
Jacques Mwepu fick signera många böcker efter sitt föredrag. Foto Lars Litzén
Fullt på biblioteket när
fängelsechef berättade
Jacques Mwepu, chef för Kumlas största arbetsplats med 800 anställda, drog fullt hus på biblioteket på tisdagkvällen när han berättade lite om sitt liv och arbetet bakom anstaltens lejongula murar.
Reslig och smärt i elegant kostym med sidennäsduk i bröstfickan tog Jacques Mwepu först av sig kavajen men satte snart på den igen.
- Av respekt för den fina publiken, sa han med ett leende och så var kontakten etablerad direkt med kvällens nyfikna lyssnare varav de flesta i mogen ålder samt kanske rentav granne med vad som präglat Kumlas ryktbarhet i landet. På gott eller ont.
Den unike anstaltschefen har nyligen utkommit med sina memoarer Från Kongo till Kumla (se nedan) och gjorde några kortare nedslag i sin uppväxt i en familj där fadern saknades och han själv blev flykting i Zambia för att sedan hamna i Hallstahammar.

Familjen i Västerås betyder mycket för anstaltschefen.

Intressarad publik i Kumla bibliotek.
Men Jacques Mwepu, som arbetat som kyrkligt engagerad fritidsledare i Kongo, betonade att om familjen inte kan ge tillräckligt stöd kan även andra runt en ung människa skapa meningsfullhet och hopp; att inte ge upp: Lärare, vänner, förenings- och fritidsledare.
Utifrån dagens nedslående utveckling med gängkriminalitet där kanske tusentals unga riskerar att hamna bakom murar istället för att ta plats i ett samhälle där deras krafter behövs, är det allas ansvar att efter förmåga hjälpa unga att tro på framtiden. Att ge en optimistisk knuff.
Jo, det behövs även tidigare insatser på förskolan höll han med om på en publikfråga. Och som anstaltschef hade han noterat viktiga skillnader mellan olika invandrargrupper där han lyfte fram eritreansk sammanhållning som ett positivt exempel när familjefäder saknas.
Arbetslivet inne på anstalten har blivit hårdare. Att hantera de tidiga gängen som HA och Bandidos med sina ledare gick bättre än dagens konstellationer. Då kunde det bli slagsmål mellan två intagna, idag kan hela gäng angripa en enskild. Logistiken, att planera förflyttningar genom kulverterna är ett alltmer komplicerat pussel.

Jacques Mwepu berättar att han ganska ofta är ute för att hålla kontakt, inte minst med skolor.
- Justitieminister Strömmer har besökt oss och frågat hur det går. Och jag anser att han som politiker ger fortsatt stöd för Kriminalvårdens uppdrag att återanpassa de dömda, säger Jacques Mwepu och uppger att 70 procent av landets samtliga frigivna efter tre år inte återfaller i brott.
Det inbegriper således alla dömda. De intagna i Kumla (drygt 700 personer) har möjligen sämre utfall. Den utökade beläggningen skapar utrymmesbrister. För att alla ska kunna delta minst sex timmar i arbete eller skola per dag delas tiden därför upp i doser, berättar Mwepu.
Låter inte optimalt för att samhället sedan ska kunna ta hand om de frigivna. Men sådant är nu läget och anstaltschefen ser sig själv som ett exempel på att det går att lyckas trots sämre förutsättningar.
Jacques Mwepu fick en varm applåd efter sitt framträdande och en lång rad köande ville ha hans signatur i boken om ett märkvärdigt liv.