Kontanterna är inte borta i Sydnärke men de trängs undan
Kumla använder Swish och kort i digitala kommunala tjänster. Askersunds återbruk har gått hela vägen till endast kort och Swish. Laxå kommun har själv konstaterat att kontanthanteringen minskat kraftigt när kort och Swish blivit vanligare. Samtidigt finns Hallsbergs kommunala verksamheter där kontanter fortfarande spelar en tydlig roll.
Kortet behåller en stark ställning
Sverige är ett av Europas mest digitaliserade betalningsländer och kortet har fortfarande en central position.
Enligt Riksbankens Betalningsrapport 2026 accepterar 92 procent av de undersökta småföretagen debetkort. Motsvarande andel för Swish är 74 procent.
Men att en betalningsmetod accepteras betyder inte nödvändigtvis att den används lika mycket. Riksbankens undersökning visar att omkring 12 procent av betalningarna till de tillfrågade småföretagen görs med Swish.
Kortens position är med andra ord fortsatt stark.
Samtidigt har alternativen blivit fler. Riksbanken har tidigare konstaterat att Visa och Mastercard länge haft en dominerande ställning på kortmarknaden, men också pekat på att nya betalningsmetoder kan öka konkurrensen.
Swish förändrade svenskarnas förväntningar
Få tjänster har påverkat svenska betalningsvanor lika tydligt som Swish.
En överföring som tidigare kunde kräva kontonummer och bankuppgifter kan i dag genomföras med ett telefonnummer och BankID. Pengarna når dessutom normalt mottagaren omedelbart.
Det har också påverkat vad konsumenterna förväntar sig av andra digitala betalningar. När det går att skicka pengar till en vän på några sekunder framstår långa betalningsprocesser och väntetider som allt mer omoderna.
Men just här finns en paradox.
Trots att svenskar är vana vid Swish är utbudet av andra typer av omedelbara bankbetalningar fortfarande begränsat.
Riksbanken: Sverige riskerar att halka efter
I Betalningsrapport 2026 lyfter Riksbanken fram att Sverige riskerar att hamna efter andra länder när det gäller omedelbara betalningar.
De flesta svenska bankkunder har redan tillgång till sådana betalningar genom Swish. Däremot erbjuder svenska banker enligt Riksbanken i princip inte vanliga omedelbara betalningar direkt via internetbanken, trots att infrastrukturen för dem finns.
Det här är särskilt intressant eftersom utvecklingen inom betalningar går mot att pengar ska kunna flyttas snabbare och med färre mellanhänder.
Och det är här en annan betalningsteknik kommer in i bilden.
Från kortbetalning till betalning direkt mellan bankkonton
Så kallade account-to-account-betalningar, ofta förkortat A2A, innebär i grunden att pengar flyttas direkt från ett bankkonto till ett annat.
Det skiljer sig från en traditionell kortbetalning där exempelvis Visa eller Mastercard är en del av infrastrukturen bakom transaktionen.
Utvecklingen hänger nära samman med open banking, där konsumenten kan ge en extern betaltjänst tillåtelse att initiera en betalning från bankkontot.
För användaren behöver tekniken bakom betalningen inte vara särskilt synlig. Upplevelsen kan vara så enkel som att välja sin bank, identifiera sig och godkänna betalningen.
Svenska fintechbolag har tagit plats
Utvecklingen har också skapat utrymme för svenska fintechbolag.
Trustly är ett av de mest etablerade exemplen inom direktbetalningar. Ett annat är svenska Zimpler, som erbjuder konto-till-konto-betalningar baserade på open banking och står under Finansinspektionens tillsyn.
Zimpler används inom flera typer av digitala tjänster där snabba betalningsflöden är viktiga. Ett område där lösningen blivit välkänd är nätspel, där betalningar dessutom kombineras med särskilda regler kring bland annat identifiering. Den som vill förstå hur Zimpler fungerar i praktiken kan exempelvis se hur betalningsmetoden används för insättningar och uttag på nätet.
Just spelbranschen är också ett intressant exempel på hur betalningsupplevelsen förändrats. Att registrera kortuppgifter och vänta flera bankdagar på en överföring har på många håll ersatts av identifiering med BankID och bankbaserade betalningar.
Konkurrensen handlar inte längre bara om kort
Det betyder däremot inte att Visa och Mastercard är på väg bort.
Kort har en stor fördel i att de fungerar på en internationell marknad. Ett svenskt bankkort kan användas hos handlare i stora delar av världen, medan nationella betalningslösningar inte alltid fungerar utanför hemmamarknaden.
Det intressanta är därför snarare hur konkurrensen förändras.
Tidigare kunde konsumentens val i huvudsak stå mellan olika kort. I dag konkurrerar kortbetalningen med Swish, fakturatjänster, digitala plånböcker och betalningar direkt från bankkontot.
För företagen innebär det också att själva betalningsupplevelsen blivit en konkurrensfråga.
Den bästa betalningen kanske är den man inte tänker på
Utvecklingen pekar mot att själva betalningen tar allt mindre plats i köpupplevelsen.
Konsumenten vill veta hur mycket något kostar, känna sig trygg med vem som får pengarna och kunna genomföra betalningen utan onödiga moment. Vilken teknisk infrastruktur som arbetar i bakgrunden är för de flesta mindre intressant.
Det innebär inte heller att det kommer finnas en enda vinnande betalningsmetod. En konsument kan använda Swish för att dela restaurangnotan, kort på utlandsresan och en direkt bankbetalning vid ett nätköp.
Men konkurrensen om dessa betalningar hårdnar.
Och trots Sveriges rykte som ett digitalt föregångsland visar Riksbankens senaste betalningsrapport att utvecklingen inte står still. Nästa stora förändring kan därför handla mindre om nya kort och mer om hur snabbt, enkelt och direkt pengar kan flyttas mellan våra bankkonton.
