
Jimmy Olsson, Anne-lie Carlos Jeansson, Daniel Jansson-Hammargren och Andreas Brorsson låter sig fotograferas i en av jättehallarna i Multekhuset. Foto: Henrik Östensson
Multek-huset rivs för
att bli stort bostadskvarter
Allt talar nu för att större delen av det så kallade Multek-huset på Västra Drottninggatan i Kumla rivs. Området ska omvandlas till bostäder, 300 lägenheter om kommunen och Kumlafastigheter får som man vill.
Tidigt nästa år hoppas man påbörja arbetet med att ändra detaljplanen för området. I slutet av 2022, början av 2023 kan arbetena vara igång.
Det kommer bli den stora rivningskulan om Kumla kommun och Kumlafastigheters planer blir verklighet. Kvarteret, som egentligen heter Kajan, är mest känt som ”Multek-huset.
Ett flertal byggnader rivs
Bakom själva huset finns ett kvarter som kallas Kajan 25. Där finns i dag bland annat kontor och ett gym. Planen är att allt ska rivas. Den enda del som ska sparas är en av industrihallarna, som kallas ”Kuben” byggd på 1990-talet.
Göran Karlsson, före detta fastighetsansvarig i Multekhuset, visar kretskort som tillverkades i huset.
– Den är bra byggd och väldigt typisk för Ericsson, om det går vill vi behålla den. Den skulle kunna bli någon form av aktivitetshus, eller annan verksamhet, säger Anne-lie Carlos Jeansson, VD för Kumlafastigheter
Planen är att omvandla området till ett attraktivt bostads område med blandad byggnation och så mycket som 300 lägenheter. Det ska vara mycket grönytor.
– Allt kommer kanske inte rivas och byggas på en gång, utan det blir en längre process i tid, menar säger Andreas Brorsson (S), kommunstyrelsens ordförande. Han är också ordförande för Kumla Fastigheter AB.
Arkitektbyrå har gjort förslag
Kumla Fastigheter AB har anlitat White arkitekter för att ta fram ett underlag som ska användas till en ansökan om ett planbesked. Styrelsen i Kumla fastigheter har nu beslutat att gå vidare och ansökan om ett planbesked. Detaljplanen måste ändras för att man ska kunna gå vidare
– Det är en process vi vill sätta igång så snart som möjligt. Den tar i alla fall 8-9 månader, fortsätter Brorsson.
Så här tänker sig White arkitekter området. Höghuset längst upp i väster. Den vita lite lägre byggnaden bredvid höghuset blir den enda del som inte rivs.
– Det råder ju stor bostadsbrist i landet. Vi tar vårt ansvar och ser till att skapa fler bostäder på det här sättet, inflikar Daniel Jansson-Hammargren, kommundirektör.
Andreas Brorsson fortsätter:
– Det här blir en del av en förtätning av Västra Kumla. Område Gröna Sörby, det här och Idrottsparken, där vi också ska bygga.
Drar sig centrala Kumla mer åt väster nu?
– Nej, vi bygger och förtätar över allt där det går. I möjligaste mån vill undvika att bygga mer på åkermark. Då är det här en av de platser vi vill bygga på.
Vill gå vidare
Både Brorsson och Anne-lie Carlos Jeansson vill gärna poängtera att man nu går vidare och lämnar historien kring huset bakom sig.
Har det här huset varit ett stort problem för er?
– Verkligen inte. Tvärt om har det varit en viktig del av Kumlas utveckling, hundratals Kumlabor har genom åren arbetat i huset. Som mest var det cirka 320 personer som arbetat här. Men omvärlden och Kumla förändras. Verksamheter, industri, flyttar utåt från staden, medan vi förtätar med bostäder här.
Men det har tagit lång tid att komma hit?
– Det har det, säger Anne-lie Carlos Jeansson.
En förklaring är att det gjort en hel del försök att hyra ut fastigheten.
– Vi har fört förhandlingar, med flera företag. Några gånger har vi varit nära. Men det har till sist strandat på man tyckt att kostnaderna för att anpassa lokalerna skulle bli för höga, eller att de varit för stora, säger Jimmy Olsson, utvecklingsledare på Kumlafastigheter och Kumlabostäder.
“Inte försvarbart att bygga om befintliga hus”
Men måste man riva husen? går det inte att bygga till bostäder i befintliga byggnader?
– Vi har utrett det fram och tillbaka i flera omgångar och tyvärr kommit fram till att det inte är försvarbart. Regler kring hur bostäder i nyproduktion ska utformas gör att det både skulle bli dyrare och sämre, menar Jimmy Olsson
Andreas Brorsson menar att det också handlar om att få en vettig miljö längs Västra Storgatan.
– Det här huset ligger ju som en enorm vägg ut mot Drottninggatan, en mur. Någon har liknat det vid en strandad Finlandsfärja.
Men det blir mycket som ska rivas?
– Det kommer det bli, utslaget i tid.
Kretskortstillverkning
Det stora Multekhuset som i dag är i stort sett tomt har byggts till i omgångar. Det består av ett flertal sammanbunda hus. Förutom en del förvaring av fordon är den enda verksamhet som i dag finns kvar en dansstudio i västra änden. Den lokal som förr var elektronikaffär.
Ericson tillverkade mönsterkort, kretskort i huset. Från börja hette bolaget SRA, Svenska radioaktiebolaget. Det blev helägt av Ericson 1983.
De äldsta delarna av huset är från 1940-talet, sedan har det byggts på i flera omgångar fram till 1997.
– Då gjorde vi, eller mer korrekt mina föregångare på Kumlafastigheter, på Ericsons önskemål, en rejäl ombyggnad och tillbyggnad. För att göra det krävdes ett kontrakt på 20 år. Klokt med facit i hand, säger Anne-lie Carlos Jeansson.
Redan 1999 blåste förändringens vindar i Ericson. Verksamheten och därmed hyreskontraktet såldes till det multinationella företaget Flextronics, med huvudkontor i USA.
Lades ner 2002
– Men den 5 december 2002 tog även den eran slut. Flextronics lade ner all tillverkning. Då omvandlades huset till företagshotell, berättare Göran Karlsson, som fungerat som fastighetsansvarig både åt Ericson och Flextronics.
Som mest hade ett 40-tal mindre företag kontor och verksamhet i huset, bland annat en restaurang.
Kastade ut hyresgäster
Någonstans runt 2010 bestämde sig dock Flextronics att alla hyresgäster skulle kastas ut. Huset började då tömmas. I slutet av 2013 var de flesta hyresgäster borta. De lite större, Alfapac och Systemtruckar hade besittningsrätt och blev kvar lite längre. Det är fortfarande inte helt känt varför Flextronics gjorde på det sättet.
– 2017 gick huset över i vår förvaltning igen. Sedan dess har det i princip varit tomt, säger Anne-lie Carlos Jeansson.
Historien i huset börjar dock långt innan Ericson och rekordåren på 1990-talet, då över 4 000 jobbade på Ericson. Från början byggdes huset för Kumla Fruktfabriker AB, som sedermera blev BOB, i dag Orcla.
Föroreningar
Det finns miljöföroreningar i jorden i kvarteret.
– Ja, det framför allt rester från kretskortstillverkningen. Tungmetaller och klorerade lösningsmedel. Utifrån de undersökningar som gjorts anser vi det hanterbart. Men man kommer behöva gräva upp jorden och forsla bort den. Det ska göras en fördjupad miljöundersökning när husen är rivna, avslutar Jimmy Olsson
Multekhuset 2013