Vykort på Brunnsrestauranten. Kortet är postat onsd 5/7 1944 till Wästervik. Texten lyder: "Så här tar sig min nuvarande vistelseort ut. Här är vackert, härliga skogsvägar på brunnsområdet, härliga bad och lätt och fin luft. För övrigt mycket enkelt och primitivt. Är fullbelagt med ett 60-tal gäster. I söndags och även tisdags fint väder.. Hoppas på mera värme i fortsättn. Hälsa samtliga. Hälsn. Lisa"
Stene brunn – när Kumla var en kurort
Det järnhaltiga vattnet i en källa vid Stene utanför Kumla ledde fram till att Kumla fick en kurort och hälsobrunn 1875. Arne Svensson berättar utifrån foton i sin egen vykortssamling om när Kumla hade ett eget hälsospa.
I Europa började man under 1600-talet söka efter så kallade surbrunnar som man ansåg innehöll hälsosamt vatten. Medevi brunn, mellan Askersund och Motala, blev den första hälsokällan i Sverige, och dess järnhaltiga vatten analyserades 1678 av kemisten och universalsnillet Urban Hjärne. 1724 upptäcktes källan i Porla i Skagershults socken, som vi tidigare skrivit om.
Det mineralhaltiga vattnet användes först endast som dryck – som en sorts medicin – men i början av 1800-talet blev även olika former av medicinska bad och behandlingar populära. Därmed föddes begreppet kurort, och brunnsdrickandet som terapi och livsstil under sommarmånaderna blev etablerat.
Porla var länge Sydnärkes enda hälsobrunn, men 1875 upptäcktes järnhaltigt vatten i en källa vid Stene utanför Kumla, och platsen utvecklades därefter till en hälsobrunn.
Bra start
Brunns- och badtidning var en kortvarig avisa som gavs ut 1880 med uppgift att presentera landets kurorter, och verksamheten vid Stene tycks ha fått en bra start, för den 24 juli skrev tidningen: ”Till Stene brunn” läser man å en stolpe vid en afväg på stora landsvägen i Kumla, strax vid Hardemogränsen, och efter några minuters gående är man vid den lilla hälsokällan. Stene brunn äges af ett bolag, till hvilket platsen är skänkt af en hemmansägare i Stene. Trenne rätt vackra byggnader, brunnssalongen, badhuset och paviljongen öfver källan äro uppförda. Brunnen har i år omkring 75 patienter – mot omkring 50 i fjor – mestadels från Kumla och närliggande socknar, och besökes tvänne gånger i veckan af doktor Schram. I fjor serverades det 2,500 betalda bad jämte många fria sådana. Den lilla inrättningen har ett friskt och godt läge och är på trenne sidor omgifven af barrskog.
Annons i Örebro Tidning den 18 maj 1898.
Flera sorters bad
Den 9 juni 1882 fanns information om verksamheten i Nerikes Allehanda: Stene Brunns- och Badinrättning, belägen 0,3 mil från Kumla station, öppnas den 10 juni. Brunnens vatten som under det förflutna året blifvit kemiskt undersökt, har befunnits vara ganska rikt på järn och i detta afseende jämförligt med Medevi vatten, hvadan det med allt skäl kan rekommenderas i alla de sjukdommar, der järn är indiceradt. I badhuset serveras flera sorters bad, såsom tallbarr, salt- och gyttje-bad. Stor vigt lägges på tallbarrbadens beredning, hvilkas nytta vid reumatiska lidanden är obestridlig. I den skog, invid hvilken brunnen ligger, är tillfälle till vidsträckta promenader. Rum för kurgäster finnas dels vid brunnen, dels i den tätt bebyggda trakten. Läkarevården bestrides af provinsialläkaren doktor Schram, som skall träffas vid brunnen på tider, som framdeles tillkännagifvas. Om rum korresponderas med snickaremästaren P. E. Eriksson, Åbytorp under adress Stene och Kumla. Styrelsen.
Lista över brunns- och badgäster
Kommersen verkar ha hållit i sig och gått bra, för den 11 augusti 1892 redovisar – vilket ofta förekom – Örebro tidning ”Brunns- och badgäster vid Stene brunn”. Listan upptar 66 namn med en klar dominans från närliggande socknar och orter. Kvinnorna dominerar stort; endast 16 män finns med. Flertalet saknar titel; några är ”hr”, ”fru” eller ”fröken”. Listan inleds med ”Hemmansägaren A. Andersson med hustru, Bärsta, St. Mellösa. Några andra som sticker ut är skolläraren Gustaf Löfberg, Pålsboda, Sköllersta och fabrikör A. P. Gustafsson, Askersund. Det förekommer att kvinnor inte presenteras i egen rätt utan som exempelvis ”Carl Ekbloms hustru, Ekeberg, Hidinge”. Mest långväga är fröken Nikolina Eriksson, Sundsvall, hr Karl Hauffer och Maria Boström, Stockholm, hr Joh. Nyborg, Kopparberg, Emma Berggren, Norrköping och Ida Andersson, Väderstad.
Det märks en stor skillnad jämfört med listorna från mera etablerade kurorter som Porla. Där speglade titlarna ofta betydligt högre samhällsställning.
Olika föreningar utnyttjade Stene brunn för sina arrangemang. Här annonserar Kumla Fosterländska förening den 19 juni 1894 i Örebro Tidning om sin sommarfest.
Provinsialläkare på plats
Läkarbesöken vid Stene annonserades i lokalpressen, och den nämnde läkaren Alfred Teodor Schram (1835-1900) var provinsialläkare i Örebro. Han tycks ha efterträtts av läkaren i Halsberg Carl August Florén (1854-1924) mot slutet av 1880-talet.
Vi visar här två vykort från Stene brunn, båda utgivna av J. G. Ahrnholms Bok- & Pappershandel i Kumla och skrivna av brunnsgäster. Affären etablerades i mitten av 1920-talet på Köpmangatan och drevs av Johan Gabriel Arnholm (1885-1967) under ett par decennier.
Brunnsverksamheten tycks ha pågått till fram emot 1960-talet. Kanske finns det äldre Kumlabor som minns?
2019 invigdes i området ett serviceboende för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Vykort: Parkbild med badhuset. Kortet är postat den 29/7 1952 till Karlskoga. Texten lyder: Stene Brunn den 29/7 -52 Text: "Kära Syster Elin, Hjertlig Gratulation på Namsdagen jag är kvar här än å det regnar å är solsken om varann. Jag väntar på brev från Dig å höra hur du mår. Vänligen Alma"
