Gröna språkrör gick under jorden i Sydnärke

När Zinkgruvans nya VD pratar går det inte att ta miste på var han kommer ifrån. Dialekten är från norra Sverige. Han har ett förflutet i Bolidens  verksamheter i norra Sverige.

Sedan den 16 april i år kallas det som under många år hetat Zinkgruvan Mining AB, Boliden Zinkgruvan. Då blev det klart att gruvan bytt ägare.

– Det har gått fort. Vi har ju egentligen precis kommit hit. Det är en mycket välskött gruva, som delvis löste en obalans vi hade i vår produktion. Vi äger ju flera smältverk. Vi hade ett kraftigt underskott på inte minst zink och koppar. Zinkgruvans kopparproduktion är marginell i det stora perspektivet, men zinkproduktionen är betydande. I princip all zink går i dag till vårt smältverk i Odda i Norge, medan kopparn seglar runt Sverige till Rönnskärdsverket i Skellefteå. Vi har tidigare köpt de här metallerna på världsmarknaden, nu har vi egen gruvproduktion, fortsätter Bergman.

Stor arbetsgivare

Zinkgruvan, som totalt sysselsätter närmare 600 personer, är Askersunds kommuns största arbetsgivare och troligen Örebro läns mest lönsamma företag. Gruvan är en av landets äldsta i drift. Den har varit i kontinuerlig drift sedan 1875 och har i hög grad präglat närområdet. Själva brytningen sker från ungefär 350 meter och neråt, ända ner till 1 400 meter under jord.

”Helt nödvändigt för grön omställning”

– Det är ju så att metaller och därmed gruvor, är helt nödvändiga för en grön omställning. Vi kommer behöva metaller, och det är troligt att det blir ny brytning i Sverige. Vi vll ju se och lära, då är ju en aktiv gruva högintressant

Han fortsätter:

Det är ju intressant dels hur man jobbar för att få produktionen så hållbar som möjligt, dels hur man kan öka graden av återvinning och därmed minska behovet av att bryta nya metaller. Boliden, som äger Zinkgruvan, ägnar sig ju åt båda dessa verksamheter, sa Daniel Helldén, (MP) språkrör

Han hävdar att företagen, näringslivet, ofta är med på noterna när det gäller grön omställning.

– Det är min uppfattning, det sker mycket utveckling, man har insett vad man behöver göra för att kunna fortsätta agera, tjäna pengar långsiktigt. Rätt skött handlar det ju om att se möjligheter tillväxt. Just nu kanske det är där arbete drivs hårdast, medan regeringen slagit in på en mer fossil linje.

Peter Bergman, VD,  säger så här:

– För vår del är långsiktighet i regelverk och stimulans avgörande. Vi investerar miljarder här. Vi måste följa den inslagna vägen. Politisk kortsiktighet får inte äventyra det.

Fjärrstyrd produktion

Att gå ner i en gruva är en ganska omständlig process för en besökare.

– Vi jobbar ju för att helt får bort skador till följd av olyckor. Därför är säkerheten avgörande, berättar Monika Andersson, kommunikationschef.

Förutom gummistövlar med stålhätta, heltäckande varseloverall, skyddshjälm med lampa, måste man som besökare även ha med sig en tung apparat som kan förse en med syre om om något allvarligt händer. Man får också en särskilt mobiltelefon, för kommunikation.

– I första hand är det faktiskt en utrustning för att kunna hålla koll på var besökare är i gruvan, fortsätter Monika Andersson.

Väl nere i på 800 meter fick språkrören bland annat se den stora bergskrossen och den fjärrstyrda och delvis autonoma borrnings- och lastningsprocessen. Första överraskningen blir att man rätt var det är går in i en hall där man måste ta av sig stövlarna och gå i strumplästen.

Stor arbetsgivare

Zinkgruvan, som totalt sysselsätter närmare 600 personer, är Askersunds kommuns största arbetsgivare och troligen Örebro läns mest lönsamma företag. Gruvan är en av landets äldsta i drift. Den har varit i kontinuerlig drift sedan 1875 och har i hög grad präglat närområdet. Själva brytningen sker från ungefär 350 meter och neråt, ända ner till 1 400 meter under jord.

”Helt nödvändigt för grön omställning”

– Det är ju så att metaller och därmed gruvor, är helt nödvändiga för en grön omställning. Vi kommer behöva metaller, och det är troligt att det blir ny brytning i Sverige. Vi vll ju se och lära, då är ju en aktiv gruva högintressant

Han fortsätter:

Det är ju intressant dels hur man jobbar för att få produktionen så hållbar som möjligt, dels hur man kan öka graden av återvinning och därmed minska behovet av att bryta nya metaller. Boliden, som äger Zinkgruvan, ägnar sig ju åt båda dessa verksamheter, sa Daniel Helldén, (MP) språkrör

Han hävdar att företagen, näringslivet, ofta är med på noterna när det gäller grön omställning.

– Det är min uppfattning, det sker mycket utveckling, man har insett vad man behöver göra för att kunna fortsätta agera, tjäna pengar långsiktigt. Rätt skött handlar det ju om att se möjligheter tillväxt. Just nu kanske det är där arbete drivs hårdast, medan regeringen slagit in på en mer fossil linje.

Peter Bergman, VD,  säger så här:

– För vår del är långsiktighet i regelverk och stimulans avgörande. Vi investerar miljarder här. Vi måste följa den inslagna vägen. Politisk kortsiktighet får inte äventyra det.

Fjärrstyrd produktion

Att gå ner i en gruva är en ganska omständlig process för en besökare.

– Vi jobbar ju för att helt får bort skador till följd av olyckor. Därför är säkerheten avgörande, berättar Monika Andersson, kommunikationschef.

Förutom gummistövlar med stålhätta, heltäckande varseloverall, skyddshjälm med lampa, måste man som besökare även ha med sig en tung apparat som kan förse en med syre om om något allvarligt händer. Man får också en särskilt mobiltelefon, för kommunikation.

– I första hand är det faktiskt en utrustning för att kunna hålla koll på var besökare är i gruvan, fortsätter Monika Andersson.

Väl nere i på 800 meter fick språkrören bland annat se den stora bergskrossen och den fjärrstyrda och delvis autonoma borrnings- och lastningsprocessen. Första överraskningen blir att man rätt var det är går in i en hall där man måste ta av sig stövlarna och gå i strumplästen.

Kör lastmaskin från en bekväm fåtölj

I en bekväm stol, ungefär en sådan TV-spelsentusiaster använder, sitter Kevin Kihl. För dagen kör han en lastmaskin i någon av gruvans gångar. På skärmar ser han var maskinen är i gruvan, hur den rör sig. Det finns också kameror fram och bak.

– I dag lastar jag det vi kallar kaks. Alltså sprängt gråberg vi ska köra bort för att komma åt malmen. I tunneln kör maskinen autonomt. Men när den kommer fram tar jag över och lastar, säger Kevin.

Förutom skärmarna finns mängder med knappar och så två kontroller. Till stor del liknar de faktiskt just TV-spelskonsoller.

Men hur navigerar lastmaskinen?

– Vi har ju inte GPS här nere. Men man scannar liksom in tunneln första gången man kör in. Sedan navigerar den också mot väggarna i tunneln med sensorer.

– En fördel med det här är ju att en operatör kan hantera flera maskiner. Det gör nog inte behovet av personal mindre. Men vi arbetar mer effektivt. Arbetsmiljön, särskilt vid borrningen, blir oerhört mycket bättre, liksom säkerheten. Självklart måste vi ändå ut i tunnlarna för många moment. Men mycket kommer skötas så här, fortsätter Peter Bergman.

Skall elektrifieras

– Boliden har också lagt ner mycket pengar på elektrifiering i andra gruvor. Det arbetet ska nu överföras hit. Successivt ska vi byta ut alla maskiner, både lastbilar, lastare och andra maskiner till elektriska. det är en stor omställning. Vi behöver ju bygga ut elnätet under jord. Men Vattenfall behöver också öka kapaciteten på ledningarna hit. Vi behöver egentligen den kapaciteten redan nu. Men tyvärr kommer det nog  ta tid, säger Peter Bergman.

Återfyller bergrummen

Något som språkrören från Miljöpartiet fick veta är hur Zinkgruvan återställer efter brytningen. Finns det risk för att brytningen kommer påverka markytan, orten Zinkgruvan av brytningen, som i Kiruna?

– Nej, vi har en helt annan brytmetod. Vi återfyller rummen vi brutit med  gråberg och sand som uppstår vid anrikningen. För hållbarheten försöker vi använda så lite mark ovan jord vi bara kan. Men vi har problem att få plats med de massor vi producerar när vi utvinner malmen. Vi har ju en stor deponi, där vi förvarar sand. Den ska tillbaka ner i berget, säger Peter Bergman.

Ellastbil på gång

Språkrören från Miljöpartiet frågade också om transporterna till och från gruvan. Malmen anrikas ju i Zinkgruvan, det innebär att man på olika sätt ökar halterna av metall i det material som transporteras från gruvan. Man bryter ungefär 1,5 miljoner ton malm per år. Men det går bara ut ungefär 80 000 ton metall från Zinkgruvan. Resten tar man bort i anrikningen. Den körs på lastbilar till Otterbäcken, vid Vänerns strand, där den skeppas ut.

– Det går ungefär 15-16 lastbilar per dygn. Investeringen i el-lastbilar står lite stilla. Men tanken är att vi ska ta en ellastbil i bruk snart.

Det finns också en oro för hör ombyggnaden av slussarna i Trollhättekanal ska påverka transporterna ut från Vänern.

– Om slussarna kommer hållas stängda kommer det vara förödande för många företag, i hela regionen, menar Monika Andersson.

Betong av järnsand

Ytterligare ett arbete där Boliden jobbar för bättre hållbarhet, mer koldioxidneutral brytning, är betongen.

– Vi använder mycket betong i gruvan. I dag samarbetar vi med Tomas Betong i Hallsberg. Planen är att anlägga en egen betongfabrik här. Planen är då att ersätta delar av de  ingredienser betongen görs av i dag med järnsand. Sanden är en restprodukt från järnframställningen i Norra Sverige och finns i enorma mängder. Lyckas den utvecklingen kommer vi kunna bidra till en mer hållbar betong för stora delar av samhället.

Framtiden då?

– VI har prospektering för garanterad drift av gruvan i 10 år. Men det har man sagt sedan 80-talet. I praktiken är malmreserverna betydligt större. Annars skulle vi inte göra så stora investeringar som vi gör just nu, berättar Peter Bergman.

Boliden lägger miljarder, dels på elektrifiering och hållbarhetsarbete, dels på utvidgning. Framtiden ligger i området vid Dalby, några kilometer från området vi bryter i dag.  Vi jobbar just nu på att anlägga en tunnel dit. Området ingår i vår koncession och alla tillstånd finns. Vi hoppas kunna börja bryta där redan nästa år.

Mycket av infrastrukturen finns redan. Man kommer transportera malmen till krossarna och hissen som används i dag, via en lång horisontell tunnel

– Den här utvidgningen ske helt under jord. Det enda som syns på ytan är två schakt för luft, avslutar Peter Bergman.

För miljöpartiets språkrtör gick resan vidare till Tivedens nationalpark, där man studerade hyggesfritt skogsbruk