Anna Ahner (S) oppositionsledare och kommunstyrelsens ordförande i Askersund, Caroline Dieker (M) har all anledning att vara bekymrade för den kommunala ekonomin. Foto: Henrik Östensson
Askersunds kommun i
ett allvarligt ekonomiskt
läge – 21 miljoner back
Redan vid förra kvartalsbokslutet stod klart att Askersunds kommun är inne i ett besvärligt ekonomiskt läge. Nu har bilden klarnat. Det är än värre än väntat. Resultatet felar med drygt 27 miljoner mot budget, vilket innebär 21.3 miljoner i underskott.
– Ett allvarligt läge. En del av det här borde vi kunnat förutse och därmed budgeterat för, annat har vi inte kunnat förutse. Vi har tidigare räddats av staten, stigande skatteintäkter, låga räntor och fickludd, alltså reserver som vi lyckats hitta, dessa räddningsplankor finns inte den här gången, menar Caroline Dieker (M) kommunstyrelsens ordförande.
Askersunds kommun har som enda kommun i Sydnärke vanan att ordna pressträff, när man haft kommunstyrelsemöte. Träffarna utgör ofta en bild av det politiska läget i kommunen. Det råder nämligen ingen tvekan om att det finns oenigheter. Att det finns olika åsikter mellan kommunstyret och oppositionen är kanske inte så oväntat, med även mellan kommunstyret och samarbetspartiet SD verkar åsikterna gå isär en hel del.
Kommer påverka under lång tid
Ekonomin kommer vara i fokus under lång tid i Askersunds kommun. Prognosen ser inte så mycket bättre ut 2024.
– Om det finns något ljust tecken är det att vi i princip inte har någon underhållsskuld i kommunen. Det mesta i form av underhåll och behov av nya byggnader är åtgärdat. Det innebär att vi kommer kunna amortera på våra lån med 30 miljoner nästa år.
Prognosen talar alltså för ett underskott på 23.1 miljoner. Det är socialnämnden som står för det största underskottet, cirka 20 miljoner.
Anställningsstopp
– Allt det här gör att vi föreslår anställningsstopp och återbesättningsstopp. All delegering till kommunala chefer för att återanställa på vakanta platser stoppas. Vi uppdrar också att tjänstemännen i de olika förvaltningarna att se på hur man kan spara. Vi har också uppmanat alla att se kommunens verksamhet som en helhet. Finns mer pengar kvar än väntat i någon verksamhet behöver man inte hitta på saker för att förbruka dem. Alla, i hela kommunen, måste bidra till att få kommunen på fötter. Varje del måste genomlysas, inget är heligt
”Spara med försiktighet”
Anna Ahnér (S) oppositionsledare är enig med kommunstyret så till vida att det nu behövs krafttag och läget är allvarligt.
– Vi måste genomlysa allt. Samtidigt ska vi inte göra ogenomtänkta besparingar som vi får lida av under lång tid. Vi ska inte göra åtgärder som gör att arbetsmiljön försämras så att det blir svårare att anställa i framtiden. Vi måste tillgodose den service som förväntas av en kommuns innevånare. Vi kan inte ha tomma klassrum och vård som inte fungerar. Vi måste spara och prioritera, i alla delar, men göra det med försiktighet. Vi tror också anställningsstopp är rätt väg att gå.
Ahner menar också att man från kommunstyrelsen inte ska peka exakt.
– Nej, vi måste kunna lita på att våra tjänstemän gör sitt jobb och sparar där det fungerar bäst i verksamheterna
SD kom med ett tilläggsyrkande till kommunstyrets besparingsförslag
– Vi i SD spara på kulturen. Det är den som kostar för stora pengar, ungefär 25 miljoner per år. Så kan vi inte ha det, sa Lina Särén.
Hon vill bland annat spara på kulturskolan, som hon menar är ojämlik.
– Barn som är aktiva i föreningar får ju inte alls samma ekonomiska möjligheter som barn som utövar sin hobby i kulturskolan. VI har inte råd, vi måste prioritera kärnverksamheten.
Hon menar också att kostnaderna för kultur ökar i kommunen. Att kulturen inte behövt spara.
Tilläggsyrkandet avslogs av alla andra partier i kommunstyrelsen.
– Ingen verksamhet är fredad. Kommunens verksamheter ska ses som en helhet, alla områden ska ses över säger Caroline Dieker och får där medhåll av Anna Ahnér.
Belåningen ett problem
Lina Särén, menade också, kanske inte helt oväntat, att kommunen låtit kostnader för invandring bli för stora.
SD menar också att kommunens belåning tillåtits bli för stor.
– Vi är väl medvetna om belåningen och vad den innebär. Samtidigt har det varit helt nödvändigt avgörande att investera. Det fanns en stor underhållsskuld, gamla byggnader som inte fungerade. Vi var tvungna att ta itu med det. Annars hade hade problemen blivit än större och mer akuta.
– kommunala verksamheters, som skolan, har ändrats i grunden sedan 1970-talet. Det fungerade inte längre i vissa av de lokaler vi hade, inflikar Anna Ahnér.
Är självkritisk
Dieker (M) erkänner att det funnits problem i budgetprocessen och i hur kommunens ekonomi skötts. Hon är delvis självkritisk.
– Som sagt, det finns absolut oförutsedda kostnadsökningar vi inte kunnat ta höjd för, annat borde vi haft med i budgeten. Bland annat en avskrivning på tre miljoner för det rivna huset vid Närlundaskolan. Vi hade inte räknat med det, sådant ska inte hända.
Dieker upplever också att fokus i budget arbete ligger fel och har legat fel länge.
– När man kommer till ett sådant vägskäl som sådana här underskott utgör så börjar vi instinktivt prata om besparingar. Det vi egentligen borde prata om är hur vi ska få de pengar vi har att räcka. Vi hamnar istället hela tiden i diskussioner om besparingar på marginalen, små saker. Men vi borde diskutera hur vi använder den stora kostnadsmassan, vad vi får ut av den,
– Jag tror vi har förutsättningar både att få pengarna räcka till vår kärnverksamhet och till kultur, säger hon med en blinkning till Lina Särén (SD).
Hon fortsätter:
– Vi har under flera år fattat olika typer av politiska beslut kopplat till budgetprocessen, hur vi använder våra pengar. Men det är bara att konstatera, vi har inte lyckats få dessa beslut konkreta, vare sig i ekonomistyrning eller verksamhet, avslutar Caroline Dieker.
