Lagen om återvinning av textilier har inte riktigt fungerat som det var tänkt. Vilket många befarade.
I oktober får du slänga gamla underkläder i soptunnan igen
Den lag som innebär att du inte längre får slänga trasiga, våta och nedsmutsade textilier i soptunnan, slopas från första oktober. Då kommer det åter bli tillåtet att lägga trasiga, smutsiga textilier i soptunnan. Det som går att återanvända, som är helt, bör man dock fortfarande lämna in för återbruk.
Tanken med lagen var att inga textiler skulle slängas, eldas upp, utan användas till ny råvara, det kan låta bra. Problemet var att flera pusselbitar som krävdes för att hantera det saknades, bland annat ekonomiska incitament.
Lagen har kritiserats, eftersom den efter att den infördes vid årsskiftet, inneburit att kommuner, kommunalförbund och de ideella föreningar kommunerna anlitat för att ta hand om textilierna översvämmats av textilier, som man inte blivit av med.
Lagen har kritiserats även på andra sätt. När den infördes innebar det ofta att att vissa organisationer, som alltså inte kunde hantera de volymer som uppstod, fick ensamrätt på återvinningsstationerna. Andra, som tidigare hanterat textilier för återvinning åkte ut.
“Lagen var inte genomtänkt”
Förklaringen till problemen är ganska enkel. Det finns en del företag som faktiskt återvinner trasiga, blöta eller nedsmutsade textilier, men de är för få och har på tok för liten kapacitet för att att klara de volymer som finns. Lösningen var att skicka utomlands, där inte heller kapaciteten finns än. Det hela har gjort att systemet för insamling delvis havererat medan bergen av textilier växt. Många förutsåg detta och befarade att lagen skulle innebära dumpade textilier i u-länder.
En av de som var kritiska till lagen är Karl-Johan Karlsson på Bergslagen bistånd i Kumla. Han har under många år jobbat med återvinning och återbruk av textilier. Så här sa han tidigare i våras:
– Lagen var inte genomtänkt. Det finns mindre företag som återvinner textiler. Någon gör trasor, trassel, någon gör isolering till bilar. Men de är inte ens nära den kapacitet som skulle behövas. På många sätt var då energiåtervinning ett bättre alternativ än att vi riskerar dumpade textilier i Afrika. Det skulle behövas ett producentansvar.
Finns ingen lag om producentansvar
En annan kritik mot lagen var helt enkelt att den kom i fel tid. Andra lagar borde stiftats först. Det som många anser skulle behövas vore en lag om producentansvar. Alltså samma system som används på förpackningar och tidningar. Att vi betalar en liten avgift för varan som sedan går för att återvinna den. Något sådant system, någon sådan lag finns inte i dag. Det innebär att de som producerar textilierna, inte minst de stora modekoncernerna, inte behöver ta ansvar för återvinningen. Det ansvaret faller på kommunerna, som i Sverige ansvarar för mottagning, sortering och återvinning av material, avfall. De måste hantera kostnaden för att sortera och återvinna textilier med de pengar de tar in på renhållningstaxorna, något som visat sig vara svårt.
Det var TT, tidningarnas telegrambyrå som var först ut med nyheten om att lagen slopas.
