Kumla kommun har tecknat avtal med hUmana Sverige, det som förr hette UFF. De har ensamrätt på att hantera textiler på återvinningscentralen i Kvarntorp.
Därför är Humanas containers ensamma herrar på täppan i Kvarntorp
När Kumla kommun skrev avtal med Humana Sverige, det som förr hette UFF, för att hantera och återvinna textilier, har det gjort att andra insamlingsorganisationer, med lokal verksamhet, har åkt ut från återvinningscentralen i Kvarntorp. Det beror dels på att Humana krävt ensamrätt, dels på att de andra organisationerna bara kan ta emot hela och rena textilier för återbruk.
Vi har redan berättat om den nya lag som började gälla första januari, som säger att all textil, även smutsig, trasig och våt textil måste sorteras ut för återvinning. Man får inte längre slänga den i soptunnan.
– De stora mängderna textil som efter årsskiftet ska sorteras enligt avfallshierarkin har skapat stora utmaningar för hela avfallsbranschen. Det blev snabbt tydligt hur mycket textilavfall som tidigare lämnats till energiåtervinning, via soptunnan, men som nu kräver noggrann sortering och hantering, säger Karin Jonsson (M), kommunalråd, bland annat med ansvar för avfallsfrågor i Kumla kommun.
Det finns flera stora problem med lagen. Dels får inte de som hanterar avfall, kommunerna, betalt för att ta emot textilavfall, eller sortera det, med ökande kostnader som följd. Ett annat problem är att det inte heller finns särskilt många företag, eller anläggningar, vare sig i Sverige eller EU, som hanterar, återvinner, uttjänta textiler. Trasiga och förorenade textilier har till största delen energiåtervunnits, det vill säga bränts i värmeverk, något man med lagen vill komma från.
“Det mesta går på export”
– Det mesta exporteras nu utomlands, till länder i forna Östeuropa, De sorterar ut det som går att använda. Vad som händer med resten är tyvärr mer luddigt, även med seriösa insamlingsorganisationer. Kommunernas var ju tvungna att snabbt lösa det här. Mycket riskerar tyvärr att dumpas i Afrika, säger Karl-Johan Karlsson , på Bergslagen Bistånd, som jobbat länge med återvinning, återbruk av textiler.
Han fortsätter:
– Lagen var inte genomtänkt. Det finns mindre företag som återvinner textiler. Någon gör trasor, trassel, någon gör isolering till bilar. Men de är inte ens nära den kapacitet som skulle behövas. På måna sätt var då energiåtervinning ett bättre alternativ än att vi riskerar dumpade textilier i Afrika.
Bergslagen Bistånd tillhör de som inte längre får ha sina containers på Återvinningscentralen, det samma gäller bland annat Myrorna i Örebro och Empatus Hallsberg.
Kommunerna vill varken vill teckna längre eller särskilt dyra avtal just nu. Mycket talar nämligen för att det kommer införas producentansvar på kläder, som i dag saknas. När en sådan lag kommer på plats kommer situationen att ändras helt. Då får ju de som hanterar avfall ett ekonomiskt incitament. Liknande det som finns på exempelvis förpackningar i dag.
– Vi välkomnar en lag om producentansvar, säger Karin Jonsson (M).
Ensamrätt
Numera är det alltså Humana Sverige som ensamma fått ansvaret för att stå för insamling, sortering och återvinning av all textil, både fullt användbara kläder, gardiner, skor, sängkläder osv, men också trasiga och smutsiga textilier i Kumla kommun.
Så här förklarar Karin Johnsson (M) det.
– Det är vanligt att kommuner ger ensamrätt för insamling av specifika avfallsflöden. Eftersom textilavfall, som exempelvis trasiga strumpor, har begränsat återbruksvärde, kan det finnas fördelar i att kunna erbjuda ensamrätt på vissa strategiska platser. Ensamrätten minskar risken för att kommunen inte hittar lämplig avsättning för textilavfallet.
Förklaringen är alltså att man, med Humanas lösning, kan lägga både trasiga, smutsiga och fullt användbara, rena textilier i samma container i Kvarntorp och att man helt enkelt är rädd att stå utan hantering av textilerna.
Andra organisationer välkomna på återvinningsstationerna
– Organisationer kan dock ansöka om att få ställa containers i direkt anslutning till kommunens återvinningsstationer. Det har bland annat Empatus gjort. Denna placering är fördelaktig eftersom återvinningsstationer är platser där många människor rör sig, menar Karin Jonsson.
Hon fortsätter:
– Tillstånd kan även sökas för andra strategiska platser, exempelvis i närheten av skolor, förskolor eller affärer. Det är även möjligt att prata med privata markägare om att ställa upp insamlingsbehållare för textilinsamling. Det är viktigt att notera att endast textilier som den som lämnar avser att skänka till återbruk får samlas in i dessa container. Textilavfall omfattas, från och med 1 januari 2025, av det kommunala insamlingsansvaret och får alltså endast samlas in av kommunen eller av den aktör som kommunen godkänt.
Fler containers från humana ska komma
Så. Om man vill skänka kläder till återbruk, så att någon annan kan använda dem, kan man alltså lägga dem i insamlingscontainers vid återvinningsstationerna, eller lämna direkt exempelvis till Bergslagens Bistånd eller Bra & Begagnat i Hallsberg. Ska man däremot slänga smutsiga, eller trasiga textilier, ja, då gäller i Kumla kommun Humana Sveriges containers på Återvinningscentralen i Kvarntorp. Men det går bra att lägga även kläder för återbruk där.
Det ska komma containers från Humana även vid återvinningsstationerna. Men i dag måste man till Kvarntorp med sitt textilavfall.
Ungefär samma regler gäller alltså i övriga Sydnärke, där Sydnärkes kommunalförbund hanterar avfallet. De har dock avtal meden annan organisation, Human Bridge.
