Vätternvatten och dess trovärdighet delar kommunerna i Sydnärke

Redan på 1990-talet identifierades en brist på dricksvattenlösningarna och en eventuell framtida vattenkris i regionen. Både Tisaren och Vättern utreddes att fungera som en framtida källa och Vättern ansågs vara det bästa alternativet. 

Fem kan bli fyra

2018 bildades därefter bolaget Vätternvatten AB. 

Från början ingick fem medlemskommuner i projektet. Under 2021 hoppade dock Laxå kommun av och nu har även Lekebergs kommun börjat att tveka. 

Lekeberg är dock fortfarande ännu kvar i projektet tillsammans med Örebro, Kumla och Hallsbergs kommun. Men var befinner sig projektet just nu och hur ser de olika medlemskommunerna på fortsättningen? Sydnärkenytt har varit i kontakt med såväl Vätternvatten AB och även alla kommuner från Sydnärke för att ta reda på det. 

“I dagsläget ingen kalkyl”

Mårten Frumerie är VD för Vätternvatten AB och säger detta:

– Projektet befinner sig i det som vi kallar fas 1. Inom vissa delar pågår utredningar och i andra delar pågår detaljprojektering. Vi har i dagsläget ett beslut om fas 1 med en budget om 650 miljoner kr. I samband med det flaggades det för att nästa fas, byggfasen, skulle kosta 7,5 miljarder kr. Detta är dock siffror från 2023, och de kommer att uppdateras inför beslut om nästa fas. 

När kan ni precisera kostnaden mer?

– Vi ser i dagsläget över anläggningen inför ett sådant beslut som vi hoppas kunna ta i slutet på detta år eller början av nästa. Vi har i dagsläget ingen ny kalkyl, utan den kommer att tas fram efter att ett antal justeringar har inarbetats. Vi har bland annat tagit beslut om att anläggningen ska producera en mindre mängd vatten än vad som tidigare var tänkt och detta påverkar både storleken på vattenverket och storleken på de ledningar som förbinder vattenverket med de kommunala näten.

Hur ser ni på att Lekeberg kommun utreder sin framtid kring projektet baserat på att de saknar transparens kring kostnader?

– Vi har ingen åsikt kring de utredningar som respektive ägarkommun vill ta fram, det står dem helt fritt att göra det. Lekeberg har till i höstas haft en ordinarie och en suppleant i styrelsen, men de har numera bara en suppleant.

Hur ser ni på framtiden för projektet?

– Vi ser med tillförsikt framtiden an och vi planerar att kring påsk lämna in ansökan om miljödom. Detta blir en milstolpe för projektet och tar oss ett steg närmare byggstart, konstaterar Mårten Frumerie. 

“Vi i styret är skeptiska”

Den från Lekebergs kommun som Mårten Frumerie nämnde lämnat deras styrelse är kommunstyrelsens ordförande Caroline Elfors (M). Detta gjorde hon oktober 2025. 

Har Elfors fortsatt tro till projektet?

– Vi i styret är skeptiska och tycker att det brister i transparens mellan bolaget, ägarna och i förlängningen invånarna. Vi tycker inte att vi får tydliga svar på våra frågor och styrelseledamöterna är belagda med styrelsesekretess. Vi som ägare behöver full transparens kring exempelvis kostnader för att kunna ta rätt beslut för Lekebergs invånare. Vi jobbar trots allt i offentlig och demokratiskt styrd verksamhet.

Var befinner sig Lekebergs kommun nu i frågan?

– Vi kommer att fortsätta med vår egen VA-utredning och titta vidare på bland annat utökat samarbete med Laxå. Vi har även fler möjliga alternativ. Tidsplanen från början var att kommunerna skulle ta beslut om Vätternvattens vara eller inte vara under första kvartalet 2026.  Nu har Vätternvatten skjutit upp det beslutet till efter valet. Kristdemokraterna har tagit ställning till att de vill lämna projektet och det kan hända att fler går ut med ställningstaganden inom en snar framtid. 

Den ursprungliga summan som nämndes för projektet var 3,5 miljarder kr. Den summan har uppgraderats till 7,5 miljarder kr. Personer som Sydnärkenytt varit i kontakt med har dock nämnt att det mycket väl kan bli summor som 15 miljarder kr, eller än mer. Även om inga sådana summor bekräftats officiellt.

– 15 miljarder kr är väldigt mycket pengar. Om 3,5 miljarder kr genererar en kostnadsökning för ett normalhushåll på 300-400 kr per månad så kan du ju räkna ut vad 15 miljarder kr skulle innebära, avslutar Caroline Elfors.

“Vi står bakom projektet”

Magnus Andersson (S), är kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg. 

– Vätternvatten och dess styrelse har idag ett uppdrag att arbeta fram ett underlag för dricksvattenförsörjning. Detta underlag kommer senare att delges/underställas ägarkommunerna. 

– Där och då kommer kostnadsbedömningen redovisas. För att få fram ett väl underbyggt underlag ger styrelsen förvaltningen olika uppdrag att utreda och belysa under framtagandet. Självklart är kostnadsanalysen en viktig del i framtagandet av underlag.

Tror ni fortfarande på projektet?

– Vi står bakom Vätternvattenprojektet och kommer att hantera det framkomna underlaget (FAS 1) i sedvanlig demokratisk anda inför fortsatta beslut

– Det är olyckligt att det florerar olika siffror och kostnadsbedömningar. För oss i styrelsen är det viktigt att kommunicera genomarbetade underlag och kalkyler till våra medlemskommuner, konstaterar Magnus Andersson. 

“Kommer kosta mer i framtiden”

Andreas Brorsson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Kumla kommun och även vice ordförande för bolaget Vätternvatten AB. Han säger följande:

– I takt med att vår region växer behöver vi modernisera och investera i en ny dricksvattenlösning. Det handlar lika mycket om att kunna fortsätta hålla en god kvalitet, som att trygga morgondagens behov. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och ett måste för varje väl fungerande samhälle. 

– Efter ett decennium av förarbeten och utredningar landade vi i Vätternvatten. En trygg och klimatsmart lösning för dagens medborgare och framtidens generationer. Just därför finns vi, så att du kan ta vattnet för givet, även imorgon. 

– Styrelsen för Vätternvatten, där jag har förmånen att vara vice ordförande, har ett väldigt tydligt uppdrag av sina fyra ägarkommuner. Utred och förprojektera i Fas 1. När vi är  klara med det så kommer vi lämna över beslutet med en klar kostnadsbild till ägarna för att ta beslut om Fas 2 vilket innebär byggnation av projektet. Det är olyckligt att det florerar olika siffror och kostnadsbedömningar. För oss i styrelsen är det viktigt att kommunicera genomarbetade underlag och kalkyler till våra medlemskommuner enligt det uppdrag ägarna givit oss.

Tror ni fortsatt på projektet?

– Varje kommun får självklart svara för sig själva, men i Kumla ser vi positivt på projektet och har beviljat ytterligare medel för Fas 1 under 2025. Kumla har idag med Hallsberg ingen redundans för sitt dricksvatten. Skulle vattenkvalitén försämras i Tisaren eller en olycka skulle vara framme så har vi inget alternativ till våra dryga 40 000 invånare. 

– Vatten kommer att kosta mer i framtiden oavsett vilken kommun du bor i. Stora delar av Sveriges VA -infrastruktur byggdes ut under 1940-60 talet och har idag väldigt stora underhållsbehov och Svensk Vatten pratar om en upparbetad underhållsskuld på 700 miljarder kr. Kumla, Hallsberg och Örebro har idag låga VA-taxor om man ser på Sverige i stort, dessa kommer att öka i framtiden oavsett Vätternvatten eller inte då underhållsbehovet är stort.

Önskar mer hjälp av staten

Brorsson är även kritisk till att kommunerna själva måste ta ett sådant ansvar. 

– När vi talar om Sveriges beredskap inför möjliga kriser och ett förändrat säkerhetsläge nämns ofta behovet av robust infrastruktur. Det är rimligt. Hur vi transporterar människor och viktiga varor under påfrestande situationer är avgörande för människors trygghet. Den kanske viktigaste varan, det viktigaste livsmedlet, är vatten. Inte minst krigen i Ukraina och i Gaza visar hur avgörande det är att vattenförsörjningen fungerar. 

– Ändå har vi en ganska endimensionell diskussion om vattnet i Sverige. Det är kommunerna själva som bär hela ansvaret för finansieringen. Det är värt att upprepa: I en tid när staten talar om totalförsvar och robusthet, lämnas en kritisk del av beredskapen till kommunala VA-huvudmän – ofta med mycket olika ekonomiska förutsättningar, avslutar Andreas Brorsson.