant. Men det är ju inte pengar vi kan bygga verksamhet på inget kontinuerligt inflöde. Men de är bra att ha när vi måste investera, avslutar Brorsson.

Sammantaget räknar kommunledningen med ett betydligt lägre överskott nästa år och några år framåt. Planen är 4,6  miljoner i överskott 2024, 30,1 miljoner 2025 och 7,7 miljoner 2026.

Det alltså att jämföra med ett prognostiserat överskott på 90 miljoner 2023  och 185 miljoner förra året.