Chans lära mer om
Kumlas skohistoria
På måndag öppnar en ny utställning på Skoindustrimuseet, ”Lärling, gesäll och mästare”. Den handlar om skråväsendet och handskomakeriet samt skomakargesällernas sysselsättning. Även deras klingande öknamn finns med, som Pigtjusaren, Kalle Satan och Snoken.
Att beskåda finns också ett gesällbrev från 1835 och gesällprov från både 1890-talet och 1950-talet.
- Det är en utställning med mycket text, och handlar om skråväsendet och om när det upplöstes men ändå levde kvar, berättar Linda Karlsson på skoindustrimuséet.
Gesällvandringar
Skråväsendet var ett organisationssystem för hantverkare som uppfanns i Tyskland. Systemet reglerade antalet hantverkare i städerna och var ett sätt att bygga upp stödjepunkter och viktiga handelscentrum.
Förr i tiden var det så att man började som lärling hos en mästare och var där i fyra-fem år och sedan gjorde man ett gesällprov (gesäll betyder att man är en betald arbetare). Efter det fick man sitt gesällbrev för att sedan gå ut på gesällvandring tills man lärt sig så mycket att man kunde avlägga ett mästarprov, och därefter om klarade det, kunde man bli mästare vilket innebar att man sedan kunde arbeta självständigt.
Kumla för nära Örebro
- Skråväsendet gällde bara i städerna, inte på landet. Och den första skomakaren som öppnade fanns därför i Sannahed och den första butiken likaså eftersom Kumla på den tiden ansågs ligga för nära Örebro. Men Sannahed på tillräckligt långt avstånd, förklarar Linda Karlsson.
Hon berättar att det inte bara är skomakeri som visas på utställningen.
– Men det mesta rör sig om skomakeriet då Kumla var väldigt stort när det gäller skoindustrin, det fanns väldigt mycket skomakare och gesäller här i Kumla. Och det här hoppas jag lockar många eftersom det här är mycket av Kumlas historia.
Text: Johan Oskarsson
Utställningen pågår 30 mars -10 maj, öppet mån-fre 13-17, från 1 maj även lör-sön 13-16.