Monteringshallen är 150 meter lång. Foto: Kasper Dudzik.
Fabriken på slätten
växlar in på nya spår
På slätten mellan Kumla och Hallsberg står nu Vosslohs nya fabrik klar för att tillverka järnvägsväxlar. Med en satsning på drygt 300 milj kr hoppas företaget kunna tredubbla produktionen tack vare världsunik teknik.
Det var en gång en snillrik smed som hette Eduard Vossloh. När järnvägar rullades ut i rasande fart i dåtida Tyskland smidde han fjäderbrickorna när rälen fästes i slipern. Smart idé. Den räckte för att kring 1880 grunda företaget Vossloh (V uttalas som F) och försörja familjen
För att göra en lång historia kort: Idag är Vossloh ett världsomspännande företag med mångmiljardomsättning, noterad på börsen i Frankfurt, drygt 5 000 anställda. Varav knappt 60 personer numera tar en slingrig väg från norra Hallsberg ut på den leriga Ralaslätten. Känns som att åka genom ödebygd, eller ett nybyggarland med uppskrapade jordvallar jämfört med CV-området inne i Örebro mittemot USÖ där företaget låg förut.
Växte ur kostymen
- Vi växte ju ur kostymen i Örebro, det fanns inte nån bra logistik, mitt i stan, och området ska stängas. Så för växelbyggnation var det vägs ände, konstaterar Jonas Zittra, verkstadschefen.
Verkstadschefen Jonas Zittra har väldigt många bollar i luften när produktionen flyttats från Örebro och förnyas i den skräddarsydda Kumlafabriken för slutmontage av Vosslohs växlar (fotot i bakgrunden visar en transport).
Då hade SJ sen 1914 tillverkat växlar i Centralverkstan. Under privatiseringens dunkla sken från slutet av 1980-talet tar nya bolag över. Som en jakthund på vittring efter byte identifierar den nysatsande tyska Vossloh-koncernen affärsmöjligheter. Köper och slår ihop verksamheten i Örebro med spårgrossisten SRS i Ystad år 2004 i Vossloh Nordic Switch Systems med huvudkontor i Ystad där 170 arbetar.
Omsättningen 2024 var nära 1,5 miljard med 21 miljoner i vinst. Statliga Trafikverket är den största kunden, Vossloh har ramavtal och fakturerade 2025 för runt 700 milj kr 2025, uppger myndigheten.
Vi sitter i ett större konferensrum i nybygget på Kumlamark. Två monteringshallar tornar upp sig över en lägre snygg fyrkant i trä som rymmer kontorskorridorer, lunchmatsal, personalutrymmen, även gym så småningom. Ett skräddarsytt bygge som gått snabbt sen första spadtaget december 2024.
På slätten mellan Kumla och Hallsberg ligger den nya fabriken för järnvägsväxlar, den första i Sverige på över 100 år.
Skiftledare Daniel Johansson och Emin Hamzic tycker de har spännande jobb och trivs i den fräscha fabriken. Även om Emin nu fått betydligt längre resväg, han bor i Nora.
Skulden som ger jobb
Alla flyttkartonger är inte uppackade. Men alla anställda har följt med från Örebro trots längre resväg. För de har goda skäl att tro på framtiden.
- Det finns en stor skuld i det svenska järnvägsnätet, man ligger efter med underhållet ganska rejält, säger Jonas Zittra. En av anledningarna till att den här fabriken är byggd är att man ska kunna möta behovet som kommer när man rustar upp.
Hur många växlar har de svenska spåren? Omkring 12 000 enligt verkstadschefen och Trafikverket måste snarare förr än senare låta byta ut dem. Vossloh har kunnat tillverka 400 nya växlar varje år (en del går även till Norge) så det finns avsättning för fler. Och här kommer Kumlafabriken in med en moderniserad produktion, rentav världsunik.
- Ingen har tidigare gjort en delautomatisering av slutmontaget. Inte på andra verkstäder, inte heller på våra egna runtom i Europa och i världen.
Robot och löpande band
Hur växelbyggen sker i Kina låter vi vara osagt men här i den 150 meter långa monteringshallen står ABB:s största serietillverkade robot vid ena änden och lyfter in sliprar av betong på exakta avstånd, programmerat efter vilken typ av växel som ska puttas ut i andra änden.
Sliprarna läggs på en transportör, som dras fram av eldrivna kedjor. I nästa läge kommer stålet in, det kommer från kollegorna i Ystad, som bearbetat stålet i fräsmaskiner, slipat fram blänkande växeltungor, monterat plattor på korsningar, gjort de delmontage som montörerna på Ralaslätten nu ska slutföra.
En robot lyfter sliprarna på rätt milimeter. Foto: Kasper Dudzik
Noga med måtten när växeln monteras.
Montörer med precision
Det tunga växelbygget dras fram station för station. Montörerna precisionsjobbar med att fästa rälsen på de olika modulerna - värmeelement, omläggningsanordningar, signalsystem - med bultar och klamrar. Skruvdragarna smattrar.
- Att vi har en löpande band-princip och en robotutläggning av sliprar, det är det unika i anläggningen, sammanfattar Jonas Zittra, en 50-årig civilingenjör som utbildades i Åbo för att syssla med papperstillverkning men bytte till hårdare material.
Arbetsmiljön blir säkrare med det här arbetssättet, anser han. Stora lyft i traversen med 25 ton svävande växelmontage minimeras liksom behovet av trucktrafik i hallen.
Företagsledningen räknar förstås med att produktionstakten ska öka, rentav kunna tredubblas, och nyanställningar både här i Kumla och i Ystad är troliga när arbetsmetoden satt sig.
Varför blir det växelfel?
Som tågresenär är det inte ovanligt att det blir stopp på tåget på grund av växelfel...
- Absolut, medger chefen för växeltillverkning.
Men sånt kommer inte hända när era växlar är på plats?
- Dom är nog redan på plats men jag måste säga att det är ganska bra att det blir växelfel. Det kanske man inte tänker på som resenär men det betyder ju att nånting har hänt som tyder på att det är en osäker situation. Och då ska trafiken stoppas så att det inte leder till nånting som är ännu värre.
- Speciellt den här tiden på året (början av februari) när det finns is och snö på tågen. På en växel är det tunghalvor som rör sig. Om det ramlar av en isklump eller en sten mellan tungan och rälen så kan den inte stänga. Då finns ett antal säkerhetsfunktioner, till exempel tungkontrollkontakt och om inte dom får klartecken då blir det rödsignal. Och då måste någon ut och titta på vad det är för problem.
Det svenska järnvägsnätet har cirka 12 000 växlar och underhållet har halkat efter.
60 personer arbetar hos Vossloh i Kumla och fler lär äta i lunchrummet framöver.
Järnväg för storstäderna
Vägar av järn är enligt Vossloh-koncernen den absolut bästa vägen för klimatsmarta transporter. Att även växande storstäder kräver mer spårbunden trafik för att ge invånarna andrum ingår i den gröna affärsprofilen. Framgångsrik som det verkar.
Samtidigt har Kumlafabriken med vägar och spår hårdgjort en bra bit odlingsmark (köpt av en lantbrukare i Rösavi). Kommunens detaljplan tillåter det men företaget ska kompensera för ingreppet.
- Vi har gjort en naturinventering. Åkermark är ju inte en sån artrik miljö om man jämför till exempel med orörd skog, när vi byggt klart vill vi att det blir en positiv effekt. Vi planterar in växter så att vi kan få in vissa typer av djur och fåglar. Vi planerar för en dagvattendamm som vi kommer se till att det finns växtlighet runtomkring.
Plats för utbildningar
Vosslohs växelverkstad är det senaste tillskottet på Ralaslätten med tyngre järnvägsteknik. På Hallsbergssidan finns redan tre företag - ett kluster växer fram välplacerat i den svenska midjan. En knäckfråga för dem alla är att få in kunnig arbetskraft, inte minst tågtekniker. Utbildningar finns på flera platser i landet och nytt är att Alléskolan söker speciallärare till höstterminen.
- Vi har byggt de här lokalerna för att vi ska kunna vara en partner i utbildningssyfte, berättar Vosslohs Jonas Zittra. En av våra hallar har ett konferensrum där lärlingspraktikanter eller studerande kan vara nära verksamheten, även göra praktiska moment medan huvudproduktionen ligger i hallen bredvid.
Han kan räkna med många studiebesök framöver i den nya växelfabriken, inte minst av nyfikna kollegor i koncernen. Kanske även en gammal tysk smed dyker upp?
