Tore Karlsson, 92, på Fröberga gård får hjälp av hemtjänstens Inga-Lill Log. En månad efter att bilden togs gick Tore ur tiden. Foto: Lars Litzén
Hemtjänsten - pussel
för värdig omsorg
Hur fungerar hemtjänsten i Kumla kommun? Varför är så många sjukskrivna bland personalen? Hur hårt är egentligen jobbet? Kumlanytt har följt verksamheten, ett komplicerat pussel för en värdig omsorg.
Vem ska hjälpa en änka med svaga ben att handla när barnen bor långt borta? Vem ska hjälpa en ensam utsliten arbetare som inte själv kan ta sig ur sängen? Vem ska se till att den dementa personen tar sin medicin?
Det ska kommunen göra. Det är lag på att kommunen ska ta hand om sina medborgare om de inte klarar det själva.
- Vi ska se till deras välbefinnande, säger Paulo Boskär.
Vi står utanför en port i centrum, klockan är halv sex, kvällen är ljum och Pailo, bördig från Brasilien, en av cirka 125 undersköterskor i Kumla kommuns hemtjänst, har nyss öppnat porten med sin mobil och ska besöka en kvinna i 90-årsåldern.
- Hon har handlat själv och är klar i huvudet men kan behöva lite hjälp med kläderna.
Ett uppdrag som kan vara känsligt, alla kvinnor vill inte ha hjälp av män för mer intima ärenden.
Även lägenhetsdörren låser Paulo upp med mobilen - att bli av med nyckelhanteringen har varit en stor lättnad för hemtjänsten. Samtidigt bokförs hans besök i en dator, i molnet.
- Hallå, godkväll, ropar han inåt lägenheten. Hur ska jag hjälpa en dam med någonting?
Det visar sig, får jag höra efteråt, att allt är som det ska hemma hos damen. Ingen klädhjälp nu. Hon ska få ett besök även senare på kvällen, berättar Paulo. Han har gjort en smörgås åt henne och ställt fram.
- Hon ville bara ha ost.
För hundra år sedan - om man inte hade en familj (läs döttrar och svärdöttrar) som kunde ta hand om en på ålderns höst - hamnade de orkeslösa på socknens fattigstuga. Eller kunde bli utauktionerade. Inte kul. Senare blev det bättre med ålderdomshem men flera gamla och skröpliga fick bo i samma dödens väntrum. Inte heller så kul.
När Sverige blev rikare och kunde satsa på välfärd utvecklades - inte utan politiska motsättningar - även äldreomsorgen med olika slags boenden. Särskilda vård- och omsorgsboenden är numera reserverade för de allra skröpligaste. Den äldreomsorg som blivit samhällets viktigaste komponent för att ge individen stöd och vård oberoende av familjesituation är hemtjänsten.
Det tycks vara billigare att de gamla bor kvar hemma så länge som det någonsin går, vilket de flesta också vill - men inte alla.
Det kan tilläggas att även yngre personer med speciella problem att klara vardagen kan få hjälp hemma.
Mobilen har blivit ett avgörande redskap för hemtjänsten, både för att ta emot larm och öppna dörrar.I Kumla kommer idag kommunens personal hem till omkring 350 personer som fått hemtjänst på olika nivåer beviljat av en biståndsbedömare. De flesta får besök varje dag, några flera gånger om dagen - eller kvällen och natten. Betala för tjänsten får de förstås.
Hur går det till? Hur är hemtjänsten organiserad? Varför är så många sjukskrivna bland personalen? Hur hårt är egentligen jobbet?
Frågorna var utgångspunktför detta reportage, som krävt flera chefers godkännande för att genomföras. För jag ville förstås följa med ut och se med egna ögon. Sista ordet hade verksamhetschefen Anne Shemeikka. Jag har skrivit under en sekretessförsäkran om att inga uppgifter publiceras som kan kränka brukarnas integritet.
Verksamhetschef Anne Shemeikka: - Befolkningsutvecklingen kommer ställa högre krav på kommunens hemntjänst.Anne Shemeikka har ägnat betydande del av sitt arbetsliv åt äldreomsorg, som vårdlärare och chef och anser att samhällsplaneringen har brister, att kommunerna inte rillräckligt tar till sig uppenbara fakta.
- 2007 arbetade jag i en kommun där jag berättade för socialnämnden om den kommande befolkningsutvecklingen med många fler äldre och informerade om att planering behövde påbörjas. Men inget hände.
- Det är vår största utmaning, befolkningsutvecklingen.
Fler äldre ska servas. Statistiken är solklar. 2025 kommer Sverige ha 140 000 fler 80-plussare. I Kumla ökar gruppen från dagens cirka 1 000 till 1 362. Har vi i samhället, riksdagen, kommunernas förtroendvalda och anställda, förmågan att klara utmaningen?
Nästa avsnitt: De plockar åt sig sina datalappar
