Jan Engman fotograferade vattnet vid Essön i Hjälmaren i juni. ”Det är rent”, konstaterar han.
Engman (C) föreslår alternativ till Vätternvattenprojektet
Istället för att bygga Vätternvatten, bör nuvarande vattentäkter i Skråmsta och Blacksta behållas, och kompletteras med reservvatten i ett nytt vattenverk vid Hjälmaren. Förslaget kommer från Jan Engman (C), oppositionspolitiker i Kumla kommun, i ledamotsinitiativ till kommunstyrelsen.
Jan Engman har varit med i Vätternvattens styrelse sedan 2019 och diskuterat många alternativa lösningar innan man landat i att ta dricksvatten från Vättern.
– Men vi har tidigare inte diskuterat den nanofilterteknik som finns nu och som inte fanns när projektet startade, säger Jan Engman.
Han har egen erfarenhet. I sitt arbete som VA-ingenjör på företaget Afry har han deltagit i att bygga reservvattenanläggningen för USÖ, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett.
– I Örebro byggdes lösningen med vatten från Stora Holmen, som filtreras med nanofilter. Det är en etablerad metod i Europa, där stora behov av vattenrening finns i till exempel floden Rhen i Tyskland, berättar han.
Nackdelen är att den är energikrävande.
– Men tanken är ju att det ska vara en backuplösning som vi förhoppningsvis inte ska behöva använda. Energimässigt skulle ett vattenverk med nanofilter kunna kombineras med solceller och vindkraft. Och egen produktion av vindkraft har vi redan i bolaget Kumbro, säger Jan Engman.
För hög bedömd budget
Bakgrunden är det ekonomiska läget i Vätternvattenprojektet som uppdagades i höstas.
– Enligt ett förslag till bedömd budget som presenterades var för hög. I december tog vi istället beslutet att jobba utifrån en lägre vattenproduktion i projektet, säger Jan Engman.
En utredning visade att vattenförbrukningen för till exempel Örebro inte hade ökat sedan 2008 trots att befolkningen kanske har ökat med 15000-20000 personer.
– Därför drog vi ner på de dimensionerade flödena gick från 1500 liter per sekund till 1200 liter per sekund. Bara det gör ju att vissa saker blir billigare, säger Jan Engman.
Däremot går det inte att sänka kostnaden för bygget av den 4,5 mil långa tunneln, vattenverket i Håkamo och intaget i Hargemarken.
– Idag vet vi att projektet kommer bli dyrare än beräknat, men det finns inga siffror på var det kommer landa. Därför är det viktigt att också undersöka alternativ, nu när ny teknik finns, säger Jan Engman.
Involvera medborgarna
Hans förslag kommer att lyftas som ett så kallat ledamotsinitiativ under hösten i kommunstyrelsen.
– Jag har noga övervägt detta och lyft frågan med flera, även med dem som sitter som ägare. Jag vill att vi ska få en diskussion om produktionskostnaden för vattnet som kan bli upp till sex gånger högre än idag. Men hittills har diskussionen uteblivit, säger han.
Jan Engman tycker att medborgarna i ägarkommunerna ska involveras mer i diskussionen om kostnaden.
Produktionskostnaden för kommunalt vatten och avlopp ska betalas via VA-taxan. Men om kostnaden blir för hög tillåter lagen att kostnaden kan täckas av skattemedel.
– Om VA-kollektivet blir för hårt belastat, kan det här bli en skattefråga, och det måste vi berätta för våra medborgare innan projektet drar igång, säger Jan Engman.
Skattepengar?
Han tar Lekeberg som exempel, där endast 40 procent av invånarna har kommunalt vatten och avlopp, och där övriga 60 procent skulle behöva bidra med skattepengar till Vätternvatten om inte VA-kollektivet klarar kostnaden.
– Det närmar sig att VA-taxan kommer fördubblas, även i de andra kommunerna, säger han.
Han pekar också på fördelen med sitt förslag ur beredskapssynpunkt.
– Med tre vattenverk: Skråmsta, Blacksta och Essön, är det svårare att slå ut dricksvattensituationen i en kris, säger han.
I dagsläget är jag fortfarande för Vätternvattenptojektet men vår uppgift är att titta på alla möjliga alternativ som kan sänka kostnaden. Vi kan mycket väl landa i att Vättervattnet är det bästa för framtiden även om kostnaden blir hög.
