Het debatt om Kumlas ägande av Örebro Airport

Kumla kommun är en av tre delägare till Örebro Airport. Detta efter att Karlskoga kommun nyligen dragit sig ur. De ägde 5 procent av aktierna hos Örebro Aiport. 

Kumla, delägare sedan 2012

Samma andel som Kumla kommun. Klart störst andel av aktieägandet i flygplatsen står Region Örebro län och Örebro kommun för, de äger 45 procent vardera. 

Huruvida Kumla skulle fortsätta vara delägare i flygplatsen, och då även delaktiga i att vara med och finansiera den utbyggnad av terminalen som ska ske, debatterades det om på gårdagens kommunfullmäktige vid Folkets Hus. 

Under 2012 blev Kumla kommun delägare och har varit det sen dess. 

– Fyra och ett halvt tusen arbetare på Ericsson var då väldigt beroende av att logistiktransporterna till och från flygplatsen fungerade, sade kommunstyrelsens ordförande Andreas Brorsson (S). 

– Det resulterade i ett långsiktigt och stabilt ägande där vi har varit med, som en av fyra delägare, och satsat på Örebro Airport, fortsatte Brorsson. 

Han nämnde vidare att flygplatsens långa landningsbana som finns idag, och byggts ut, även är helt avgörande för militära transporter i ett Sverige som idag är med i NATO. Och att det är smidigt att för allmänheten också kunna nyttja flygplatsen för resande. 

– Men den huvudsakliga uppgiften för flygplatsen är den civila beredskapen och att logistiken ser till att arbetstillfällen finns kvar i regionen och i Kumla. Det finns många anledningar till att Kumla ska kvarstå som delägare i flygplatsen, sade Brorsson. 

“Är ingen kommunal angelägenhet”

Rolf Östman (V) och Christian Liljenhed var av en helt annan uppfattning i frågan om ägandet. Liljenhed var den som tog replik först av de två.

– För mig och Liberalerna handlar den här frågan om vilket Kumla vi bör ha och ska ha. För oss är det självklart att vi ska lägga mer fokus på kommunens kärnverksamheter så som skola, vård och omsorg. Att äga en flygplats är varken en kommunal angelägenhet eller kärnverksamhet, sade Liljenhed. 

Andreas Brorsson replikerade: 

– En kommun är beroende av dess skatteintäkter. Det är det som finansierar alla de fina och viktiga sakerna som Christian nyss räknade upp. Det bygger på att folk kan gå till sitt arbete på dagarna och väldigt många personer i regionen och Kumla är beroende av en fungerande flygplats för att kunna ha ett arbete. Att satsa på flygplatsen ger mer skatteintäkter till vår kommun och fler arbeten.

Rolf Östman gjorde comeback i kommunfullmäktige efter flera år i regionpolitiken. 

– Det är inte varje dag man håller med en liberal, men idag gör jag det. Andreas Brorsson började med att berätta bakgrunden till Kumlas ägande, att vi hade väldigt många från Ericsson som jobbade i Kumla och var beroende av flygplatsen, men så ser det ju inte ut längre. 

“Kumlaföretag beroende av flygplatsen”

Östman fortsatte att prata om en fråga han tyckte inte nämnts, så långt i debatten. 

– Den stora frågan är ju investeringen i terminalhallen som ska byggas ut. Den har ingenting med företag eller näringslivsverksamhet att göra. Utan det blir ju istället att Kumla är med och subventionerar charterflyg. Det ter sig för mig väldigt märkligt. 

Brorsson högg som en kobra kring Östmans uttalande. 

– Inget kan vara så fel som att bara för att det jobbar färre personer på Ericsson idag skulle inte Kumlaföretag vara beroende av att få ut sina varor i världen. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Och att påstå att hela den här investeringen i terminalen är till för att utöka chartertransporten är befängt och fel. Det är otroligt många andra som behöver en terminal med väl fungerande ytor. 

Brorsson nämnde vidare att lokalerna på flygplatsen är byggda 1960 och att ibland måste man göra en investering för att förnya för att de ska kunna fungera. 

Vem är upprustning till för?

Rolf Östman svarade ånyo. 

– Det må vara att terminalhallen måste rustas upp även för företagens behov. Men hundratals företagare kommer inte flyga samtidigt. Så självklart är denna upprustning framförallt till för charterresenärers behov och det ska inte Kumla kommuns skattebetalare betala utan det borde marknaden klara av. 

Brorsson replikerade. 

– Sen är det inget fel Rolf Östman i att vi har en flygplats så nära som kan köra charterresenärer till Mallorca, eller andra platser. Jag tror väldigt många är nöjda över att den tillgängligheten finns så nära. 

Replikskiftet fortsatte. Till slut gav de inblandade sig och konstaterade att de inte var överens. Brorsson tillade också att det var kul att Östman är åter i kommunfullmäktige. 

– Det blir mer spänst i debatten då, jag gillar det, sade han. 

Även Centerpartiets Christoffer Berg var uppe i talarstolen och nämnde att han var för ett fortsatt ägande. Han hänvisade främst till den civila beredskapen som flygplatsen kan erbjuda och att det handlar om att vara med och ta ansvar. 

Kumla fortsätter som delägare

När röstning i frågan skedde så fastslogs i alla fall att ägandet kvarstår. Även om Liberalerna och Vänsterpartiet var emot så röstade övriga för.

Det är Örebroporten som står för bygget. 

– Byggnadskostnaden blir nånstans runt 230 miljoner kr, den står vi för. Därefter kommer hyran att höjas med runt 17 miljoner kr per år och hur det betalas fördelas på de kommuner som är med och äger flygplatsen, sade Jeanette Berggren, vd hos Örebroporten. 

Mikael Smedberg är vd för Örebro Airport. 

– Kostnaden i år (2026) för 5,05 procent ägandeandel som Kumla kommun har är 1.143.060 kr Vad kostnaden blir nästa år är inte fastlagt än, utan det sker under höstens budgetarbete.

Gällande den ökade hyran framöver sade Smedberg: 

– Hur stor del av hyran som ägarna måste stötta flygplatsen med, och om det finns andra aktörer som kommer att bidra är lite för tidigt att svara på. Orsaken till det är framför allt flygplatsens ekonomiska utveckling och att regeringen beslutat att rejält öka driftstödet till Sveriges regionala flygplatser under 2026, men hur utvecklingen för statligt stöd ser ut efter valet är oklart.