Gå till innehåll
Hallsberg / Politik
Tre personer står och pratar i ett bibliotek. Två kvinnor är nära ett runt bord med böcker, medan en man står i närheten. Hyllor fyllda med böcker finns i bakgrunden.

Samhällseleverna Ida Drakenberg och Felicia Zegelsson guidade centerpartiets partiledare, Muharrem Demirok på Alléskolan. Här i det stora skolbiblioteket. Foto: Henrik Östensson

Centerpartiets partiledare besökte Alléskolan

Publicerad: 17 January 2025 8:55

Igår besökte Centerpartiets partiledare, Muharrem Demirok Alléskolan. Tanken var dels att besöka och tala inför partikamrater från hela länet, senare på kvällen och dels att informera sig arbetet på Alléskolan, inte minst hur man jobbar med det ganska stora antal elever som går det så kallade introduktionsprogrammet.

Partiledaren föreföll avslappnad och hälsade glatt på lärare som han studerat tillsammans med. Han guidades på skolan av två elever från samhällsprogrammen, Ida Drakenberg och Felicia Zegelsson.

Skolan är just nu Örebro läns näst största gymnasieskola, med totalt någonstans runt 1 500 gymnasieelever och ett antal vuxenelever. Det visade sig att Demirok faktiskt har ett slags koppling till skolan.

– Nja, inte jag personligen, men min sambo gick simgymnasiet här på 1990-talet. Jag skojade lite med henne och ringde upp och frågade om hon kunde känna gymnasieångesten, skojade han.

Många elever på introduktionsprogrammet

– Skolan är ju intressant på många sätt, med flera ganska kostsamma gymnasieprogram, som enskilda kommuner har svårt att hantera. Jag vet att flera kommuner, inte minst i mitt hemlän, Östergötland, tittar på möjligheten att starta ett kommunalförbund, sa Muharrem Demirok.

Alléskolan har en ovanligt stor grupp av elever som går så kallade introduktionsprogrammen, 250 elever.

– Det är ju den utbildning som erbjuds de som inte går ut nian med godkänd gymnasiekompetens. Många av dem som kommer behöver ofta ganska stort stöd. Det är inte ovanligt med meritvärden på 30-40 poäng, säger rektorn Louise Gulbrandsson, rektor för bland annat introduktionsprogrammen.

– Många känner sig misslyckade och har fått höra det genom en stor del av grundskolan. Hjälp och stöd har kommit försent, eller inte alls . Ett problem är ofta dokumentation, bakåt, där fungerar det ofta inte. Vi kan få elever som gått på flera skolor, där inte dokumentationen hängt med i något led.

Meritvärdet är det sammanlagda betyget från grundskolan. En snitt-meritvärde för alla elever i landet som slutar nian brukar ligga på runt 200.

Elever från många kommuner

Trots svårigheterna så ligger Alléskolan över snittet när det gäller resultaten för de elever som går introduktionsprogrammen. En förklaring är just volymen. Att man hart många elever gör att man kan arbeta på ett annat sätt än mindre gymnasieskolor.

– Det är ju givetvis positivt. Men helst skulle jag ju gärna vilja bli arbetslös, vilken dag som helst. Att elever hamnar på introduktionsprogrammet är ju ett misslyckande för skolsystemet, men det är där vi är. Vi ska göra allt vi kan för de här eleverna och lyckas förhållandevis bra, Vi har elever från alla möjliga kommuner, från Degerfors till Vingåker, för att vi kan erbjuda program, möjligheter, inte andra skolor har, fortsatte Gullbrandsson.

“Ett svek mot våra ungdomar”

– Jag menar att just det här är ett av vår tids största svek mot våra ungdomar. Att man går igenom hela grundskolan utan att ha fått chansen att lära sig grundläggande saker, som att läsa, skriva och räkna är ett stort misslyckande för samhället. Att unga människor, med livet framför sig går ut nian och känner sig värdelösa, misslyckade, det är något vi måste ta tag i, det måste till insatser tidigt, sa Muharem Demirok.

Han fortsätter:

– Desto viktigare också att det fungerar på gymnasieskolorna. Att man kan göra något för de här eleverna, även om det borde gjorts tidigare. Jag tror att volymen är viktig, för att det ska fungera så passa bra som det gör här. Man kan helt enkelt göra mer.

Två personer står inomhus på ett grått betonggolv. Kvinnan till vänster bär glasögon och en grå kavaj. Mannen till höger bär glasögon och mörk jacka. De är i en industriell miljö.

Elsa Andersson, tillförordnad förbundsdirektör med Muharrem Demirok i en av skolans stora bygghallar. Foto: Henrik Östensson

“För mycket symbolpolitik”

– Det har varit på tok för mycket tal om vad vi i centerpartiet menar är ren symbolpolitik. Det har varit allt från kepsförbud, mobilförbud till huruvida man ska använda datorer i undervisningen. Det kanske inte är oviktigt, men jag tror skolorna hanterar dessa frågor bäst. Vi måste hugga tag i skolans verkliga problem, misslyckandet det innebär att 20 000 elever, varje år, inte klara behörighet till gymnasiet, riskerar slås ut.

Han menar att skolan är lite av hans eget kärnområde.

– Men redan när jag valdes ändrade vi ju vår skolpolitik, bland annat bytte vi ju lite fot när det gällde friskolorna. Centerpartiet hade ju kommit att förknippas med marknadskolan. Men sedan jag valdes har vi slagit fast att bra utbildning ska gå före vinst. Tillsynens ska skärpas, friskoleföretag som inte sköter sig ska bli av med rätten att driva skola. Där är vi nu. Företag som inte sköter sig förlorar rätten att driva skola, tillsynen har förbättrat. Nu måste vi gå vidare och ta tag i skolans stora problem, att så många elever inte klarar målen. Vi har ny politik på gång vi kommer presentera om några veckor, hävdar han.

– Skolan fungerar ju bra på vissa områden. Vi har fler elever med riktigt bra resultat än våra grannländer. Men i andra änden, som sagt, har vi också betydligt fler elever som inte får det stöd de behöver, de chanser de har rätt till och därmed inte klarar kraven för gymnasiet. Där är vi sämre än våra grannländer. Det måste vi vända.

“Vi kom ut starkare efter hösten”

Det blev ju en lite turbulent höst för partiet, där det rentav ställdes avgångskrav på dig. Sitter du säkert som partiledare?

– Det gör jag. Visst var det lite turbulens, men jag hävdar att vi kom ut starkare som parti. Vi har ett läge där övriga partier helt låst fast sig i två block, som vägrar samarbete och som inte kan tänka sig några andra konstellationer än just dessa block. Jag skulle säga att det är naturligt att det ibland uppstår diskussioner om vilken väg vi ska välja i det landskapet. Jag hävdar dock att medlemmarna är väldigt överens om den väg vi valt, att vara ett mittenparti. Jag har ju rest runt en del i landet. Många centerpartister undrade vad som hände. Man kände inte alls igen bilden av någon spricka i partiet. Det blev större i medierna än vad det egentligen var i verkligheten, avslutar Muharem Demirok

Annons

hallsberg