Dick Ramström, Lars Göran Andersson, Göte Johansson, Bengt Karlsson, Jan Åke Karlsson, Lars Rydberg, Ove Beiron, Sören Densjö och P O Gustafsson är alla aktiva i föreningen Pålsboda Förr och Nu. Foto: Katarina Hanslep
Här finns 40 år av berättelser – Pålsbodas kulturskatt firar jubileum
För 40 år sedan började några entusiastiska ortsbor att bygga en autentisk modell av Pålsboda, samtidigt som de samlade bilder, dokument och intervjuer. Nu firar projektet, som fått namnet Pålsboda Förr och nu, jubileum och nu hoppas att arbetet ska kunna fortsätta och finnas kvar i framtiden.
I ett av kontorsrummen vid Pålsbodas tidigare tryckeri, breder den stora modellen över Pålsboda 1938 ut sig. Den är mycket detaljerad, med gator, butiker, fabriker och park- och skogsområden. De topografiska förhållandena följer verkligheten. Landsvägen mellan Örebro och Norrköping går längs den rullstensås som samhället ligger vid. Den genomkorsas av järnvägen västra stambanan. Idag är stationen nedlagd, men förr var stationsområdet omlastningsplats för gods mellan västra stambanan och järnvägen till Norrköping via Finspång. I modellen ser man hur det såg ut då.
– Det här är en unik kulturskatt som ger en ögonblicksbild av samhället, säger Sören Densjö, som är ordförande i föreningen Pålsboda förr och nu. Det är föreningens medlemmar som genom åren har byggt upp modellen.
Med en smart konstruktion kan man hissa ner en våning över modellen, som i sin tur visar hur Pålsboda ser ut 2008, 70 år senare.
Lokalen på industriområdet i Pålsboda har blivit en mötesplats.
Modellen började byggas
Projektet att dokumentera Pålsbodas historia startade som en studiecirkel 1986. Idag har cirkeln övergått till föreningsform, men fortfarande träffas deltagarna varje torsdag. De har genom åren diskuterat och dokumenterat historien, samtidigt som de byggt upp modellen bit för bit.
– Min pappa David Karlsson var en av dem som startade cirkeln, berättar Sören Densjö.
David var ledamot i kommunfullmäktige och en aktiv kraft i samhället.
Modellbyggaren Bror Gunnarsson, föreslog att de skulle börja bygga modeller av hur samhället såg ut en gång i tiden. De började bygga modeller av några av traktens gårdar. Han lärde andra bygga och intresset visade sig vara stort.
– Det är lite som Närkes Gnosjö här. Det har funnits mängder av företag, till exempel syfabriken där min mamma jobbade, gjuteriet som blev folkvagnsmuseum och båtaffär, den mekaniska verkstaden, träindustrin och Svenska häftstiftsfabriken. Dessutom jobbade många vid järnvägen och omlastningen, berättar Lars Göran Andersson, som är vice ordförande i föreningen.
Klass- och gruppfoton från nästan alla årgångar finns uppsatta. Sören Densjö hittar en bild från sin egen ungdom.
Aldrig ont om jobb
1978 fanns mellan 500 och 600 arbetstillfällen i Pålsboda.
– Det var sällan någon som var arbetslös. Det fanns en samhörighet där man anställde personer från lokalsamhället. Jag kunde börja jobba veckan efter att jag slutade sjätte klass 1942, berättar Lars Rydberg, som är en av dem som startade studiecirkeln.
Församlingslivet var rikt i Pålsboda. Här huserade tre frikyrkoförsamlingar, i Elim, Filadelfiakyrkan och Betaniakyrkan. Dessutom tillkom Svenska kyrkan, som byggdes 1936.
Lars Rydberg visar modellen av skolan där han gick som barn. Längst ner i källaren fanns bastun.
Foton och filmer
Väggarna i kontorslokalerna är tapetserade med foton, artiklar och affischer ur Pålsbodas historia. Det är som ett levande museum med nedslag i tidsepokerna. Ett rum är iordningställt som filmsal, där några av de många filmer och sparade tv-inslag som finns i arkivet visas.
Genom åren har bandade och filmade intervjuer gjorts med företrädare för olika föreningar och verksamheter i Pålsboda, exempelvis Gunnarsson som hade bageriet och kommunalkamrern.
– Personer som verkat här har fått berätta sin historia. Vi har i stort sett varje skolfoto från varje klass i Pålsbodas skolor under 30-40 år. Här finns väldigt mycket industrifoton och dokumentation från företag, säger Sören Densjö.
En hel den tid går åt till att bygga modellen, den blir ju aldrig färdigbyggd. Men modellbygget är bara en del av helheten.
Idag handlar mycket av föreningens arbete om att scanna in och bevara foton och dokument digitalt. Medlemmar och ortsbor kommer också dit bara för att träffas och umgås.
– Vi har en social samvaro som många uppskattar. Idag finns cirka 150 betalande medlemmar, berättar Lars Göran Andersson.
Pålsboda 1938 är beskrivet i detalj i modellen.
En modell av det granna stationshuset i Pålsboda.
Genom en smart konstruktion kan man hissa ner en ny modell som föreställer Pålsboda 2008.
Populär hemvändardag
Varje år i maj arrangeras en hemvändardag med öppet hus. Besökarna reser långväga för att vara med.
– Det kommer folk från Göteborg och Stockholm. Ju längre bort man bor, desto större intresse verkar det finnas för att komma tillbaka till sin hembygd ibland. Många har och har haft släktingar här och kan återknyta till sin barndom eller uppväxt, säger Sören Densjö.
Den 5 november firar Pålsboda Förr och Nu sitt 40-årsjubileum med tårtkalas och underhållning för medlemmar och inbjudna gäster.
För den som vill komma på besök eller bli medlem är föreningen öppen varje torsdag mellan klockan 13.30 och 16, precis som den varit genom alla 40 år.
– Vi vill att fler ska hitta hit och vara med och bevara historien, unga och gamla, män och kvinnor. Det är inte bara modellbygge, det är en mötesplats. Vi behöver bli fler och alla är välkomna.
Pålsbodas invånare har haft Elim, Filadelfia och Betaniaförsamling. Här finns alla tre kyrkorna avbildade.
